Lejonstjarna
Trådstartare
Tänkte se om någon klok människa kan se lösningen på mitt problem för i morgon fortsätter min mardröm jag haft i snart 6 års tid och jag vet inte hur jag ska lösa problemet. Jag vill inte ha påhopp vilket jag vet kommer jag skriver en tråd på buke jag vill ha tipps på lösningar för hur jag ska orka gå vidare se om det finns någon lösning på mitt hästproblem. Jag vet redan att jag är världens sämsta hästägare det behöver inte ni moralkäringar tala om för mig. hoppas ni orkar läsa detta långa inlägg.
Historien börjar 20004 då föds en liten kille, min blivande drömhäst han är en korsning Pre/bruksnordis men tidigt märks det att han bara har fått PREns steg och huvud men kroppen som en bruksnordis. Inget fel för han är vacker redan som föl och jag har fastnat för kallblod.
När han var 1 år kom han hem till oss och jag började glatt jobba med han. Efter bara tre veckor kom hovis och skulle verka alla våra hästar. As hovar var sne slitna och hovis tyckte att jag skulle sluta promenera med han ett tag så det skulle rätta tills sig. Tyvärr tog det ett år innan hovarna var i kondition att göra något med för de växte dåligt trots att han fick alla möjliga tillskott han kunde få.
A var nu två och jag ville köra in. Vid dena tid bodde jag med en kille som ochså höl på med hästar tyvärr var vårat förhållande inte sunt och det var destruktivt och killen viste och kunde bäst. A skulle köras in på mitt ex viss för annars vart han förstörd. Tiden gick och det hände inget Med As inkörning försökte jag göra något med honom så vart det bara otrevligt hemma så jag vågade inte jobba med min häst. A gick bara i hagen och gjorde inget. han vart starkare och större och hingstigare. Jag fick knapp tas in och borsta på honom för jag var värdelös som hästmaniska och så fort jag tog i A vart han förstörd.
A vart tre och jag försökte rida honom några gånger mitt ex höll i longerlinnan och när vi skrittat något varv så smackade han på A och drev upp han i galopp vilket resulterade i att A så klart bockade av mig. A är en mycket smart häst, han är jätte intelligent och lär sig jätte fort och när jag ramlade av kunde jag inte fortsätta rida pga av att jag fick ont i min redan trasiga kropp.
Jag vart snart rädd för att rida A så försöken ran ut i sanden.
När A vart 4 hände en incident i hagen vid en kvällsfodring. A hade fått en gren i svansen och när jag tog bort den vart han rädd och for i väg och sparkade. Han träffade mig i ryggen, och jag lyckades krypa till stallplan där jag tuppade av. Jag var ensam på gården och det tog ett tag innan någon hittade mig och och tills ambulansen var på plats. De fick ge mig hjärt och lungräddning. Efter den incidenten fick jag äntligen lov att kastrera A för mitt ex. Han tyckte det var tufft med en hingst antagligen. Men han gav efter efter väldigt mycket påtryckningar av min familj.
A fick stå efter kastreringen och jag tog hand om han som vanligt men jag varken försökte rida tömköra eller longera honom något mer.
Lagom till jul det året flydde jag hem igen till stockholm och ag tog med mig mina hästar. När jag kom hem fick jag reda på hur illa läget var, jag var bankrutt mitt ex hade förskingrat 100 000 tals kronor från mig.
Jag fick flytta till mina föräldrar och bo där gratis Mina två hästar hade jag hos några avlägsna släktingar. Alla mina pengar jag fick gick till hästaran min inkomst var bara 3000kr och det var vad hästarna kostade i uppehälle. Jag var arbetslös och bostadslös så jag hade inget val A sattes ut på anons. Men jag fick inget napp och de som nappade drog öronen åt sig för att han hade inget pass.
Jag försökte jobba med A men han gick inte att longera eller tömköra för han slet sig bara. Att rida vågade jag inte för han kunde ju inte stopp eller svänga sen viste jag ju att han inte var innriden och utan grundarbetet funkar det inte att rida. Jag jobbade med tomkörning och longera i nästan ett år men han vart bara värre och värre han körde ut ytterbogen och drog när han tröttnade på att arbeta. Jag kunde inte vara hos mina hästar varje dag för de stod 4 mil från där jag bode och jag hade ingen bil fick låna mina föräldrars bil några gånger i väckan men hästarna gick på lösdrift så på det viset hade de bra.
efter ett år vart jag tvungen att att flytta från mina föräldrar jag flyttade till gården där hästarna var. Samma veva vart mitt gamla varmblod halt Det fans inget att göra jag hade inga pengar till vetrinär, inga pengar till att avliva jag hatade mig själv för att jag lätt honom lida och sjönk mer och mer ner i hopplöshet och desperation. Jag var fortfarande arbetslös med 3000kr i inkomst, ingen ville köppa A trots att han var på anons.
A fyllde 6 och I januari fick jag hjälp av soc nu hade jag existens minimum och kunde äntligen avliva min gamla älsklig och det vart lite lättare ekonomiskt nu kostade A bara 1500kr. Jag försökte rida A lite och fick lite hjälp att rida honom av en annan tjej han bockade och stack och jag vart bara räddare och räddare.
Nu i somras fick jag tag i en fodervärd och A har varit borta sen dess. A är fortfarande besvärlig att rida och har blivit värre för fodervärden har slagit honom när han bockat och ridit med pesoa för att orka hålla.
Så nu kommer A hem i morgon och jag vet inte hur jag ska orka och våga fortsätta. Jag har det lite bättre ekonomiskt men lever fortfarande under existens minimum.
A kommer att stå hos mina nya svärmor de har en liten hästgård men inga hästar så det kommer bara vara jag där men jag kommer bara behöva betala maten för A. och hovslagare och förs.
Jag kan inte sälja för han har inget pass och ekonomin tillåter inte att jag skaffar något. Jag är fortfarande stora skulder efter mitt ex. Jag måste ha hjälp med A men jag har inte råd att sända iväg på tillridning, Jag har ingen dragbil eller släpp så jag kan inte åka någonstans och ta hjälp av någon tränare.
A är en fantastisk häst och med rätt ägare skulle han kunna bli precis så fin som han borde vara. Men A är inte min dröm längre han är för stor och stark. Lilla jag klarar inte av han han är 160 hög och jag är knappt 150.
A är jätte snäll från marken i stallet men annars är det bara problem. Han älskar att arbeta men han har lärt sig komma undan. För någon annan är han drömhästen för mig är han mardrömmen som aldrig tar slut.
Historien börjar 20004 då föds en liten kille, min blivande drömhäst han är en korsning Pre/bruksnordis men tidigt märks det att han bara har fått PREns steg och huvud men kroppen som en bruksnordis. Inget fel för han är vacker redan som föl och jag har fastnat för kallblod.
När han var 1 år kom han hem till oss och jag började glatt jobba med han. Efter bara tre veckor kom hovis och skulle verka alla våra hästar. As hovar var sne slitna och hovis tyckte att jag skulle sluta promenera med han ett tag så det skulle rätta tills sig. Tyvärr tog det ett år innan hovarna var i kondition att göra något med för de växte dåligt trots att han fick alla möjliga tillskott han kunde få.
A var nu två och jag ville köra in. Vid dena tid bodde jag med en kille som ochså höl på med hästar tyvärr var vårat förhållande inte sunt och det var destruktivt och killen viste och kunde bäst. A skulle köras in på mitt ex viss för annars vart han förstörd. Tiden gick och det hände inget Med As inkörning försökte jag göra något med honom så vart det bara otrevligt hemma så jag vågade inte jobba med min häst. A gick bara i hagen och gjorde inget. han vart starkare och större och hingstigare. Jag fick knapp tas in och borsta på honom för jag var värdelös som hästmaniska och så fort jag tog i A vart han förstörd.
A vart tre och jag försökte rida honom några gånger mitt ex höll i longerlinnan och när vi skrittat något varv så smackade han på A och drev upp han i galopp vilket resulterade i att A så klart bockade av mig. A är en mycket smart häst, han är jätte intelligent och lär sig jätte fort och när jag ramlade av kunde jag inte fortsätta rida pga av att jag fick ont i min redan trasiga kropp.
Jag vart snart rädd för att rida A så försöken ran ut i sanden.
När A vart 4 hände en incident i hagen vid en kvällsfodring. A hade fått en gren i svansen och när jag tog bort den vart han rädd och for i väg och sparkade. Han träffade mig i ryggen, och jag lyckades krypa till stallplan där jag tuppade av. Jag var ensam på gården och det tog ett tag innan någon hittade mig och och tills ambulansen var på plats. De fick ge mig hjärt och lungräddning. Efter den incidenten fick jag äntligen lov att kastrera A för mitt ex. Han tyckte det var tufft med en hingst antagligen. Men han gav efter efter väldigt mycket påtryckningar av min familj.
A fick stå efter kastreringen och jag tog hand om han som vanligt men jag varken försökte rida tömköra eller longera honom något mer.
Lagom till jul det året flydde jag hem igen till stockholm och ag tog med mig mina hästar. När jag kom hem fick jag reda på hur illa läget var, jag var bankrutt mitt ex hade förskingrat 100 000 tals kronor från mig.
Jag fick flytta till mina föräldrar och bo där gratis Mina två hästar hade jag hos några avlägsna släktingar. Alla mina pengar jag fick gick till hästaran min inkomst var bara 3000kr och det var vad hästarna kostade i uppehälle. Jag var arbetslös och bostadslös så jag hade inget val A sattes ut på anons. Men jag fick inget napp och de som nappade drog öronen åt sig för att han hade inget pass.
Jag försökte jobba med A men han gick inte att longera eller tömköra för han slet sig bara. Att rida vågade jag inte för han kunde ju inte stopp eller svänga sen viste jag ju att han inte var innriden och utan grundarbetet funkar det inte att rida. Jag jobbade med tomkörning och longera i nästan ett år men han vart bara värre och värre han körde ut ytterbogen och drog när han tröttnade på att arbeta. Jag kunde inte vara hos mina hästar varje dag för de stod 4 mil från där jag bode och jag hade ingen bil fick låna mina föräldrars bil några gånger i väckan men hästarna gick på lösdrift så på det viset hade de bra.
efter ett år vart jag tvungen att att flytta från mina föräldrar jag flyttade till gården där hästarna var. Samma veva vart mitt gamla varmblod halt Det fans inget att göra jag hade inga pengar till vetrinär, inga pengar till att avliva jag hatade mig själv för att jag lätt honom lida och sjönk mer och mer ner i hopplöshet och desperation. Jag var fortfarande arbetslös med 3000kr i inkomst, ingen ville köppa A trots att han var på anons.
A fyllde 6 och I januari fick jag hjälp av soc nu hade jag existens minimum och kunde äntligen avliva min gamla älsklig och det vart lite lättare ekonomiskt nu kostade A bara 1500kr. Jag försökte rida A lite och fick lite hjälp att rida honom av en annan tjej han bockade och stack och jag vart bara räddare och räddare.
Nu i somras fick jag tag i en fodervärd och A har varit borta sen dess. A är fortfarande besvärlig att rida och har blivit värre för fodervärden har slagit honom när han bockat och ridit med pesoa för att orka hålla.
Så nu kommer A hem i morgon och jag vet inte hur jag ska orka och våga fortsätta. Jag har det lite bättre ekonomiskt men lever fortfarande under existens minimum.
A kommer att stå hos mina nya svärmor de har en liten hästgård men inga hästar så det kommer bara vara jag där men jag kommer bara behöva betala maten för A. och hovslagare och förs.
Jag kan inte sälja för han har inget pass och ekonomin tillåter inte att jag skaffar något. Jag är fortfarande stora skulder efter mitt ex. Jag måste ha hjälp med A men jag har inte råd att sända iväg på tillridning, Jag har ingen dragbil eller släpp så jag kan inte åka någonstans och ta hjälp av någon tränare.
A är en fantastisk häst och med rätt ägare skulle han kunna bli precis så fin som han borde vara. Men A är inte min dröm längre han är för stor och stark. Lilla jag klarar inte av han han är 160 hög och jag är knappt 150.
A är jätte snäll från marken i stallet men annars är det bara problem. Han älskar att arbeta men han har lärt sig komma undan. För någon annan är han drömhästen för mig är han mardrömmen som aldrig tar slut.
