Bukefalos 25 år, Läs mer! Arkivet

HYPP - vilka raser?

Alexandra_W

Trådstartare
Helvete också.. Är det bara quarter & paint (det är väl se man brukar testa) som kan drabbas av HYPP (Hyperkalaemic Periodic Paralysis).

Försökt söka och söka om Keles skakningar. Och det lär ju inte helt omöjligt om man säger så... tidvisa muskelskakningar...

Men jag har bara hört om HYPP i samband med quarter och paint och då vissa (impressive) blodslinjer.

Någon som vet?
 

Alexandra_W

Trådstartare
Det VERKAR ju omöjligt att araber skulle kunna ha det. Eftersom man än bara lyckats isolera det till vissa blodslinjer och araber har och har haft helt sluten stambok hur länge som helst..
 
Man ska inte tro allt som skrivs på Internet, men jag tror det är så här:
Förutom de raser du nämnt finna HyPP även hos appaloosa.
Ett typiskt anfall varar 15-30 min.
Förutom muskelskakningarna är "prolapse of the third eyelid" (blinkhinnan?) ett symptom.

Mutationar förekommer ju hela tiden och även det första HyPP-fölet måste ju ha fötts någon gång! Är ditt föl linjeavlat så det skulle kunna vara något liknade spök? Men Hypp påstås ju vara dominant samtidigt som Impressive som "införde" anlaget väl aldrig hade något anfall :confused:

Jag har inte hört talas om araber med HyPP, de har väl fullt upp med CID :crazy:
 

Alexandra_W

Trådstartare
Hon är en aning linjeavlad på en viss hingst ja. Å andra sidan finns det betydligt värre linjeavel, både på den hingsten och andra. Och jag har aldrig hört om några liknande problem. Men hennes pappa är linjeavlad ja. Mamman är helt fristående från pappans blod, så slutresultatet blir inte så hårt linjeavlat. Och som sagt, det finns en hel del avkommor som är mycket hårdare linjeavlade på samma blod utan problem.

Nä..det var nog inte så enkelt som HYPP. Tydligen kan de ha BARA muskelspasmer som symptom (HYPP-hästar alltså).

och som jag fattat det så är det de raser där man avlat in Impressiveblod i som har problemet. Appaloosa t ex har ju i likhet med halvbloden öppen stambok och då kan du ju få in "icke rasrent" blod men ändå få en rasäkta häst. Du kan ju med arabpappa få ett rent sv hbl med gröna papper t ex. Och om du jobbar på lite så kan du ta ditt kallblodssto och lägga på godk hblhingst och lägga godk hingst på stofölsavkomman och efter x generationer har du ett rent hbl med gröna papper.

Men araberna har ju HELT sluten stambok. Dvs de MÅSTE härstamma från X st araber för att komma in i stamboken. Du kan aldrig "späda ut" blandblod så att du tillslut får en ren arab. Utan är den inte av godkänt blod rakt igenom så får du aldrig in den i stamboken. Således får de inte in "nytt" blod, men heller inte "nytt skit". Men de har problemet med CID, och som du säger, NÅGONSTANS började ju HYPP med. Med Impressive eller innan. och rent tekniskt så borde en mutation kunna ske inom vilken ras som helst som ger HYPP. Sluten stambok eller ej.

Men det är nog lite långsökt i min lilla skruttas fall. Attans då, HYPP skulle jag ju kunna leva med att det var och det finns ju en del att göra...

Nåja, jag får söka, klura och fundera vidare. Hon är väl med min vanliga tur det första fölet i norra europa som drabbats av den grymt ovanliga sjukdomen X *ler snett*

Men blir lite luttrad efter en hblunghäst med MYYYCKET ovanlig (och lika dödlig som ovanlig) autoimmun sjukdom. Samt en arabvalack med en röntgenförändring/missbildning i hasen som veterinärerna aldrig sett på bild ens. (Nu har de *flin*)

Så varför skulle lilltjejen v ara sämre och slå till med något vanligt? *s*
 
C

Cesam

Jag vet ingeting om HYPP, men däremot massor om SCID.
Och det är inte alls så vanligt som Du vill påskina!
Mindre än 1 PROMILLE av fölen drabbas årligen......i hea världen. Källa: Kas Sandberg, genetiker och vet. på SLU.

Så fullt upp med CID (numera heter det SCID) har vi absolut inte inom arabhästarna.
Dessutom går det att testa araberna om de är bärare på denna gen. Alla mina är givetvis testade och alla är negativa d.v.s. icke bärare av SCIDgenen.

Har en artikel jag översatt om SCID som kan skickas via mail om Du är intresserad...Förvisso lite gammal, men likväl....
Annars är det bara att gå in på http://www.foal.org/
Där står bl.a. om SCID också....

kanske hittar Du Alexandra någon förklaring där också...

Gällande Alexandra's föl så är hon inte alls speciellt linjeavlad ö.h.t. utan mera en outcross breeding. Pappa helegyptisk, mamma 50% spansk 25% polsk och 25% engelsk.
 
C

Cesam

Svarar mig själv för att rätta Kaj's namn (sorry Kaj)...
KAJ SANDBERG skall det vara och inget annat....

Svarar också Alexandra....OK, vist är pappan selektivt linjeavlad, men räknar man "bara" mamman och pappan är de totalt outcross.....
 

Alexandra_W

Trådstartare
Ja, jag skrev ju det Cina? Pappan är linjeavlad, men inte speciellt hårt egentligen, och mammans stam är helt fristånde pappans (och inte linjeavlad alls) så resultatet blir inte speciellt linjeavlat?

Sen..."fullt upp med CID" tolkade jag faktiskt inte som om det var så att det var vanligt, utan att araberna har det gisslet och nog med att bli av med det typ. Fast jag kan misstolkat =)

Sen finns ju iofs "Lavender foal" med, men det är ju än mer ovanligt/sällsynt.
 
Du har tolkat mig precis som jag menade, men när jag läser det nu förstår jag varför Cesam reagerade som hon gjorde. Jag ber så mycket om ursäkt, både till Cesam och alla andra arabavlare. Om det dessutom är så att "sjukdomen" bytt namn är de, framför allt amerikanska, länkar jag läst förmodligen skrivna innan man hunnit testa sitt avelsmaterial och fått en klarare bild av problemets omfattning. På någon sida stod det att upp till 25% skulle kunna vara anlagsbärare, men det tolkade i alla fall jag som ett fult sätt att försöka marknadsföra en konstaterat frisk hingst genom att spela på stoägeres rädsla och okunnighet...

Likaså uttryckte jag mig klumpigt om linjeaveln, jag borde nog ha frågat om föräldrarna var nära släkt eller något liknade. OM man spekulerar i att någon udda recessiv gen skulle dykt upp är det rimligtvis gemensamma faktorer hos båda föräldrarna man ska leta efter, inte en som förekommer ofta hos en av dem.
 
C

Cesam

I Amerika är de (som vanligt) hysteriska över SCID och förstprar upp det kollossalt....som med allting...*suck för Amerika

Med de 25% så avser man nog att av den promillen föl som får SCID och och överlever är 25% anlagsbärare....de som har 100% dör ju definitivt....25% är anlagsbärare....
Oj, nu rör jag till det...hur skall jag förklara.....Kaj är mycket bättre på det här...*he,he*....
I alla fall, de anser att om de betäcker en SCID-anlagsbärare med en icke-anlagsbärare så är det OK.....de vill med andra ord inte utrota sjukdomen och vägrar neka SCID-bärare vara verksamma i aveln.

I Sverige är SCID en kassation för avelsmedverkan för hingst och ston.
Många hingstägare testar sina hingstar idag, men långt i från alla.....Få stoägare testar sina ston....

Jag vet bara ett fåtal som testat sin hjord! Själv har jag gjort det med både hingst och ston, inga är anlagsbärare av genen. Min hingst i kombination med mina ston kan m.a.o. inte ge SCID.
Skulle aldrig betäcka med en hingst som inte var testad....

Som sagt var, jag har en artikel om SCID om intresse finnes...
 
B

Bia

Jag vet inget om HYPP, tyvärr???

Men hittade en tråd om en homeopatmedicin (=ingen drog!?).. kanske värd att prova?
*No offence.. just want to help*!!!!

Mvh :)/Bia
 

Alexandra_W

Trådstartare
SCID är en autoimmun sjukdom (De ärftliga benproblem araber dras med är cystor *s')

SCID betyder Severe Combined Immunodefiency, och innebär helt enkelt att hästen saknar fungerande immunförsvar.

SCID-drabbade hästar föds och verkar normala föl förutsatt att de får i sig råmjölk. Sålänge det kan förlita sig på antikropparna därifrån går det bra, men när fölet ska börja bygga eget immunförsvar går det snabbt utför. Eftersom det saknar immunförsvar kan det inte bekämpa infektioner, och blir svagare och svagare och dör. Få föl (om ens något?) överlever 5 månaders ålder. SCID-drabbade hästar dör ALLTID. Ovillkorligen.

MEN, för att de ska drabbas av SCID krävs det DUBBLA anlag. Dvs ett från mamma och ett från pappa. En häst som har ETT anlag är SCID-bärare men INTE sjuk utan fullt frisk och normal.

Om du korsar en anlagsbärare med en icke anlagsbärare får du inga föl drabbade av SCID, men du kan få anlagsbärare.

Korsar du två anlagsbärare har du 25% risk för att få ett föl med dubbla anlag, dvs drabbat av SCID. Det fölet dör enligt ovan. Du har 50% chans att få ett föl med anlag för SCID och 25% chans att få ett föl utan SCID-anlag alls.

Således behöver man inte slå ut alla SCID-individer ur avel. Icke anlagsbärare och anlagsbärare ger (om vi inte har en homozygot anlagsbärare men det vetefan hur det ska gå ihop?) INTE ett föl som är drabbat, men det ger risken att ge en anlagsbärare.

Det är där man måste fundera vad man ska göra med anlagsbärarna? Avla vidare men nooga kontrollera så den andra parten är testad negativ, eller slå ut dem ur aveln helt?

Men som sagt, man måste skilja på ANLAGSBÄRARE och DRABBADE (dvs med dubbla anlag) hästar när man pratar nag hur många procent av araberna som har SCID.

Min fölis är inte drabbad av SCID (men hon kan vara anlagsbärare), hon är helt enkelt för gammal och för frisk för att vara det =)

Oavsett vad man väljer att göra med anlagsbärarna så kan man genom att testa alla araber för SCID undvika (i teorin, dvs om ALLA testar) att få ett enda DRABBAT föl till...

Jag förstår eg inte varför man inte KRÄVER test inför registrering eller liknande.. Men men..
 

Alexandra_W

Trådstartare
Din halvarab kan vara ANLAGSBÄRARE för SCID ja. Kan ha fått det från arabföräldern.

Den kan dock INTE INTE INTE INTE INTE vara sjuk i SCID, så aaaaandas.

Alla som har hästar med arab i som pigga och krya kravlat sig över 6 månaders ålder kan ANDAS. Ni kan ha en anlagsbärare, men er häst är inte sjuk och kommer inte att dö =)
 
Ok! Tack för det! *pust* Hur kan jag ta reda på om min hästs arablinje är testad? Hon är eftr en icke godkänd hingst som i sin tur är efter TC KashmirFarmor är efter Alcazar. Någon som vet ngt om dessa linjer?

OBS! inte jag som avlat fram henne med icke godkänd hingst!
 

Alexandra_W

Trådstartare
Du har ingen aning om din häst har elle rinte har anlag om inte båda föräldrarna eller alla mor- och farföräldrarna är testade.

Men det är ju inget du behöver bry dig om förrän du ev tänker betäcka. =)
 
Jo, men det var ju det jag undrade, hur jag tar reda på OM hennes föräldrar är testade? :cool: :bow:

Hon har ju en travarmamma, är detta ngt som bara ovan nämnda raser har eller är det en allmän sjukdom?
 
C

Cesam

Nej, nej...SCID har inget med pålagringar i benen att göra!

SCID är en autoimmun ärftlig letal sjukdom inom arabhästrasen som är VÄDLIGT sällsynt (mindre än en promille/år drabbas av födda föl!!!).


Saxat från en amerikansk artikel om SCID, skriven 1997, som jag har översatt:

"SCID = Severe Combined Immuno-Deficiency (Svår kombinerad immunbrist). Detta beskrevs först 1973 av Travis McGuire, DVM (Doctor Veterinary Medicine) och Marinel Poppy, DVM vid Washington State University. SCID är en genetisk felaktighet, som resulterar i ett defekt (felaktigt) immunsystem – specificerat – omöjligheten att producera funktionella T- och B-lymfocyter (speciella blodkroppar). Utan motståndet mot sjukdomar, som dessa lymfocyter förutsätter, är ett föl totalt sårbart för infektioner av de miljontals sjukdomsalstrande organismer han/hon utsätts för dagligen i jorden, vattnet och luften.
Ett föl utan motstånd
Ett SCID-föl kan tyckas vara helt normalt vid födseln och kan vara symptomfritt i veckor eller månader. Orsaken till detta är att hans/hon absorberar (tar upp) temporär immunitet (skydd) från moderns råmjölk (colostrum). Men så fort denna passiva immunitet ”slitits ut”, har fölet igen chans att överleva de infektionsframkallande ämnen i miljön som han/hon dagligen utsätts för. Respiratoriska (andningsrelaterade) sjukdomar är den vanligaste dödsorsaken, men praktiskt tagit vilken infektion som helst kommer slutligen att bli fatal (dödlig) – vanligen i åldern 15 dagar till 4 månader (där 3-4 veckor är mest vanlig).

Ibland svarar SCID-fölen på antibiotika i början, men slutligen utsätts den för en infektion där antibiotika är ineffektivt. DÅ SCID-föl är oförmögna att erhålla normal immunitet, är vaccination ingen framgång. SCID-föl har extremt låga antal leukocyter (vita blodkroppar) cirkulerande i blodet och defekten kan bli konfirmerad hos ett nytt föl genom att testa halten av IgM-antikroppar (Ig = immunoglobulin = skydd mot för kroppen främmande organismer) i blodet. Ett normalt föl skall ha låg halt av IgM-antikroppar cirkulerande i blodet, medan ett SCID-föl inte har några IgM-antikroppar alls. Om detta prov skall ha något värde, skall fölet provtagas innan det hunnit dia första gången. När han/hon intagit colostrum från modern blir provet meningslöst, eftersom IgM-antikroppar absorberas från colostrum och halterna i fölets blod normaliseras. I praktiken – naturligtvis – är det svårt att få provet utfört inom denna begränsade tidsram.

SCID kan också diagnostiseras vid obduktion, eftersom det drabbade fölet har extremt underutvecklade thymuskörtlar (= brässen, en sorts körtel). De körtlar som ör lokaliserade i bröstkorgsområdet, krymper vanligtvis och försvinner med åldern, så ju yngre fölet är desto mer signifikant är det att finna atrofierade (förtvinade) eller onormalt små thymuskörtlar. SCID-föl har också en ovanligt liten mjälte och mjältvävnaden visar också onormal utveckling när man undersöker den mikroskopiskt. Dessa bevis man finner är de vanligaste sätten att diagnostisera SCID. Drabbade föl insjuknar alltid och dör ganska unga och där upprepade parningar konstant leder till att fölen dör hastigt är genast mycket suspekt. Dock är det viktigt att komma ihåg att mera ordinära problem, som t.ex. absorptionsbrist av passiv immunitet från colostrum också kan vara ett problem för fölmortalitet (földödlighet) – och att framför allt hästar - tenderar att förlora många i ung ålder. Innan man riktar anklagelserna mot viss härstamning skall alla fakta noga övervägas. För närvarande finns ingen behandling för SCID. En liknande immundefekt/brist som finns hos människan – The Bubble Boy-syndromet (en form av selektiv (= utvald) IgM-brist), som rapporterats periodvis i media – kan bli behandlad med benmärgstransplantation. Men för att en liknande behandling ska kunna utföras på hästar måste djuret ha en fungerande thymuskörtel, för att hjälpa transplantatets lymfocyter att växa normalt (och thymuskörtlarna saknades hos SCID-fölen). Thymustransplantat har en begränsad framgång, ibland förlänger det liv upp till 8 månader. Reaktionen och avstötning mot benmärgstransplantat är och förblir ett problem utan lösning.

Lance Perryman, DVM, phD (filosofie doktor) (tidigare Washington State University, nu på Collage of Vet. Med. vid North Carolina State University), som har forskat på SCID i mer än 20 år säger att hans forskningsteam hade en framgångsrik benmärgstransplantation hos ett SCID-föl. Hästen levde tills den blev 5 åt. När den plötslig dog av kolik, orelaterad till hans genetiska sjukdom. ”Det var fruktanstvärt” säger Perryman ”men benmärgstransplantationen var ingen tillitsfull lösning i vilket fall som helst, eftersom hästen fortfarande var genetiskt kodad med SCID och aldrig kunde användas i aveln”.

Roten till problemet
SCID orsakas av en ärvd autosomal recessiv (självkroppslig vikande)gen, vilket betyder att den bärs av båda könen och fölet måste vara homozogyt (bärande av två uppsättningar av den defekta genen, en från vardera föräldrar). Hästar med bara en uppsättning av SCID-gener (heterozogyt) kallas bärare och är utåt helt normala. Fram tills helt nyligen var det enda sättet att upptäcka om ett sto eller en hingst var bärare av SCID-genen, att de producerade ett SCID-föl. På 1970-talet uppskattades att 25-30% av arabhästbeståndet i USA var bärare av SCID-gen, men Ralph Mark på AHRA (Arabian Horse Registry of America) noterar att siffran kanske är generös eftersom kooperationen o denna tidiga studie var frivillig och sannolikt intresse för dem med kända SCID-hästar i sitt avelsprogram. Även om siffran är hög är det nyktert att inse att varje heterozogyt-häst med en SCID-defekt gen har en 50-50% chans att lämna defekten vidare – och parad med en annan bärare, är chansen en på fyra att man producerar ett föl utan defekt. Cirka 3% av de arabföl som föds årligen, ärver de recessiva generna och klarar sig aldrig till avvänjning – en signifikant skara för arabhästindustrin, speciellt då ett ivrigt efterlängtat föl dör, som kan innebära slutet i avelskarriären för en framgångsrik hingst eller ett framgångsrikt sto.

Olika former av kombinerad immunbrist har blivit identifierat hos människor, möss, hundar och hästar, dock är de inte nödvändigtvis identiska sett ur genetisk synvinkel. Den form av SCID hos hästar existerar endast hos det Arabiska Fullblodet, och arabkorsningar. Vad man inte vet är huruvida defekten är ett resultat av en ganska ny mutation i rasen (som t.ex. HYPP hos Qarterhästen) eller om den har existerat, utan namn och förklaring, under många, många år!
Kathryn Meek, DVM, forskare på University of Texas Southwestern Medical Center, noterar att det är mycket möjligt att SCID existerar i mycket ringa omfattning hos andra raser. ”Så många andra raser härstammar från det Arabiska Fullblodet, så det är fullt möjligt att SCID finns där också men med mycket lägre frekvens. Om endast en av fyra är en dödlig homozogyt och genfrekvensen är mycket låg, kan SCID finnas där ute och inte identifieras som sådan.” Med andra ord, föl av andra raser kan (sällan) duka under av SCID och p.g.a. veterinärkollegor kan det onormala, exklusivt hos det Arabiska Fullblodet, kanske gå spårlöst förbi. Eftersom det inte finns någon behandling för SCID, är den enda utvägen att förhindra upprepande av drabbade föl, att undvika betäcka känd bärare med annan bärare. Naturligtvis skall INTE en ägare av ett sto som lämnat ett SCID-föl, skicka tillbaka stoet till samma hingst, och den mest konservativa handlingen för hingstägaren är att kastrera hingsten.

Att screena bärare inom det Arabiska Fullblodet har varit strikt frivilligt och kraften av samarbete varierat. Den mest samvetsgranne uppfödaren nekar att avla på kända SCID-bärare, men utan enkel metod att upptäcka defekten, kommer många att ”smita igenom hålen” och kan producera flertalet friska föl innan en betäcknings resulterar i ett fatalt öde.

Utveckling av test
Med grundandet av Morris Animal Foundation och IAHA, liksom National Institute of Health, har forskare kunnat arbeta med att utveckla ett tillförlitligt test för att hitta SCID-genen under 20 års tid. Experimenten kan ofta härledas till mänsklig forskning, där liknande immunsystembrister kartlagt gåtor liksom om hur SCID fungerar. Detta genom att i huvudsak jämföra DNA från möss med en form av SCID.

Genombrottet att identifiera den speciella genmarkören för SCID kom 199, när ett team forskare lett av Kathryn Meek, DVM, i samarbete med Perryman, bestämde sig för att den process som är defekt hos SCID-föl, är VDJ-uppställningar. V, D och J är gensegment i DNA:et, som enligt Meek kan mixas och matchas, så att varje olik kombination av V, D och J-gensegmenten bildar olika antikroppar. Detta, i alla väsentlighet, tillåter immunsystemet att komma fram till ett obestämt antal av svar för vilken typ av främmande angripare den har utsatts för. ”Om VDJ-uppställningen är försämrad/skadad (genom mutation eller strykning)” fortsätter Meek, ”kan inte immunsystemet utvecklas. Och vi vet att VDJ inte fungerar hos dessa hästar.”

Eftersom SCID är ett autosomalt recessivt arv, hoppades de hitta en enstaka gen som var ansvarig för problemet, men det fanns inga garantier om området är stort att täcka. ”Det är som att leta efter en nål, inte i bara en höstack, utan i flera höstackar” förklarar Perryman. ”Till en början vet DU inte ens var DU skall börja leta. Men efterhand som Du samlar mer information, så kan Du slutligen kanske bestämma vilken höstack Du skall leta i och fortsatt letande är som om Du fått en konstig magnet till Din hjälp.”

Slutligen 1995 bestämde Meeks team genom en serie biokemiska tester att den defekta faktorn hos SCID-föl är ett enzym som kallas DNA-PKCS. Euy Kyun Shin, en forskare Meeklaboratoriet, lyckades sekvantera c:a 12 000 nukleiner av DNA från både normala och muterade DNA-PKCS-gener. Processen tog c:a 11 månader av hårt laboratoriearbete, men slutligen bar den frukt, när fem basparstrykningar identifierades sommaren 1996. Meek konfirmerar att varje undersekvensprov som testades (tagna från kända SCID-föl och SCID-bärare i en arabflock från Washington State University) hade samma defekt. ”Resultatet var entydigt – alla hade samma strykning (bas-par).”

Nästa steg var att försöka identifiera hästar som var suspekta bärare av SCID-defekten. Genom att använda DNA-prov från ”den mystiska” hästen genomfördes samma PCR-procedur med att kopiera genen i fråga i ett provrör. Så fort tillräckligt med DNA fanns tillgänglig, kunde DNA-omfattningen i det defekta området screenas för att bestämma huruvida djuret hade eller inte hade härbärgerat den fem baspariga delegationen i någon av dess två kopierade DNA-PKCS. Sålunda var ett tillförlitligt test för SCID fött, mer än två decennier efter det att syndromet var beskrivet. ”När Du väl har mutationen” säger Meek ”är det enkelt att utveckla testet.” Perryman noterar – ”Det var väldigt viktigt för mig att delge denna lösning för Arabhästvärlden, speciellt med tanke på det stöd de visat forskningen. Vi har arbetat fram detta under c:a 20 år, så jag är jätteglad över att ha lyckats”."


Det är möjligt att SCID-testa våra svenska Arabiska Fullblod på SLU (Sveriges Lantbruks Universitet) Ultuna i Uppsala.
Detta görs på Blodgruppslaboratoriet (adress: Box 7023, 750 07 Uppsala – telefon: 018 – 671 979 – fax: 018 – 672 848) till en kostnad av c:a 700:-
Testen görs precis som ett DNAtest för att fastställa härstamningen hos arabiska fullbod, man rycker tagel från svansen.

Huruvida Partbred araber får det vet jag ej.....möjligen om det arabblod i Din Partbred Arab är bärare av genen......Enklast är nog att kontakta SLU ochhöra med dem. Kaj Sandberg är specialist på detta område.
 
OBS! Denna tråd har inte fått några nya svar på 6338 dagar.
Kanske det är bättre att starta en helt ny tråd för det du vill säga?
Självklart kan du fortfarande svara i denna tråd om du anser det mer lämpligt.

Liknande trådar

Övr.Hund Jag har en omplaceringshund (staffe/blandras) som tros vara 12-14 år gammal. Han är adopterad från Irland och jag vet inget om hans...
2
Svar
27
· Visningar
2 295
Hundträning Har funderat på en sak i många herrans år och tänkte höra om det jag kommit fram till är något som andra känner igen sig i. Jag tränar...
Svar
15
· Visningar
791
Hundhälsa Hej! Skriver här för att höra om någon varit med om något liknande. Brukar ju finnas klokt folk här inne som kanske har erfarenhet om...
Svar
13
· Visningar
1 016
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Jag har alltid trott att livet aldrig står stilla, att det alltid rör på sig varesig man vill det eller ej. Men nu verkar mitt liv ha...
Svar
13
· Visningar
1 066

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Veka kotor och x bent
  • Medryttartråden

Omröstningar

Upp