Idag ändras allt

Nu är det sista dagen som jag är här. För IDAG ska jag flytta till ett hvb hem. Jag hade ju som ett mål att jag ville bli ut skriven för nyår men då ville jag ju få komma HEM och inte till nåt sånt ställe. Så är ju inte som jag klarade det målet då.
Men ja iallafall så ska jag flytta dit idag då som känns jätte konstigt. För jag känner ju INGEN där och vet jätte lite om hur allt gårtill och allt sånt. Och jag är jätte dålig på att lita på dom jag inte känner och typ säga hur jag mår eller sånt. Så är jätte rädd att det kommer bli sådär så jag inte kan säga nånting och då är det ingen som jag kan få fram nånting till där. För som nu så är det tillexempel en av dom bra sköterskorna som märker ifall hon kanske ska fråga lite mera hur det är och så ifall jag inte kan säga. Och kan messa pappa ifall jag inte kan säga nåt. Men där är det ju ingen som vet hur jag är liksom så då kan jag inte det.
Och vad jag vet så är det inte låst där utan dom får inte låsa in en. Och dethär är säkert olika på olika ställen men iallafall som jag har sett och läst så är det jätte mycket möjlig heter att göra dåliga saker. Och det är också jätte jobbigt isåfall för ifall jag inte litar på nån där och inte kan säga ifall jag mår skit liksom så är det ju mycket större chans att jag gör dåliga saker också. Och isåfall OM jag skulle göra det så ifall jag skulle ångra mig så blir det också jätte svårt för jag inte känner nån.
Så ja det är jätte många saker som jag är nervös för och så. Och bara hur allt funkar och med typ mat och skola och allt sånt och om man har terapi och bara rädd för ALLT. Och att jag har inte fått säga hejdå till O eller hundarna så det känns också skit och som jag sviker dom. Eller jag vet att dom nog inte tänker så men jag kan ändå inte fåbort att dom kanske undrar varför jag bara är borta och aldrig kommer till dom ifall jag inte bryr mig mera och så. Och typ att jag känner det som jag är över given av alla och ingen bryr sig eller nånting men så kanske dom tror så om mig. Och jag vill verkligen INTE att dom ska tro att jag inte VILL vara hos dom men jag kan ju inte ändra det alls. Så det är också skit jobbigt.
Och att jag vet ingenting hur jag borde vara liksom eller vad jag ska göra eller nånting. Eller ja ska väl vara migsjälv tycker dom flesta men om jag BARA ska vara migsjälv och som jag känner så vill jag inte prata med nån eller göra nåt utan bara gömma mig och försvinna. Men det kan jag ju inte. Så vet liksom inte hur dom för väntar sig att jag ska vara så jag inte gör allt fel bara.
Iallafall så förlåt att det här är dåligt skrivet och så men ville bara försöka få ut lite och typ skriva lite hur det känns justnu bara. Och jag vet INGET om regler och så på hvb hemmet så har ingen aning ifall man får ha sin telefon och dator och sånt eller om man inte får eller nånting. Så ingen aning ifall jag kommer kunna skriva heller så bara så ni vet ifall jag bara försvinner så kanske man inte får det. Men somsagt jag har ingen aning så man kanske får ha allt somvanligt också men bara OM.
 

Idag har än sålänge varit jätte jobbigt. Så i förmiddags när mamma och pappa skulle åka så kramade jag pappa men kunde INTE ge mamma en kram eller att hon fick krama mig heller. Men liksom jag ville inte vara taskig men kunde bara inte och spelar ingen roll om det inte är bara hennes fel att jag måste vara här så känns det ändå så. Så känns ändå som hon har svikit mig mest så jag kan inte bara inte känna det liksom. Men ja då blev det jätte jobbigt också.
Och sen har detmesta idag varit skit jobbigt och jag kan inte prata och klarar inte maten bra alls och detmesta bara är jätte jobbigt.
Men nu har iallafall min kp börjat så hon kom och pratade lite och justnu är min kontakt hund här :heart Så justnu är det iallafall liiite mindre ångest men ändå jobbigt.
Men tänkte svara också att det är typ en plan att man har permisoner och åker hem på helger och så men jag vet inte när jag får göra det och ifall mamma går med på det. Så vet inte när jag kan få träffa O isåfall. Och med rummet så ja det är väl bra att man får göra ordning lite och så men justnu bryr jag mig bara inte så vill inte fixa nånting ändå.
Iallafall så tänkte jag visa en väldigt nära bild på hunden ifall nån vill se.
 

Bifogade filer

  • IMG_20211228_144154355~2.jpg
    IMG_20211228_144154355~2.jpg
    235,6 KB · Visningar: 114
Idag har än sålänge varit jätte jobbigt. Så i förmiddags när mamma och pappa skulle åka så kramade jag pappa men kunde INTE ge mamma en kram eller att hon fick krama mig heller. Men liksom jag ville inte vara taskig men kunde bara inte och spelar ingen roll om det inte är bara hennes fel att jag måste vara här så känns det ändå så. Så känns ändå som hon har svikit mig mest så jag kan inte bara inte känna det liksom. Men ja då blev det jätte jobbigt också.
Och sen har detmesta idag varit skit jobbigt och jag kan inte prata och klarar inte maten bra alls och detmesta bara är jätte jobbigt.
Men nu har iallafall min kp börjat så hon kom och pratade lite och justnu är min kontakt hund här :heart Så justnu är det iallafall liiite mindre ångest men ändå jobbigt.
Men tänkte svara också att det är typ en plan att man har permisoner och åker hem på helger och så men jag vet inte när jag får göra det och ifall mamma går med på det. Så vet inte när jag kan få träffa O isåfall. Och med rummet så ja det är väl bra att man får göra ordning lite och så men justnu bryr jag mig bara inte så vill inte fixa nånting ändå.
Iallafall så tänkte jag visa en väldigt nära bild på hunden ifall nån vill se.
Förstår att det var jättejobbigt idag ♥️
Verkar vara super dock att du har en kontakthund som kan hjälpa lite med ångesten.
Kram
 
Idag har än sålänge varit jätte jobbigt. Så i förmiddags när mamma och pappa skulle åka så kramade jag pappa men kunde INTE ge mamma en kram eller att hon fick krama mig heller. Men liksom jag ville inte vara taskig men kunde bara inte och spelar ingen roll om det inte är bara hennes fel att jag måste vara här så känns det ändå så. Så känns ändå som hon har svikit mig mest så jag kan inte bara inte känna det liksom. Men ja då blev det jätte jobbigt också.
Och sen har detmesta idag varit skit jobbigt och jag kan inte prata och klarar inte maten bra alls och detmesta bara är jätte jobbigt.
Men nu har iallafall min kp börjat så hon kom och pratade lite och justnu är min kontakt hund här :heart Så justnu är det iallafall liiite mindre ångest men ändå jobbigt.
Men tänkte svara också att det är typ en plan att man har permisoner och åker hem på helger och så men jag vet inte när jag får göra det och ifall mamma går med på det. Så vet inte när jag kan få träffa O isåfall. Och med rummet så ja det är väl bra att man får göra ordning lite och så men justnu bryr jag mig bara inte så vill inte fixa nånting ändå.
Iallafall så tänkte jag visa en väldigt nära bild på hunden ifall nån vill se.
Kloka, trygga ögon❤❤. Den kompisen kommer nog att försöka hjälpa dig. Håller tummarna för att du lite i taget känner dig trygg med att börja prata med din kontaktperson, allt måste inte funka genast. Hejjar på dig!
 
Vilken otroligt söt hund som är din kontakthund! En sån var min bästa vän när jag var i din ålder. :heart
Oavsett hur du har det så kan du lita på hunden.

Det kommer att bli bättre på hemmet, det är jag nästan säker på. Men du måste få vänja dig lite vid allt nytt först. Det är knappast någon som tänker sig att du ska klara allt direkt plättlätt.

Även om du inte får permission nu i början så låter det ändå bra att du sannolikt kommer att kunna vara hemma på helgerna om en tid. Det ska vi hålla tummarna för!
 
Nu är det snart middag och jag har jätte jätte mycket ångest för det och för ALLT. Och alltså alla verkar väl snälla och så men känns ändå som jag är helt värde lös som inte klarar helt normala enkla saker. Och första typ en två veckorna så är det typ kart läggning om vad man har för svårig heter så man kan göra en plan sen liksom. Men alltså om jag är såhär dum i huvudet helatiden så kommer dom ju bara tro att jag inte kan prata och säkert tror dom att jag är jätte korkad då. Plus så kan jag inte säga till om ångest medicin heller. Men dom tror kanske att jag inte har så mycket ångest ändå för jag som stänger in det så det inte märks utåt men på in sidan är det jätte jätte starkt och typ kaos. Så har massa tankar om dåliga saker och sånt också.
Och känns som jag bara miss lyckas med ALLT helatiden och om jag är här för jag ska få hjälp så säger jag inget så KAN jag ju inte få hjälp och då är allt bara helt onödigt och dåligt och slöseri att jag är här. Och är säkert nånannan som skulle passa mycket bättre och skulle vara värd det mycket mer för jag är ju inte ens värd att vara här egentligen. För känns som jag inte har några riktiga problem heller utan allt är typ bara i mitt eget huvud som är mitt eget fel liksom som jag inte ens har villjat få bort. Så borde inte vara här ens och klarar ändå inget.
 
Nu är det snart middag och jag har jätte jätte mycket ångest för det och för ALLT. Och alltså alla verkar väl snälla och så men känns ändå som jag är helt värde lös som inte klarar helt normala enkla saker. Och första typ en två veckorna så är det typ kart läggning om vad man har för svårig heter så man kan göra en plan sen liksom. Men alltså om jag är såhär dum i huvudet helatiden så kommer dom ju bara tro att jag inte kan prata och säkert tror dom att jag är jätte korkad då. Plus så kan jag inte säga till om ångest medicin heller. Men dom tror kanske att jag inte har så mycket ångest ändå för jag som stänger in det så det inte märks utåt men på in sidan är det jätte jätte starkt och typ kaos. Så har massa tankar om dåliga saker och sånt också.
Och känns som jag bara miss lyckas med ALLT helatiden och om jag är här för jag ska få hjälp så säger jag inget så KAN jag ju inte få hjälp och då är allt bara helt onödigt och dåligt och slöseri att jag är här. Och är säkert nånannan som skulle passa mycket bättre och skulle vara värd det mycket mer för jag är ju inte ens värd att vara här egentligen. För känns som jag inte har några riktiga problem heller utan allt är typ bara i mitt eget huvud som är mitt eget fel liksom som jag inte ens har villjat få bort. Så borde inte vara här ens och klarar ändå inget.
1. Du är värd all hjälp du kan få
2. Du är inte dum i huvudet
3. Jag tror att de allra flesta som kommer till ett Hvb-hem mår ungefär som du i början och personalen vet detta
4. Du är värd all hjälp du kan få. En upprepning jag vet men det är viktigt.

Kram ♥️
 
Nu är det snart middag och jag har jätte jätte mycket ångest för det och för ALLT. Och alltså alla verkar väl snälla och så men känns ändå som jag är helt värde lös som inte klarar helt normala enkla saker. Och första typ en två veckorna så är det typ kart läggning om vad man har för svårig heter så man kan göra en plan sen liksom. Men alltså om jag är såhär dum i huvudet helatiden så kommer dom ju bara tro att jag inte kan prata och säkert tror dom att jag är jätte korkad då. Plus så kan jag inte säga till om ångest medicin heller. Men dom tror kanske att jag inte har så mycket ångest ändå för jag som stänger in det så det inte märks utåt men på in sidan är det jätte jätte starkt och typ kaos. Så har massa tankar om dåliga saker och sånt också.
Och känns som jag bara miss lyckas med ALLT helatiden och om jag är här för jag ska få hjälp så säger jag inget så KAN jag ju inte få hjälp och då är allt bara helt onödigt och dåligt och slöseri att jag är här. Och är säkert nånannan som skulle passa mycket bättre och skulle vara värd det mycket mer för jag är ju inte ens värd att vara här egentligen. För känns som jag inte har några riktiga problem heller utan allt är typ bara i mitt eget huvud som är mitt eget fel liksom som jag inte ens har villjat få bort. Så borde inte vara här ens och klarar ändå inget.
Om du har så mycket ångest har du "riktigt" problem och är berättigad vård. Ingen ska behöva ha så mycket ångest!
Och dum i huvudet är du inte! Du är sjuk. Och det kan alla bli!

Jag tror säkert de haft andra före dig som av olika skäl har svårt att säga vad de känner, behöver etc. Så du är inte ensam om att reagera så.

Kan du skriva att du tex behöver ångest-medicin? Antingen på papper eller skriva i mobilen och visa?
Eller kan du sms:a din pappa och be att han förklarar att du har svårt att prata och ser till att de ordnar något system för hur du ska kunna förmedla saker annat än i tal? :heart
 
Du är allt annat än dum i huvudet så snälla försök sluta intala dig att du är det. Vi ser ju här att du är en intelligent tjej. Jag vet att du har svårt att tro oss men vi ser det här dagligen så försök i alla fall att lyssna på oss :heart
De är vana vid att ta emot människor som mår dåligt där du är nu. Det är ju därför ni är där och det är därför verksamheten finns. Försök släppa lite av den prestationspress du lägger på dig själv. Försök att se det som när du tränar O att du måste börja med att lära er hoppa låga hinder innan ni kan hoppa de höga med komplicerade avstånd. Det här är exakt samma sak. Du är på ett nytt ställe och allt är nytt så du behöver tid att lära dig stället och det vet personalen om.
Ta hand om dig :heart
 
Nu är det snart middag och jag har jätte jätte mycket ångest för det och för ALLT. Och alltså alla verkar väl snälla och så men känns ändå som jag är helt värde lös som inte klarar helt normala enkla saker. Och första typ en två veckorna så är det typ kart läggning om vad man har för svårig heter så man kan göra en plan sen liksom. Men alltså om jag är såhär dum i huvudet helatiden så kommer dom ju bara tro att jag inte kan prata och säkert tror dom att jag är jätte korkad då. Plus så kan jag inte säga till om ångest medicin heller. Men dom tror kanske att jag inte har så mycket ångest ändå för jag som stänger in det så det inte märks utåt men på in sidan är det jätte jätte starkt och typ kaos. Så har massa tankar om dåliga saker och sånt också.
Och känns som jag bara miss lyckas med ALLT helatiden och om jag är här för jag ska få hjälp så säger jag inget så KAN jag ju inte få hjälp och då är allt bara helt onödigt och dåligt och slöseri att jag är här. Och är säkert nånannan som skulle passa mycket bättre och skulle vara värd det mycket mer för jag är ju inte ens värd att vara här egentligen. För känns som jag inte har några riktiga problem heller utan allt är typ bara i mitt eget huvud som är mitt eget fel liksom som jag inte ens har villjat få bort. Så borde inte vara här ens och klarar ändå inget.
Ibland syns ångest utanpå/synligt för andra men ofta märker man mest själv inne i huvudet, i sitt eget huvud. ❤. Är personalen lyhörd och lär känna dig kommer de kunna snappa upp hur du mår och kanske på så vis kan se till att du får ångestmedicin om du behöver det ❤.
Du är alla gånger värd all hjälp i världen du kan få ❤.
 
Om du har så mycket ångest har du "riktigt" problem och är berättigad vård. Ingen ska behöva ha så mycket ångest!
Och dum i huvudet är du inte! Du är sjuk. Och det kan alla bli!

Jag tror säkert de haft andra före dig som av olika skäl har svårt att säga vad de känner, behöver etc. Så du är inte ensam om att reagera så.

Kan du skriva att du tex behöver ångest-medicin? Antingen på papper eller skriva i mobilen och visa?
Eller kan du sms:a din pappa och be att han förklarar att du har svårt att prata och ser till att de ordnar något system för hur du ska kunna förmedla saker annat än i tal? :heart
Jag vet att jag BORDE försöka nåt sätt så kan kan få fram saker ifall jag behöver men jag orkar bara inte. Men fick en skit stark och dålig panik attack när det var middag så har iallafall fått ångest medicin nu.
 
Ibland syns ångest utanpå/synligt för andra men ofta märker man mest själv inne i huvudet, i sitt eget huvud. ❤. Är personalen lyhörd och lär känna dig kommer de kunna snappa upp hur du mår och kanske på så vis kan se till att du får ångestmedicin om du behöver det ❤.
Du är alla gånger värd all hjälp i världen du kan få ❤.
Fast dom kan ju inte lära känna mig ifall jag inte pratar med dom. Och även OM så hjälper inte det nu om dom kanske kommer fatta om jag har jätte stark ångest om kanske flera veckor.
 
Jag vet att jag BORDE försöka nåt sätt så kan kan få fram saker ifall jag behöver men jag orkar bara inte. Men fick en skit stark och dålig panik attack när det var middag så har iallafall fått ångest medicin nu.
Det var ju inte kul att du fick sån ångest! Men iaf bra att du kunde få medicin.

Det är helt ok att inte orka! Du är ju dels sjuk och dels har du ju nu gått igenom väldigt mycket känslor IOM den här flytten och hur du upplever att du bemötts av vård, föräldrar etc.
Det är inte konstigt om du är helt slut.

Hoppas du kan få gosa lite med hunden innan du ska sova! ❤️
 
Det var ju inte kul att du fick sån ångest! Men iaf bra att du kunde få medicin.

Det är helt ok att inte orka! Du är ju dels sjuk och dels har du ju nu gått igenom väldigt mycket känslor IOM den här flytten och hur du upplever att du bemötts av vård, föräldrar etc.
Det är inte konstigt om du är helt slut.

Hoppas du kan få gosa lite med hunden innan du ska sova! ❤️
Ja för jag fick typ ett ut brott och försökte göra nåt dåligt så då fattade dom iallafall och frågade ifall jag behövde den medicinen. Och sen var jag med min kp och hunden enstund tills det iallafall kändes liiiite bättre.
Och sen klockan 8 så vill hon att jag ska iallafall vara med när några spelar nåt spel så jag inte bara är själv i rummet så måste väl försöka iallafall men känns bara jätte läskigt.
 
Fast dom kan ju inte lära känna mig ifall jag inte pratar med dom. Och även OM så hjälper inte det nu om dom kanske kommer fatta om jag har jätte stark ångest om kanske flera veckor.
Det är första dagen du är där. Om några dagar blir det troligen lättare att kommunicera. Du ställer så höga krav på dig själv. Jag tycker du är jätteduktig som lyckats med det du gjort hittills med tanke på det bagage du bär på.
 
Det är första dagen du är där. Om några dagar blir det troligen lättare att kommunicera. Du ställer så höga krav på dig själv. Jag tycker du är jätteduktig som lyckats med det du gjort hittills med tanke på det bagage du bär på.
Det är bara att även ifall det blir lättare om några dagar så känns det som jag inte kommer klara dethär i några dagar. Och jag har ju inte lyckats med nånting tills nu.
 
Ja för jag fick typ ett ut brott och försökte göra nåt dåligt så då fattade dom iallafall och frågade ifall jag behövde den medicinen. Och sen var jag med min kp och hunden enstund tills det iallafall kändes liiiite bättre.
Och sen klockan 8 så vill hon att jag ska iallafall vara med när några spelar nåt spel så jag inte bara är själv i rummet så måste väl försöka iallafall men känns bara jätte läskigt.
Kan du få sitta med hunden i det rummet där de andra spelar? Och liksom bara få vara där en stund?
 
Ta det en timme åt gången.
Försök göra som de säger och lita på att personalen vet vad de gör.

Du behöver inte ta ansvar för något nu. De kommer garanterat att prata med dig och ställa de frågor de behöver svar på för att hjälpa dig komma tillrätta.

Håller tummarna för att spelstunden går okej!
 

Liknande trådar

  • Låst
  • Artikel
Dagbok Jag har ju anmält en sak som har hänt. Och då säger flera att det är bra och rätt och alltmöjligt. Men det KÄNNS verkligen inte så...
2 3
Svar
44
· Visningar
3 226
  • Artikel
Dagbok Först innan jag skriver dethär så vill jag BE att ni kan ha respekt för att det är jobbiga saker. Jag VILL skriva om det och jag VILL...
6 7 8
Svar
140
· Visningar
8 066
  • Artikel
Dagbok Igår fick jag reda på att en person är död. En som jag har känt i nästan hela mitt liv iallafall som jag kommer håg. Hon är två år yngre...
2 3
Svar
55
· Visningar
2 925
  • Artikel
Dagbok Idag är det min födelse dag. Det känns bara helt sjukt. Jag kommer fort farande håg när jag skulle fylla 15 och jag var in lagd på bup...
2 3
Svar
47
· Visningar
3 501

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Boräntorna
  • Sminktråden
  • Vad gör vi? Del CXCIV

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Dressyrsnack 16
  • Uppdateringstråd
  • Hingstval 2024

Omröstningar

Tillbaka
Upp