Idag

[KaZa]

vandrade min älskade tjej över regnbågens bro.


Vila i frid mitt hjärta!

 

[Meibla]

*tröstkramar* stackars dej, vet precis hur det känns.

 

[Moniq]

Vi är många som vet hur det känns. Tröstkramar från mig också.

 

[Qvip]

Tröstkramar här med.
Det är så sorgligt.

 

[Tippan]

Nej det är inte sant... Jag vet inte vad... Jag gjorde samma sak för 1½ år sedan. Jag grät hysteriska tårar senast igår natt (fortfarande). Jag har inte internet så ofta så jag vet inte vad du skrivit de senaste två veckorna.

Jag vet inte vad... Jag önskar att jag kunde säga nått. Men det finns inga ord.

 

[ChristinA]

Jag har varit borta ett tag och jag känner att jag missat något väsentligt.
Fy vad tråkigt Kaza. Jag lider verkligen med dig..

 

[Queen]

Usch!
Nu börjar jag tänka på hur jag ska klara av min hunds död.
Jag har haft honom sedan jag var sju och nu är jag femton.
Han är 8 år och börjar åldras.
Jag har varit nära att förlora min andra hund vid ett antal tillfällen och vet att jag inte klarar mig utan dem.
Jag är rädd att jag inte kommer att kunna hantera hans död.
Kanske orkar jag inte med..
En vän som en vän...
Jag skulle ta mitt liv om en av mina bästa vänner dog och ändå värderar jag min hund som en bättre vän så vad händer då?

 

[kaffekart]

tröstkramar för mig med...
alltid lika sorgligt att läsa sånthär..

 

[Rallebralle]

Finns inga ord...............
massa kramar till dig iaf.

 

[KaZa]

Tack alla!

Det börjar kännas lite lättare i bröstkorgen nu. Vi fick ju beskedet 2 v. innan vi tog bort henne och det har nog underlättat genom att man bearbetat sorgen undermedvetet.
Vi tog semester dessa 2v. för att kunna ge henne ett bra slut på livet. Hon fick smärtstillande, vilket gjorde det iof ännu svårare då hon var så extremt pigg och glad. Hon såg ut som vilken frisk valp som helst.

Men hon fick njuta av livet med sin familj uppe i Dalarna där vi har sommarhus med enorm sjötomt. 100% uppmärksamhet och en kost som bestod av 1/3 torrfoder och resten varierades mellan fläskfile, köttfärs, korv och köttbullar.



Men hon förhoppningsvis bra, hon har ju sambons schäfer som sällskap.

 

[martha]

Men vad är det som har hänt??
Hursomhelst är det alltid tragiskt när man får ta bort sina djur...en del är svårare än andra och de unga är värst

 

[KaZa]

Min lilla schäfervalp började halta lite smått/ väldigt diffust och vid enstaka tillfällen vid 5½ mån ålder. Trodde det var växtvärk, men åkte till vet. som trodde samma sak.

Hon fick gå kopplad och hålla sig så lugn som en valp kan. När hon var 6 mån så var det likadant så jag åkte in för att röntga knän och höfter. Allt såg bra ut, men jag skulle ge henne antiinflam (för att se om det blev bättre), i 3 v. och så hålla henne lugn.

När dessa 3 v. gått och det såg likadant ut så bokade jag tid på Strömsholm. Fick tid dagen efter och åkte de 13 milen enkel för att reda ut det. Hon fick ligga kvar 3 dagar och jag fick beskedet OCD och muskelkontraktur.

De rekommenderade avlivning när livskvaliten inte längre dög. Knäna skulle bara bli sämre och sämre. Vi fick smärtstillande med oss och tog semester för att ge henne 2 v. i Dalarna där vi har landställe. Hon fick 100% uppmärksamhet och blev väldigt bortskämd under denna tid, men hon var lycklig och hade förhoppningsvis inte ont då hon gick på smärtstillande. Hon var lycklig! Vi valde att ta bort henne utomhus då hon inte gillar vet. Fick somna in i knät på sin matte och husse. Och är oerhört saknad!

 

[ChristinA]

OCD

Opycondros? (Eller hur det nu stavas)
Är det värre i samband med muskelkontraktion? Är det ovanligt?

 

[ChristinA]

OCD

Opycondros? (Eller hur det nu stavas)
Är det värre i samband med muskelkontraktion? Är det ovanligt att de är kombinerade?

 

[martha]

Men fy va söt hon är...

Lider verkligen med dig...

 

[KaZa]

Tack! Ja, underbart söt e hon. Fast så är det väl alltid med egna hundar.

OCD = Osteokondros. Enligt vet så kom muskelkontrakturen pga av OCD:n. Det går att operera men min valp hade kraftiga förändringar i båda knäna och detta hade hänt på bara 1½ mån. Att sen muskelkontrakturen fanns så skulle allt bli väldigt komplicerat och då valde jag att ta bort henne, vilket även vet. rekommenderade.

Valet var väldigt svårt men, jag har alltid sagt att när lidandet pga av operation/konvalecent blir för stort så ska man hellre avliva. Tuffa bud som jag denna gång själv fick leva upp till.

Hon hade svårt att klara miljön på strömsholm i 3 dagar, och att ligga där i veckor är inget jag vill att hon ska gå igenom. Att sedan ha ont och gå i flera månader (per ben) som konvalecent utan att få busa när man är livlig valp är inget roligt liv, så vi tog det tuffa beslutet att låta henne somna in.

 

[Tippan]

Usch vad det sliter upp alla minnen. Läsa alla tankar och resonemang precis som jag också ältat. Det blir inte bättre av att omgivningen inte förstod mig. Kvällen innan låg min sambo och grinade och sa att jag skulle låta henne leva. Det var tufft... Jag var verkligen stenhård. Sen kom chocken över vad jag gjort