hur vet man om någon stöter på en?

Takire

Trådstartare
Hur vet man om någon stöter på en? Kan man ens veta det? Eller kanske snarare när bör man börja förstå att personen stöter på en/tänker på något annat än vänskap? Hur ska man kunna förstå det i förväg?

Kan det vara så att med till exempel män från vissa kulturer så handlar det alltid om något annat än "bara" vänskap, eftersom att kvinnor och män i dessa kulturer inte umgås på samma vis som är helt vanligt i Sverige?

Tackade (efter missförstånd genom språkförbistringar) ja till att följa med en granne in i morse när jag var ute med hunden. I mitt huvud tänkte jag att personen ville ha någon att träna svenska med. Han har föreslagit att t.ex. fika även några gånger förut och jag har tänkt samma lika då, att han vill träna svenska, men inte velat riskera att det skulle handla om något annat.

Eftersom jag bara har etniskt svenska personer i min umgängeskrets tycker jag att det verkar vettigt att försöka bidra på något litet sätt till integrationen, som jag ju faktiskt tycker är viktig. Så därför gav jag det en chans nu.

Personen betedde sig inte dåligt på något sätt, men när man får komplimanger bl.a. om sitt utseende och en hård hejdåkram med kindpuss (:eek:) då känner jag att det här var ju kanske något annat än det jag trodde :meh:. Så nu hoppas jag möta den grannen så lite som möjligt 😅.

Ja, man kan säga ifrån, men flera människor jag mött förut har liksom knappt kunnat förstå att jag menar det jag säger ("jag är inte intresserad") även när språket funkar bra. Att förklara när det inte funkar bra med språket lär vara ännu svårare!

Jag vill ju gärna tro att man kan vara vänlig, öppen och nyfiken på folk utan att det ska handla om något mer än just det!

Så hur förstår man på en gång? Jag verkar aldrig lära mig 🙈.

Åh, just det, med den här personen var det extra svårt att förstå då han såvitt jag förstår bor ihop med sin sjuårings mamma, så jag tror de är ett par :confused:
....

Också har jag startat ännu en tråd jag tror jag kommer ångra. Jag verkar aldrig lära mig ;).
 
Senast ändrad:
Hur vet man om någon stöter på en? Kan man ens veta det? Eller kanske snarare när bör man börja förstå att personen stöter på en/tänker på något annat än vänskap? Hur ska man kunna förstå det i förväg?

Kan det vara så att med till exempel män från vissa kulturer så handlar det alltid om något annat än "bara" vänskap, eftersom att kvinnor och män i dessa kulturer inte umgås på samma vis som är helt vanligt i Sverige?

Tackade (efter missförstånd genom språkförbistringar) ja till att följa med en granne in i morse när jag var ute med hunden. I mitt huvud tänkte jag att personen ville ha någon att träna svenska med. Han har föreslagit att t.ex. fika även några gånger förut och jag har tänkt samma lika då, att han vill träna svenska, men inte velat riskera att det skulle handla om något annat.

Eftersom jag bara har etniskt svenska personer i min umgängeskrets tycker jag att det verkar vettigt att försöka bidra på något litet sätt till integrationen, som jag ju faktiskt tycker är viktig. Så därför gav jag det en chans nu.

Personen betedde sig inte dåligt på något sätt, men när man får komplimanger bl.a. om sitt utseende och en hård hejdåkram med kindpuss (:eek:) då känner jag att det här var ju kanske något annat än det jag trodde :meh:. Så nu hoppas jag möta den grannen så lite som möjligt 😅.

Ja, man kan säga ifrån, men flera människor jag mött förut har liksom knappt kunnat förstå att jag menar det jag säger ("jag är inte intresserad") även när språket funkar bra. Att förklara när det inte funkar bra med språket lär vara ännu svårare!

Jag vill ju gärna tro att man kan vara vänlig, öppen och nyfiken på folk utan att det ska handla om något mer än just det!

Så hur förstår man på en gång? Jag verkar aldrig lära mig 🙈.

Åh, just det, med den här personen var det extra svårt att förstå då han såvitt jag förstår bor ihop med sin sjuårings mamma, så jag tror de är ett par :confused:
....

Också har jag startat ännu en tråd jag tror jag kommer ångra. Jag verkar aldrig lära mig ;).
Tror att man förstår bäst genom att helt enkelt prata. Folk har ju olika beteenden så det går nog inte att liksom veta alltid vad som är vad.
 
Kindpussar behöver i sig inte betyda att någon flirtar. I en del länder är det kutym att hälsa så, oavsett hur man känner för den andra.

Om någon bor tillsammans med sin partner och sitt barn skulle jag anta att personen bara var trevlig, om det inte kom täta initiativ till kontakt, t.ex.

Om man inte själv är intresserad behöver man kanske inte fundera så mycket på folks känslor för en. Det lär visa sig ifall nån hyser romantiska uppfattningar om en, och då får man väl ta ställning till det då.
Är man inte intresserad av en granne kan man väl lämpligen vara neutralt artig. Ovänlig eller undvikande tycker jag inte man ska vara
 
Kindpussar behöver i sig inte betyda att någon flirtar. I en del länder är det kutym att hälsa så, oavsett hur man känner för den andra.

Min kompis som jag pratade med sa typ ssmma sak.

Kanske tolkar lite för mycket efter hur det varit med tidigare personer jag mött 🙂.
 
Tror att man förstår bäst genom att helt enkelt prata. Folk har ju olika beteenden så det går nog inte att liksom veta alltid vad som är vad.
Säkert. Men det är minsann svårt ibland! (Språksvårigheter och att vissa inte riktigt tror på det man säger för att de vill något annat).

I det aktuella fallet har jag kanske tolkat för hårt. Blir mer osäker också när kommunikationen är bristfällig, men var ju också därför jag ändå ville prova att prata med honom 😅.
 
Min kompis som jag pratade med sa typ ssmma sak.

Kanske tolkar lite för mycket efter hur det varit med tidigare personer jag mött 🙂.
Var det en riktig puss på kinden eller en låtsas? För riktiga kindpussar där läpparna möter kinden är inte kultur någonstans. Kindpussar som hälsning är så kallad "faux pas", dvs låtsaspussar.

Fick du en riktig puss på kinden så hade jag tolkat det som att han var intresserad av dig på ett annat sätt än bara vänskap.
 
Var det en riktig puss på kinden eller en låtsas? För riktiga kindpussar där läpparna möter kinden är inte kultur någonstans. Kindpussar som hälsning är så kallad "faux pas", dvs låtsaspussar.

Fick du en riktig puss på kinden så hade jag tolkat det som att han var intresserad av dig på ett annat sätt än bara vänskap.
En riktig. Tror jag. I kombination med en kram som var såpass hård att jag kände mig nästan fasthållen. Men folk kramar väl olika kanske :p.

Hunden tyckte i alla fall att det var supertrevligt att få gå in i ett nytt trapphus/ny lägenhet, men är nog lugnare för min själsliga frid om vi inte hälsar på igen.
 
Jag har lärt mig den hårda vägen att man inte får vara för trevlig som kvinna. Jag skulle inte hälsa på igen, begränsa interaktionen till "Hej, vackert väder idag." samt berätta att jag är obekväm med kramar och kindpussar.
Karlar i allmänhet går inte på med komplimanger runt en kvinnas utseende om de inte tycker att det är viktigt, är min upplevelse - och det borde inte vara av betydelse om någon bara vill lära sig svenska eller vara en god granne.
 
Jag har lärt mig den hårda vägen att man inte får vara för trevlig som kvinna. Jag skulle inte hälsa på igen, begränsa interaktionen till "Hej, vackert väder idag." samt berätta att jag är obekväm med kramar och kindpussar.
Karlar i allmänhet går inte på med komplimanger runt en kvinnas utseende om de inte tycker att det är viktigt, är min upplevelse - och det borde inte vara av betydelse om någon bara vill lära sig svenska eller vara en god granne.
Tänker likadant. De enda undantagen jag gör på fritiden är om jag umgås med någon man som jag vet att är homosexuell. På jobbet kan jag vara hur trevlig som helst mot mina kollegor, men där är det så tydligt ändå att vi är just kollegor och att det inte finns något intresse för någon närmare relation än eventuellt en vän-relation.
 
En riktig. Tror jag. I kombination med en kram som var såpass hård att jag kände mig nästan fasthållen. Men folk kramar väl olika kanske :p.

Hunden tyckte i alla fall att det var supertrevligt att få gå in i ett nytt trapphus/ny lägenhet, men är nog lugnare för min själsliga frid om vi inte hälsar på igen.
Men nej, inte ursäkta sådant med att "folk kramar olika". Det är inte okej att tränga sig på på det sättet oavsett. Han tog för sig helt enkelt.
Säkert. Men det är minsann svårt ibland! (Språksvårigheter och att vissa inte riktigt tror på det man säger för att de vill något annat).

I det aktuella fallet har jag kanske tolkat för hårt. Blir mer osäker också när kommunikationen är bristfällig, men var ju också därför jag ändå ville prova att prata med honom 😅.
Språksvårigheter är bara ursäkter också, vet man inte att den andra personen vill mer så tränger man inte sig på. Då försäkrar man om att man är på samma nivå innan man tar ytterligare ett steg. Och oavsett språksvårigheter så lär alla förstå ett "nej, inte intresserad".
 
Jag tänker att just gällande kroppsspråk så är det väl ganska frikopplat från vilket/vilka språk man talar? Det är ju väldigt tydligt om någon känner sig bekväm eller obekväm av eventuella närmanden.

Men vissa (okej, kanske bara en av de jag mött) tror att man kommer ångra sig om de bara tränger sig på tillräckligt mycket 🙄. Det skulle vara intressant att höra hur tankarna gick i den personens hjärna.
 
Jag har väldigt svårt att förstå skillnaden mellan subtilt flörtande och vänskaplig omtanke. Min hjärna har väldigt lätt för att gå upp i "flörtar h*n med mig nu?" så fort någon person visar lite mer intresse/omtanke än jag är van vid. Eftersom jag inte har några riktigt nära vänner och aldrig har haft heller så har min hjärna inte riktigt lärt sig att folk kan vara trevliga och omtänksamma mot en utan att de öht har något intresse utöver vänskap, speciellt när det kommer till män.
 
Jag har väldigt svårt att förstå skillnaden mellan subtilt flörtande och vänskaplig omtanke. Min hjärna har väldigt lätt för att gå upp i "flörtar h*n med mig nu?" så fort någon person visar lite mer intresse/omtanke än jag är van vid. Eftersom jag inte har några riktigt nära vänner och aldrig har haft heller så har min hjärna inte riktigt lärt sig att folk kan vara trevliga och omtänksamma mot en utan att de öht har något intresse utöver vänskap, speciellt när det kommer till män.

Intressant att höra hur du upplever det! Det låter som för mig fast tvärtom då.

Jag utgår ju helst från att den jag möter är just vänskaplig och då är jag också det. Men för dem kan det såklart vara som för dig! Så att de tolkar vanlig trevlighet som flörtande. Det handlar kanske mycket om vad var och en själv har för erfarenheter och relationer.
 
Senast ändrad:

Liknande trådar

Mat Eftersom jag älskar Great British Bakeoff tänkte jag kolla på Hela Sverige Bakar. Och vet inte om det är just säsong 11, men deltagarna...
Svar
9
· Visningar
595
Senast: Jeps
·
Träning Jag har rätt nyligen (i våras) fått en ADHD-diagnos, som vuxen (snart 30). Jag hade aldrig ens tänkt tanken att jag kunde ha ADHD förrän...
2 3
Svar
47
· Visningar
3 980
Senast: Fazeem
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
26 371
Senast: Snurrfian
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
18 304
Senast: jemeni
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp