Hur tänker hundägare egentligen?

Det finns hundmänniskor, sen finns det människor som råkar ha hund. Det är samma med de som har katt, barn, häst etc.

Jag har stött på många korkade hundägare. Nu senast i veckan när en tjej med två hundar kom över bron som leder till skogen. Jag och min kompis måste alltså över den bron. Hennes stora hund börjar spänna sig och smyga, vilket får kompisens rottisblandning att bli aslack. Vi stannar tio meter bort, matar med godis och väntar på att personen i fråga ska flytta på sig så vi kan passera.

Nä då, hon bara står där i T-korsningen med en hund som aktivt skäller, gör absolut ingenting för att lugna situationen. Det slutade med att vi var tvungna att gå den dubbelt så långa asfalterade vägen genom bostadsområdet för att komma ner till skogen.

Allt hon hade behövt göra var att gå någon meter ner i korsningen så vi kunde passera. Förstår verkligen inte varför hon bara stod där och lät hunden göra utfall :confused:
I sådana lägen kan man väl iofs prata med varandra och fråga om den kan flytta lite på sig så att man kan komma förbi.
 
I sådana lägen kan man väl iofs prata med varandra och fråga om den kan flytta lite på sig så att man kan komma förbi.
Inte i ett sånt spänt läge. Hade vi börjat prata med personen hade min väns hund gått igång igen, vilket hade triggat igång Asni, och så triggar de upp varandra i en spiral. Min väns hund väger 40+ kg och är jäkligt stark om han får för sig att han ska försvara sin ägare.
 
Har man små hundar vill man inte heller att katterna ska skada dem kan jag tycka. :)

Min väninna har en stor hankatt och jag typ bär min hund när vi är där för han skulle lätt kunna attackera min hund för det är HANS revir. Speciellt om hunden är i samma storlek eller mindre.
Väldigt egen katt över lag :D

Tänkte det kunde vara ytterligare ett argument om de är påstridiga


Oj jösses :eek: Det skulle aldrig våra katter göra. Jag känner mest att ett nej är nej oavsett om det finns en eller flera anledningar. Men som nämnts i tråden så normaliserar många sina hundar, och tror att de alltid är välkomna.
 
Eller de som släpper fram sin hund till precis vilken annan hund som helst med argumentet att "Men min hund är snäll"......jovisst, men den du släpper fram till kanske inte är det?!
Hade det hänt när jag gått med hundarna hade jag haft stor lust att säga att hundarna har kennelhosta/ annan smittsam sjukdom. Kanske giardia? :devil:
Plus att två av hundarna har mycket vakt, och jag kan definitivt tänka mig att de hade slagits med en främmande hund som kom framspringandes. Jag har inga problem att hålla dem, men om en hund skulle springa in i flocken (vilket en normal hund inte gör) hade jag bara försökt plocka upp den för att skydda mot mina.
 
I sådana lägen kan man väl iofs prata med varandra och fråga om den kan flytta lite på sig så att man kan komma förbi.
Jag har försökt prata med sådana människor som tex låter sin hund lägga sig över hela gångbanan eller på annat sätt tar upp hela vägen (och då att hunden är spänd som en fjol)... Det har inte gått att prata med ägaren. Svaren jag har fått är "men kan dom inte få hälsa". Ehh nej din hund är super spänd så min hund vill verkligen inte hälsa. Därtill när man säger nej till att hälsa så tar dessa ägare i regel illa upp. Inte heller har de flyttat på sin hund för det går inte (fått svar "han/hon vill inte flytta på sig") så jag och Ascot har fått gå ut en bra bit i diket för att komma förbi. :meh:
 
Därtill när man säger nej till att hälsa så tar dessa ägare i regel illa upp.
Lite OT kanske, men jag fick ett minne i huvudet av det här :D

För några år sedan var jag dagmatte åt en hund som inte var speciellt förtjust i andra hundar och inte hade lust att hälsa på främlingar på promenad.

Vi var ute och gick och mötte en gubbe med hund, gubben började ställa frågor om min hund som "Är det en tik?", "Vad är det för ras?", "Hur gammal är hon?" etc. Jag svarar artigt men kort på frågorna, öppnar inte upp för något längre samtal och är på väg att gå vidare efter varje fråga. Säger till slut att nu ska vi gå vidare, och då undrar gubben om inte hundarna kan få hälsa? Jag säger ärligt att nej, min hund gillar inte andra hundar. Gubben ser plötsligt väldigt sur och sårad ut, och när vi går därifrån fräser han efter mig "Nä, som du då! :mad:" :rofl:
 
Inte i ett sånt spänt läge. Hade vi börjat prata med personen hade min väns hund gått igång igen, vilket hade triggat igång Asni, och så triggar de upp varandra i en spiral. Min väns hund väger 40+ kg och är jäkligt stark om han får för sig att han ska försvara sin ägare.
Okej, jo i sådana lägen är det kanske bättre att gå en omväg.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Har legat vaken i minst 1,5 timme i sängen. Min son på 7 månader har vaknat till några gånger och sökt närhet. Ammar fortfarande lite...
Svar
5
· Visningar
1 444
Senast: Hedinn
·
Övr. Hund Upplevde en situation häromdagen som kunde blivit farlig, men som tur var löste sig utan att någon hund blev skadad. Har dock efteråt...
Svar
10
· Visningar
1 192
Senast: Mia_R
·
Juridik & Ekonomi Hej, jag skulle behöva lite hjälp hur jag ska tänka och hantera detta... För att inte gå in på för mycket detalj om denna långa...
2
Svar
30
· Visningar
5 161
Senast: Cattis_E
·
Övr. Hund Jag har läst mycket här och tycker att det verkar finnas många kloka människor här. Hoppas nu på att kunna få stöd och råd i hur jag ska...
Svar
18
· Visningar
4 383
Senast: Milosari
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp