Hur gör ni med Whippor, följsamhet & jaktlust?

[Nytant]

Jag har en Whippetblandis som är en ganska följsam liten kille. Han är väldigt matmotiverad, inte översocial med andra hundar, men annars pigg på livet och klok och peppad. Jag har honom lös en del där man får och där jag känner att det fungerar utifrån en någorlunda vettig riskbedömning.

Jag är nyfiken på hur ni med renrasiga Whippets förhåller er till inkallning och följsamhet vs. jaktlust och självständighet. Har ni era Whippor lösa alls i vardagen och i så fall även om ni har flera, då kanske bara ibland, eller går det bort helt?

Jag frågar därför att jag nog är fast i vinthundsträsket, men det jag saknar från ett tidigare hundliv med herdehundras är att slippa hålla reda på koppel hit och dit, särskilt som jag nu har två hundar. Att vara ute och gå med en lös hund är något av det mest avkopplande (hehe) jag vet, och att navigera koppelpromenader något av det mest frustrerande. Kommer nog ändå inte vilja skaffa annat än vinthund framöver.

Undrar alltså mest hur ni tänker och gör, hur era policys ser ut, för att kanske komma fram till om renrasiga Whippets i allmänhet är ännu lite mer följsamma än min vovve.

 

[Malibu_Stacy]

Jag har en Whippetblandis som är en ganska följsam liten kille. Han är väldigt matmotiverad, inte översocial med andra hundar, men annars pigg på livet och klok och peppad. Jag har honom lös en del där man får och där jag känner att det fungerar utifrån en någorlunda vettig riskbedömning.

Jag är nyfiken på hur ni med renrasiga Whippets förhåller er till inkallning och följsamhet vs. jaktlust och självständighet. Har ni era Whippor lösa alls i vardagen och i så fall även om ni har flera, då kanske bara ibland, eller går det bort helt?

Jag frågar därför att jag nog är fast i vinthundsträsket, men det jag saknar från ett tidigare hundliv med herdehundras är att slippa hålla reda på koppel hit och dit, särskilt som jag nu har två hundar. Att vara ute och gå med en lös hund är något av det mest avkopplande (hehe) jag vet, och att navigera koppelpromenader något av det mest frustrerande. Kommer nog ändå inte vilja skaffa annat än vinthund framöver.

Undrar alltså mest hur ni tänker och gör, hur era policys ser ut, för att kanske komma fram till om renrasiga Whippets i allmänhet är ännu lite mer följsamma än min vovve.

Har honom lös i skogen och på stora öppna fält långt bort från vägar, men inte om jag ser vilt.
Han drar inte fram mot människor eller hundar och stannar när jag säger till, men skulle inte lita på att han stannar om vilt eller en katt kommer.

 

[Trott]

Har min Whippa lös på utvalda delar i skogen efter riskbedömning. Jag är inte helt hundra på hur hon skulle reagera om vi mötte en annan hund på nära håll, men har ännu inte haft problem att koppla henne de få gånger vi mött en moppe eller cyklist ute. Nu är ju min bara 9 mån och lite feg, så hon brukar springa upp till 20 meter bort från mig på vägen, och ibland ta en avstickare på 5-8 meter in i skogen innan hon kommer tillbaka. Men ofta går hon så nära bakom mig att jag inte ser henne men jag skulle nog inte lita på att hon stannar kvar om en katt eller mindre vilt kommer. I början hade jag rå nötfärs som godis när jag tränade att ha henne lös ute vilket var succé. Nu har jag oftast vanligt godis hon gillar, men hon är ändå följsam tycker jag, både I koppel och utan. Men skulle aldrig ha henne lös bland bilar och folk.

 

[Red_Chili]

Att vara ute och gå med en lös hund är något av det mest avkopplande (hehe) jag vet, och att navigera koppelpromenader något av det mest frustrerande. Kommer nog ändå inte vilja skaffa annat än vinthund framöver.

Det där är något man tyvärr inte kan göra med vinthundar generellt. I princip samtliga vinthundar sticker om det dyker upp vilt.

Själv går jag med flexi på mina salukis och släpper på lämpliga (i princip alltid inhägnade) platser.

 

[Nytant]

Det där är något man tyvärr inte kan göra med vinthundar generellt. I princip samtliga vinthundar sticker om det dyker upp vilt.

Själv går jag med flexi på mina salukis och släpper på lämpliga (i princip alltid inhägnade) platser.

Hehe, ja Salukis är väl rätt bekväma med att packa en liten matsäck, sticka hemifrån ett par dagar, och till slut dyka upp igen med ett "Tja, läget?"

Tänker att många raser sticker efter vilt som dyker upp rakt framför nosen på dem, men att man har ett litet fönster där man fortfarande kan kalla in, även med vinthund, trots att fönstret är mindre och man får ge sig den på att träna.

Men jag är mest nyfiken på hur just Whippetägare gör i praktiken, inte så mycket de teoretiska och mer övergripande resonemangen

 

[Red_Chili]

Hehe, ja Salukis är väl rätt bekväma med att packa en liten matsäck, sticka hemifrån ett par dagar, och till slut dyka upp igen med ett "Tja, läget?"

Tänker att många raser sticker efter vilt som dyker upp rakt framför nosen på dem, men att man har ett litet fönster där man fortfarande kan kalla in, även med vinthund, trots att fönstret är mindre och man får ge sig den på att träna.

Men jag är mest nyfiken på hur just Whippetägare gör i praktiken, inte så mycket de teoretiska och mer övergripande resonemangen

Nja, det beror mycket på hur man tränar med dem (och skiljer lite mellan olika linjer). Alla mina har alltid hållit sig nära, och de flesta har jag även fått så bra inkallning på att de kommit även när det dykt upp vilt. Ändå är det inget jag tar för givet att fungerar.

Problemet med "hur folk gör i praktiken" är tyvärr att många(!) släpper även om de inte kan kalla in hundarna. I sådana här diskussioner brukar det framkomma att hundar som "kan vara lösa" absolut skulle sticka om störning dök upp, eller att de kommer när de tycker att de sprungit klart. Vad som är "kan vara lös" varierar extremt mellan olika hundägare.

Min bekantskapskrets består till största delen av vinthundsägare, även ett större antal whippetägare. Det är bara ett fåtal som faktiskt har fungerande inkallning på sina hundar, och de har i regel tränat extremt(!) mycket och släpper ändå bara på "säkra" ställen vid "säkra" tidpunkter.

 

[Malibu_Stacy]

Hehe, ja Salukis är väl rätt bekväma med att packa en liten matsäck, sticka hemifrån ett par dagar, och till slut dyka upp igen med ett "Tja, läget?"

Tänker att många raser sticker efter vilt som dyker upp rakt framför nosen på dem, men att man har ett litet fönster där man fortfarande kan kalla in, även med vinthund, trots att fönstret är mindre och man får ge sig den på att träna.

Men jag är mest nyfiken på hur just Whippetägare gör i praktiken, inte så mycket de teoretiska och mer övergripande resonemangen

Sanningen är ju att det chansas. Jag chansar ju också när jag släpper eftersom jag inte vet om han lyssnar på inkallning om det skulle dyka upp vilt. Min fru som äger hunden tycker dock att det är okej, jag kanske hade resonerat annorlunda om det var min hund. Men så skulle jag aldrig skaffat vinthund heller utan föredrar andra raser som är enklare att träna

En kollega till mig går mycket med midjebälte med sin Whippet. På så sätt har hon ändå mycket frihet och hunden med, speciellt om man har långa koppel/flexikoppel. Fördelen med just whippets är att de sällan är svåra hundar som har problem med hundmöten och liknande så midjebälte funkar oftast fint.

 

[Niyama]

Min fru som äger hunden tycker dock att det är okej, jag kanske hade resonerat annorlunda om det var min hund.

Vet inte om jag missförstår men det handlar väl inte bara om ägaren tycker det är ok utan om att hundar inte får jaga vilt? Oavsett om ägaren tycker det är ok att det råkar hända.

 

[Malibu_Stacy]

Vet inte om jag missförstår men det handlar väl inte bara om ägaren tycker det är ok utan om att hundar inte får jaga vilt? Oavsett om ägaren tycker det är ok att det råkar hända.

Ja visst är det så att hundar inte får jaga vilt hur dom vill. Men det finns också andra risker med att ha en hund lös som plötsligt drar iväg. Skador, att den springer bort, skrämmer någon etc.

 

[Niyama]

Ja visst är det så att hundar inte får jaga vilt hur dom vill. Men det finns också andra risker med att ha en hund lös som plötsligt drar iväg. Skador, att den springer bort, skrämmer någon etc.

Ja såklart. Men tänkte att ägaren kan ju välja att utsätta hunden för risker, men att riskera att den jagar vilt bör ju inte ens vara ett val. Sjukt less på hundägare som tycker det är ok att deras hundar tar vilt.

 

[Nytant]

Ja såklart. Men tänkte att ägaren kan ju välja att utsätta hunden för risker, men att riskera att den jagar vilt bör ju inte ens vara ett val. Sjukt less på hundägare som tycker det är ok att deras hundar tar vilt.

Fast är det någon som tycker det? Jag har aldrig stött på någon som genuint tycker det, inte i Sverige i alla fall.

Jag tänker snarare att risken aldrig är noll, det finns ingen inkallning som är 100% och garanterat sitter under vilka omständigheter som helst, och att precis som med allt annat här i livet är det alltid en riskbedömning att släppa sin hund. Det betyder inte att man ska strunta i att komma så nära 100% man kan och göra kloka bedömningar.

 

[Niyama]

Fast är det någon som tycker det? Jag har aldrig stött på någon som genuint tycker det, inte i Sverige i alla fall.

Jag tänker snarare att risken aldrig är noll, det finns ingen inkallning som är 100% och garanterat sitter under vilka omständigheter som helst, och att precis som med allt annat här i livet är det alltid en riskbedömning att släppa sin hund. Det betyder inte att man ska strunta i att komma så nära 100% man kan och göra kloka bedömningar.

Det skrevs ju rakt ut att det chansas. Och med tanke på hur många hundar man ser som jagar vilt/ren så chansas det ju MYCKET. Det verkar vara många som resonerar som att "det är sånt som händer".

 

[Nytant]

Det skrevs ju rakt ut att det chansas. Och med tanke på hur många hundar man ser som jagar vilt/ren så chansas det ju MYCKET. Det verkar vara många som resonerar som att "det är sånt som händer".

Jag tolkade det nog inte riktigt på samma sätt.

 

[Red_Chili]

Fast är det någon som tycker det? Jag har aldrig stött på någon som genuint tycker det, inte i Sverige i alla fall.

Jag har ett flertal i min bekantskapskrets som resonerar just så. Inget som sägs eller skrivs rakt ut såklart, men det sägs tveklöst i samtal som att det är en allmän sanning och ett flertal personer tar för givet att det är så som alla vinthundsägare resonerar (just därför det framkommer i privata samtal).

Det är hundar som hoppar över staket så fort något dyker upp utanför (eller när de tröttnar på inhägnaden), det är hundar som kommer när de sprungit klart, det är hundar som sticker iväg och jagar men "de kommer ju alltid tillbaka" osv. Det är inte ovanligt, tyvärr.

 

[Nytant]

Jag har ett flertal i min bekantskapskrets som resonerar just så. Inget som sägs eller skrivs rakt ut såklart, men det sägs tveklöst i samtal som att det är en allmän sanning och ett flertal personer tar för givet att det är så som alla vinthundsägare resonerar (just därför det framkommer i privata samtal).

Det är hundar som hoppar över staket så fort något dyker upp utanför (eller när de tröttnar på inhägnaden), det är hundar som kommer när de sprungit klart, det är hundar som sticker iväg och jagar men "de kommer ju alltid tillbaka" osv. Det är inte ovanligt, tyvärr.

Men vad gör de om hunden tar djuret? Eller om djuret springer över en trafikerad väg?

 

[Red_Chili]

Men vad gör de om hunden tar djuret? Eller om djuret springer över en trafikerad väg?

Om hunden springer över trafikerad väg eller inte vet de nog inte eftersom hunden är utom synhåll, men det händer ju ibland att vinthundar dör just för att de sprungit ut på vägar och blivit påkörda av bilar. Jag vet om tre tillfällen där bekantas hundar tagit hare (ena bekantingen bor inte ens i Sverige, men i land där det inte är ok), då har de, tror jag, låtit haren ligga någonstans där det inte finns risk att rovdjur blir påkörda om de hittar haren.

Nu upplever jag att det här blir mindre och mindre vanligt, för säg 10-15 år sedan hörde jag betydligt oftare om hundar som sprang lösa utan att ägarna hade koll, men det förekommer absolut fortfarande.

Att det minskar beror nog delvis också på att det byggs fler och fler hundrastgårdar så att folk kan ha sina älskade vinthundar och släppa dem på säkra sätt. Jag upplever att många resonerar som så att hundarna måste springa, och då släpper man oavsett om det är säkert eller inte, för att vara utan hundarna är inte ett alternativ. Och tex en bit uppåt i landet finns det en person som köpt (eller arrenderar?) en äng, har hängat in med HÖGT bra stängsel och hyr ut till hundägare. Extremt populärt!

 

[Nytant]

Men...oj. Okej, ja så kan man ju resonera, och jag förstår ju delvis. Men själv hade jag fått magsår av en "det får gå som det går"-inställning.

Undrar vad stängslet kostade?

 

[Fruentimber]

Fast är det någon som tycker det? Jag har aldrig stött på någon som genuint tycker det, inte i Sverige i alla fall.

Jag tänker snarare att risken aldrig är noll, det finns ingen inkallning som är 100% och garanterat sitter under vilka omständigheter som helst, och att precis som med allt annat här i livet är det alltid en riskbedömning att släppa sin hund. Det betyder inte att man ska strunta i att komma så nära 100% man kan och göra kloka bedömningar.

Men skillnaden mellan att släppa en jakthund och t ex mina corgis är ju jättestor? Jag hoppas verkligen att folk med hundar där jaktinstinkten riskerar slå till på det sättet tar sitt ansvar och släpper i inhägnat område. Men det verkar visst vara önsketänkande.

Man kan inte skylla på att "ingen inkallning sitter till 100%" för att rättfärdiga en sådan risk. Det är trots allt en jäkla skillnad på om inkallningen sitter till 99,7% eller 0% om ett vilt ploppar upp.

 

[Red_Chili]

Men...oj. Okej, ja så kan man ju resonera, och jag förstår ju delvis. Men själv hade jag fått magsår av en "det får gå som det går"-inställning.

Undrar vad stängslet kostade?

Samma här, och just av sådana anledningar är jag väldigt noga med att enbart släppa mina hundar med andra vinthundar om vi är på inhägnat område och efter att ha kollat med ägarna om hundarna hoppar över staket. Mina hoppar inte och springer inte långt ifrån mig, men jag vill ju inte att de lär sig dumheter av andra hundar...

Ingen aning om vad stängslet kostade. Det var nog dyrt. Minns inte om det var viltstängsel eller annat högt staket, men det var iaf ca 2m högt. Men då använder ägaren det själv och får även in en del pengar på uthyrningen, så jag tippar på att det förr eller senare kommer gå med vinst. Jag bor så att jag har tillgång till bra inhägnader som är gratis att använda, men det är långt ifrån standard. Det finns också inhägnader att hyra någonstans i Göteborgstrakten(?) och på norra sidan av Sthlm i Upplands Väsby. Framförallt den sistnämnda vet jag att är riktigt populär (för där kan man se hur bokningsschemat online är fullt för flera månader framöver...). Jag hoppas att fler markägare blir medvetna om det, så att de, om de har mark över, ordnar något liknande

 

[Nytant]

Men skillnaden mellan att släppa en jakthund och t ex mina corgis är ju jättestor? Jag hoppas verkligen att folk med hundar där jaktinstinkten riskerar slå till på det sättet tar sitt ansvar och släpper i inhägnat område. Men det verkar visst vara önsketänkande.

Man kan inte skylla på att "ingen inkallning sitter till 100%" för att rättfärdiga en sådan risk. Det är trots allt en jäkla skillnad på om inkallningen sitter till 99,7% eller 0% om ett vilt ploppar upp.

Absolut. Tror inte vi tänker olika egentligen, kanske jag som är lite yrkesskadad och tolkar saker väldigt ordagrant. Menar mest att en viss risk går inte att komma ifrån, därför handlar allt om en riskbedömning. I den bedömningen ingår hänsyn till vilken ras och individ man har, vilken approach man själv har tagit (har man tränat i ett halvår med gradvis eskalerande störningar i en kontrollerad miljö?) och vilka åtgärder man kan ta i stunden.

Sen ser jag inte på inkallningen riktigt på samma sätt som du, snarare att det går till en viss punkt där den är 0% för alla hundar, och att möjligheten att kalla in har man innan den punkten är nådd, men det är med viss ödmjukhet inför att jag har begränsad erfarenhet av vissa rasgrupper.