Hur har alla råd med häst?

[startpompe]

Som många andra skrivit så är det så mycket som spelar in om man ska ha råd att ha häst som 20 åring till exempel. Jag hade råd för jag hade fått ponnyn av mina föräldrar tidigare, hade stall hemma och hade honom som skogsmulle (dvs inga träningar/tävlingar). Jag jobbade minst heltid inom vården, hade jätte billig hyra och hade bara en liten hund. Nu har jag flyttat till en annan ort, så skulle behöva hyra stallplats, har även fler och större (dyrare) hundar, tjänar mindre än som timvikarie, har dyrare bil osv. Så är ytterst tveksam till att jag skulle ha råd med häst nu, eller jo de skulle jag ha, förutsatt att jag prioriterade annorlunda.

 

[grodan21]

Fast 5000 kommer du överlag inte långt på om du ska hyra stallplats,med eget stall så kanske man skulle klara det men det är knappt.

Skulle jag minska träningarna för tränare, skulle jag kunna komma under 5tkr/månad i snitt för hästen och då bor jag i halvstor stad och har stallplats med ridhus. Då betalar jag allt vitt och det är marknadspriser.

 

[Showjumper]

I 20-års åldern hade jag inte råd med min häst själv, och under en tid hade jag två. Mina föräldrar betalade mycket i mitt liv, inkl. bil och drivmedel, och jag betalade för hästen/hästarna. Jag pluggade och jobbade lite extra på kvällar och nätter. Så jag var väldigt lyckligt lottad.

Nu när jag nyligen har passerat 30 pillar jag rätt ofta i min Excelfil med budgeten. Åren utan häst har gjort det lätt att pengarna går till annat än sparkontot, och utgifterna kryper iväg. Jag har en annan dyr hobby, bostadsrätt osv.

En sak som för mig är viktig att reda ut är den faktiska kostnaden för häst där man bor och standarden man vill ha för att trivas. Inte lura sig själv med önsketänkande. Jag räknar hellre lite högre för att inte få en tråkig överraskning när det blir dags. Jag har experimenterat vad det kan kosta inkl. alla hästrelaterade kostnader och en ridlektion i veckan, men exkl. bil och bensin. Just nu har jag ett utrymme om nästan exakt 5 000 kr en normal månad som jag kan spara, och jag hamnar en bra bit från vad jag vill att det ska vara. Den här tråden har väckt intresset att skapa en ny Excelfil och göra en riktig rensning för att se var jag hamnar då.

Det enda sättet jag ser att komma framåt är en kombination av att skala bort alla utgifter som man inte måste ha, plus ett litet sparande, och se var man hamnar. Verkligen lyxfällan-budgetera, inkl. fundera över billigare boende om det är möjligt. Jag skulle inte lyckas med smådjur och barn. Samt, om möjligt, försöka hitta ett sätt att öka inkomsterna (vilket ju är klipp omöjligt om man ex. jobbar på kontor med fast månadslön, utan att byta arbetsplats). Jag räknar kallt med att betala mina levnadskostnader och häst med en lön.

 

[fickan]

Men alltså varför skulle det vara svårt att få ihop ekonomin till att ha häst för att man är 20 och jobbar som vikarie? Många 20åringar bor ju hemma, att jobba som vikarie inom vården innebär ju inte automatiskt att man jobbar lite? 20 åringar med häst har ju sällan barn dessutom, i den åldern kan man ju verkligen lägga alla pengar på sig själv.

När jag var ungefär 20 så hade jag tre ponnyer. En hade jag jobbat av stalljourer till ett värde av 10 000 och fick i betalning. En hade jag haft på foder i 10 år och fått av ägarna och den tredje lånade jag. Jag jobbade heltid som administratör och fick ut typ 16-17, bodde hemma (men betalade låg hyra), hade billig stallhyra vilket gjorde att jag utan problem hade råd med hästarna och nån utlandsresa per år.

Jag dolde dock för min far hur många hästar jag hade för hade han sett va mycket pengar jag la på det hade han definitivt höjt min hyra hemma så han levde länge i tron om att jag hade två, inte tre hästar

Sen är jag en av dom som lånat pengar till häst också. Efter avslutade studier så ville jag ha nåt eget att fortsätta träna och hålla igång med (hippolog). Så jag lånade 200 000 av mina föräldrar för att köpa häst, sadel, bil och en extra buffert till det jag redan hade sparat. Att kunna vara aktivt tränande och tävlande gör mig mer attraktiv på arbetsmarknaden vilken i sin tur betyder mer pengar in. Träningar jag håller utanför ordinarie arbetstid betalar mitt eget hästägande.

Under sommaren brukar jag jobba extra på en väns restaurang istället för att ha semester, det ger mig en extra buffert för resten av året. Men det är ju en prioritering jag gör just för att kunna både ha häst och inte behöva tacka nej till allt mina ohästiga vänner vill hitta på.

 

[_Taggis_]

Sen är jag en av dom som lånat pengar till häst också. Efter avslutade studier så ville jag ha nåt eget att fortsätta träna och hålla igång med (hippolog). Så jag lånade 200 000 av mina föräldrar för att köpa häst, sadel, bil och en extra buffert till det jag redan hade sparat. Att kunna vara aktivt tränande och tävlande gör mig mer attraktiv på arbetsmarknaden vilken i sin tur betyder mer pengar in. Träningar jag håller utanför ordinarie arbetstid betalar mitt eget hästägande.

Fast att låna 200k av sin familj är inte riktigt samma sak som att låna 200k blanco på banken. Det är inte ens i samma värld. Och blanco lär det vara om en inte har ett hus en kan låna upp på, vilket alla inte har.
När man lånat av sin familj är det liksom ofta i form av förskott på arv, eller med räntefri avbetalning. Och uteblir man nån månad är det ingen som kommer med inkassokrav. Viss skillnad.

 

[fickan]

Fast att låna 200k av sin familj är inte riktigt samma sak som att låna 200k blanco på banken. Det är inte ens i samma värld. Och blanco lär det vara om en inte har ett hus en kan låna upp på, vilket alla inte har.
När man lånat av sin familj är det liksom ofta i form av förskott på arv, eller med räntefri avbetalning. Och uteblir man nån månad är det ingen som kommer med inkassokrav. Viss skillnad.

Nej absolut inte! Ville bara ge exempel på hur det kan komma sig att man som 20 åring "har råd" att köpa häst.

 

[Reville]

När jag var strax över 20år så köpte jag min första häst, en treårig ponny som jag red in, visade, utbildade och sen sålde. Under tiden red jag dessutom in några hästar och ponnyer åt andra och bekostade på så vis min egna hästs kostnader och sen när jag sålde den hästen så hade jag en högre budget för att finansiera nästa hästköp. Det gick liksom inte bara att kasta pengar omkring sig utan att ha en budgetplan. Jag bodde litet, hade låg hyra och bodde på cykelavstånd till stallet. Bilavstånd till jobbet dock.

 

[Ramona]

Många inom hästvärlden är ju dessutom ganska omedvetna om att de är priviligierade. t.ex. "jag är inte rik, jag fick pengar av föräldrar och bor på egen gård så slipper boxhyra".

Att få pengar är absolut priviligierat, men å andra sidan handlar allting om prioriteringar i slutändan och att bo på egen gård behöver inte alls vara priviligierat. Då är vi där igen att det är valen man gör i livet som spelar roll för ens förutsättningar. Med mitt ex bodde jag i en lägenhet i Göteborg och hade häst uppstallad på Hisingen. Vi hade väl 8.000-9.000:- i boendekostnad, plus stallhyran var 3000:- i kallhyra. Vi spenderade ca 12.000:-/månaden året runt på vårt och hästens boende.

Jag valde att flytta ut i Skaraborg ett tag efter att vi separerade. Bor i ett äldre mindre hus med 8,7 ha mark som är slyigt och behöver röjas mest hela tiden. Hästarna går på lösdrift. En riktigt dålig månad där det går åt en massa el (har el- och veduppvärmt hus) betalar jag kanske 4.000:- i boendekostnad för mig och hästarna. Då har jag tre stycken nu. På sommaren kostar vi kanske 1.500-2.000:-/månaden i boendekostnad.

Alla gårdar har ju inte eget ridhus, uppvärmda spolspiltor och solarium i stallet. Eller ens riktiga boxar. Jag har en liten byggnad jag har två boxar i, men som numer är helt öppen och används som lösdrift. Men än en gång, prioriteringar. Jag hade inte bytt ut mitt lilla torp för en flådig lägenhet i centrala Göteborg igen. Jag trivs skitbra där jag är och det gör liksom ingenting att det är lite omodernt, för det är så himla perfekt. Jag har ridvägar som människor i stan bara kan drömma om. Kan rida miltals på fina ridvägar utan att möta någon trafik eller ens asfalt. Men jag har prioriterat bort att gå ut och dricka roliga drinkar med mina vänner och kunna knata hem från krogen. Jag har prioriterat bort att bo centralt nära mina vänner. Tack och lov är jag framåt och social så jag har lärt känna människor här, men det är ju inte alla som har de förutsättningarna heller.

 

[ylvalill]

Fast att låna 200k av sin familj är inte riktigt samma sak som att låna 200k blanco på banken. Det är inte ens i samma värld. Och blanco lär det vara om en inte har ett hus en kan låna upp på, vilket alla inte har.
När man lånat av sin familj är det liksom ofta i form av förskott på arv, eller med räntefri avbetalning. Och uteblir man nån månad är det ingen som kommer med inkassokrav. Viss skillnad.

En häst måste ju inte heller kosta 200k. Min första häst kostade 20 000:-.

 

[Retnac]

En häst måste ju inte heller kosta 200k. Min första häst kostade 20 000:-.

Min första kostade 2000kr ))

 

[Fiorano]

Jag har haft egen häst sen jag var 15 år. Den första hästen betalade min morfar åt mig. Flyttade 30 mil hemifrån för att gå gymnasiet när jag var 16 och tog med hästen. Redan då fick jag betala stallhyra själv. Gjordes genom att jobba i stallet där hästen stod och i skolans stall där vi fick bra lön. Sen följde ett antal år med dåliga val och havererad ekonomi-vilket inte berodde på hästarna utan enbart på att jag var ung är lovligt korkad.

För tio år sen var jag tillbaka på noll. Inga lån, kontrollerad ekonomi och efter att ha tagit bort min sista häst utan att få en krona på försäkring hade jag inget ekonomiskt utrymme att köpa häst. Så då tog jag en ponny på foder. Att vara fodervärd är faktiskt ett bra alternativ bara en "känner in" hästägaren och har en bra känsla att ni faktiskt pratar samma språk kring hästen, samt självklart ett bra kontrakt!

De senaste tio åren har jag lånat (ganska blygsamma summor) för att köpa två hästar. Men det är rätt många år sen och de senaste hästarna jag köpt har antingen varit för livbelopp på försäkring eller försäljning av hästar. Har genom försäljning kunnat köpa den dyraste hästen hittills, och han var ändå billig (65'). För några år sen hade jag två hästar skadade och då fick jag faktiskt låna för att ha råd med MR och alla turer/behandlingar på klinik. Har även lånat för att köpa sadlar och min transport. Jag har hela tiden jobbat i låglöneyrken med lön på 14-19' efter skatt.

Det är mycket stigma kring detta med att ta lån och det är ju jätteroligt för alla er som är så himla rediga med sparande. Bra för er! Men så länge en har råd med sina lån och kan ge hästarna allt de behöver är det ett orimligt moraliserande.

Har haft två hästar i rätt många år nu och visst körde det ihop sig när båda var skadade samtidigt. Men för mig är hästarna allt. Det enda som jag tycker är värt att lägga tid och pengar på. Jag reser inte, har inga andra intressen, enda kläder jag köper är sånt jag kan använda i stallet, vi äter aldrig ute och det var år sen vi ens gick på bio. Min största lyx utöver hästarna är en orimlig mängd streamingtjänster.

Min livsstil fungerar dock absolut inte om en har barn, så som ensamstående förälder tror jag att fodervärdshäst är ett bra alternativ. Eller möjligen en bättre ridskola-ofta kan en få möjlighet att rida extra på helger för att få ut hästarna i skogen. Det blir ett lite ekonomiskt tryggare sätt att vara med häst än att äga den själv.

 

[_Taggis_]

En häst måste ju inte heller kosta 200k. Min första häst kostade 20 000:-.

Jag svarade ang att la lån för häst. Det är skillnad att låna på banken och av släktingar.

Min första egna häst kostade fö 6000 kr.

 

[ylvalill]

Jag svarade ang att la lån för häst. Det är skillnad att låna på banken och av släktingar.

Min första egna häst kostade fö 6000 kr.

Absolut, det förstod jag. Kände mest att det dessutom är stor skillnad på att låna 20 000 kr och att låna 200k. Jag lånade av mina föräldrar för att kunna köpa min först häst, men att låna så mycket som 200k till en häst hade jag aldrig vågat, inte ens om jag hade kunnat låna det av mina föräldrar.

 

[ylvalill]

Min livsstil fungerar dock absolut inte om en har barn, så som ensamstående förälder tror jag att fodervärdshäst är ett bra alternativ. Eller möjligen en bättre ridskola-ofta kan en få möjlighet att rida extra på helger för att få ut hästarna i skogen. Det blir ett lite ekonomiskt tryggare sätt att vara med häst än att äga den själv.

Huvudet på spiken. Den största skillnaden är ju om man har barn eller inte. Att sätta sig i en tuff ekonomisk situation när man bara har sig själv (och hästen) att ta ansvar för är en sak, men om man har barn är det en helt annan sak! Men - barnen blir vuxna och då får man nya chanser att sätta sig själv och sina egna intressen först!

 

[Hannah199]

Jag hade råd med egen häst och träningar som 20 åring och tjänade runt 15 i månaden. Hade inte råd med mer än nån träning i månaden vissa perioder men det funkade sen hade jag inget som helst behöv av dyr märkes utrustning. Inte behöv av nån fin bil bara den startade. Man får anpassa livet lite...

 

[escodobe]

Jag har haft egen häst sen jag var 15 år. Den första hästen betalade min morfar åt mig. Flyttade 30 mil hemifrån för att gå gymnasiet när jag var 16 och tog med hästen. Redan då fick jag betala stallhyra själv. Gjordes genom att jobba i stallet där hästen stod och i skolans stall där vi fick bra lön. Sen följde ett antal år med dåliga val och havererad ekonomi-vilket inte berodde på hästarna utan enbart på att jag var ung är lovligt korkad.

För tio år sen var jag tillbaka på noll. Inga lån, kontrollerad ekonomi och efter att ha tagit bort min sista häst utan att få en krona på försäkring hade jag inget ekonomiskt utrymme att köpa häst. Så då tog jag en ponny på foder. Att vara fodervärd är faktiskt ett bra alternativ bara en "känner in" hästägaren och har en bra känsla att ni faktiskt pratar samma språk kring hästen, samt självklart ett bra kontrakt!

De senaste tio åren har jag lånat (ganska blygsamma summor) för att köpa två hästar. Men det är rätt många år sen och de senaste hästarna jag köpt har antingen varit för livbelopp på försäkring eller försäljning av hästar. Har genom försäljning kunnat köpa den dyraste hästen hittills, och han var ändå billig (65'). För några år sen hade jag två hästar skadade och då fick jag faktiskt låna för att ha råd med MR och alla turer/behandlingar på klinik. Har även lånat för att köpa sadlar och min transport. Jag har hela tiden jobbat i låglöneyrken med lön på 14-19' efter skatt.

Det är mycket stigma kring detta med att ta lån och det är ju jätteroligt för alla er som är så himla rediga med sparande. Bra för er! Men så länge en har råd med sina lån och kan ge hästarna allt de behöver är det ett orimligt moraliserande.

Har haft två hästar i rätt många år nu och visst körde det ihop sig när båda var skadade samtidigt. Men för mig är hästarna allt. Det enda som jag tycker är värt att lägga tid och pengar på. Jag reser inte, har inga andra intressen, enda kläder jag köper är sånt jag kan använda i stallet, vi äter aldrig ute och det var år sen vi ens gick på bio. Min största lyx utöver hästarna är en orimlig mängd streamingtjänster.

Min livsstil fungerar dock absolut inte om en har barn, så som ensamstående förälder tror jag att fodervärdshäst är ett bra alternativ. Eller möjligen en bättre ridskola-ofta kan en få möjlighet att rida extra på helger för att få ut hästarna i skogen. Det blir ett lite ekonomiskt tryggare sätt att vara med häst än att äga den själv.

Nackdelen med fodervärd är väl att man kan bli sittande med er massa kostnader för veterinär och sådant när man med en egen häst hade kunnat välja att ta bort den istället.

 

[Fiorano]

Nackdelen med fodervärd är väl att man kan bli sittande med er massa kostnader för veterinär och sådant när man med en egen häst hade kunnat välja att ta bort den istället.

Ja det gäller som sagt att ha ett bra kontrakt och prata med hästägaren så att en har samma syn om något skulle hända. Jag ska ta hem en foderhäst snart och där har vi gjort upp att ägaren står för både försäkring och veterinärkostnad.

 

[Hannah199]

Ja det gäller som sagt att ha ett bra kontrakt och prata med hästägaren så att en har samma syn om något skulle hända. Jag ska ta hem en foderhäst snart och där har vi gjort upp att ägaren står för både försäkring och veterinärkostnad.

Säkert en jättedum fråga men vad händer om hösten blir skadad hos dig? Jag menar så att den behöver veterinärvård...

 

[Fiorano]

Säkert en jättedum fråga men vad händer om hösten blir skadad hos dig? Jag menar så att den behöver veterinärvård...

Ägaren betalar. Det är ägaren som vill ha det så för att verkligen försäkra sig om att hästen får vetvård. Nu hade den fått det iaf, men vill hen betala tänker jag inte hindra hen. Vi är nog väldigt lika, ägaren och jag, och vill ha häst kollad bara något känns fel, så jag förstår hen. I gengäld står jag för ett specifikt antal et-behandlingar/år. Allt är förstås reglerat i kontraktet.

 

[Matt]

Jag har enda sen jag var barn viljat ha en egen häst men fick inte ens gå på ridskolan. I tonåren hade jag kompisar med hästar och tillslut fick jag gå på ridskolan. Hade en medryttarhäst vid sidan av som jag fick ta över när jag var 18 men pga graviditet och dålig ekonomi lämnade jag tillbaka den ett halvår senare. Nu 10 år senare drömmer jag fortfarande om en egen häst. Den där barndrömmen har aldrig gett med sig. Jag närmar mig 30 år, fast jobb, körkort och bil men pengar till att köpa häst finns inte. Kan någon förklara för mig hur alla 20 åringar kan ha häst/flera hästar och jobba som vikarie inom vården? Hur vanligt är det att man lånar till en häst? Min familj hade tyckt jag var dum i huvudet om jag lånar till en häst.

mvh en ledsen ensamstående mamma som saknar livet i stallet

Det är dyrt med häst men det är också en prioriteringsfråga.

Om man väl äger en häst är det värt alla pengar i världen.