Jag hör en låt på radio. Det är ingen särskild låt – ingen favorit eller så – och jag har hört den förr utan att reflektera över den. Men i det sinnes- och känslotillstånd jag är i för tillfället så träffar låten helt rätt frekvens.
Det känns som att jag mjuknar, som att kroppen fylls av ett leende med slutna ögon. Som en spinnande katt i en solfläck.
Jag visste inte ens om att jag var spänd och i ett emotionellt tillstånd som var hårt och vasst som en rasp. Men låten visar mig det. Tonerna får mig att mjukna, och för en liten stund svävar jag bort i ett annat tillstånd, bland andra känslor. Mjuka, lugna, vackra, leende. En sommaräng i glada, pastelliga, lite suddiga färger. Ett lyckligt Alice i Underlandet-land.
När låten tar slut är magin över. Dörren till det parallella universumet stängs. Sakta antar min energi formen av en rasp igen, återgår till vardagen.
Men i mina ögon bor spår av en mjukhet och ett leende, som för en kort stund träffade mig rakt i själen…
Radio är en stor del av mitt liv när jag är hemma. Jag har haft turen att kunna hitta en kanal som för det mesta passar mitt sinnestillstånd. Så den kanalen får stå på, och bli till ett ljudvågssällskap som kittlar min själ på precis rätt ställe. Ger mig en mjuk blick på min omvärld.
Rösterna som talar mellan låtarna är människor men ändå inte. De är ljudvågor. Ger mig en upplevelse av energier och personligheter. Vissa röster får mig att känna mig lite obekväm och spänd. Kan ge mig lite inre klåda, får mig att vilja skruva på mig. Andra röster får mig att känna mig lugn, trygg och välmående. Kanske till och med glad och värdefull.
Men vad jag lyssnar på behöver anpassas efter stunden. Ibland kan radiokanalen, som jag i vanliga fall kan lyssna på en hel arbetsdag, kännas helt outhärdlig och jag blir häftigt provocerad och förbannad av den. Ibland kan det vara lite klurigt att hitta rätt ljudvågor till rätt sinnestillstånd...
Det är något med ljudvågor och mig. De påverkar mig väldigt starkt. Ibland när jag är i ett jobbigt känslotillstånd så kan jag hitta precis rätt musik för den frekvens jag befinner mig på, och då är det som om den känslomässiga krampen för tillfället löses upp. Ljudvågorna blandar sig med mina egna energivågor och skapar nya känslor och nya förutsättningar för min organism.
Men ibland hittar jag inte rätt. Då är det som om ljudvågorna går in i mig och skapar en än värre dissonans, och får det att skära ännu värre inombords. Skapar ännu fler negativa och upprörda känslor.
Personligen tycker jag att det är häftigt att jag blir så påverkad, att det betyder så mycket för mig. Jag uppskattar det. Ljudvågor kan ge mig så många olika spännande upplevelser åt alla möjliga håll. Jag behöver inte resa utomlands – jag kan resa i mitt inre tillstånd bara genom musik. Och för all del genom klangskålar, gongbad och trumresor också förstås, i den mån jag får möjlighet att delta på sånt.
Ett liv utan musik skulle vara en mardröm för mig. I hela mitt liv har jag använt ljudvågor till att göra livet uthärdligt och att justera mina känslor och sinnestillstånd med. Rätt ljudvågor blir som katalysatorer för känslolandskapet och bjuder mig på inre resor som jag inte visste var möjliga.
Musik är livet för mig.
Det känns som att jag mjuknar, som att kroppen fylls av ett leende med slutna ögon. Som en spinnande katt i en solfläck.
Jag visste inte ens om att jag var spänd och i ett emotionellt tillstånd som var hårt och vasst som en rasp. Men låten visar mig det. Tonerna får mig att mjukna, och för en liten stund svävar jag bort i ett annat tillstånd, bland andra känslor. Mjuka, lugna, vackra, leende. En sommaräng i glada, pastelliga, lite suddiga färger. Ett lyckligt Alice i Underlandet-land.
När låten tar slut är magin över. Dörren till det parallella universumet stängs. Sakta antar min energi formen av en rasp igen, återgår till vardagen.
Men i mina ögon bor spår av en mjukhet och ett leende, som för en kort stund träffade mig rakt i själen…
Radio är en stor del av mitt liv när jag är hemma. Jag har haft turen att kunna hitta en kanal som för det mesta passar mitt sinnestillstånd. Så den kanalen får stå på, och bli till ett ljudvågssällskap som kittlar min själ på precis rätt ställe. Ger mig en mjuk blick på min omvärld.
Rösterna som talar mellan låtarna är människor men ändå inte. De är ljudvågor. Ger mig en upplevelse av energier och personligheter. Vissa röster får mig att känna mig lite obekväm och spänd. Kan ge mig lite inre klåda, får mig att vilja skruva på mig. Andra röster får mig att känna mig lugn, trygg och välmående. Kanske till och med glad och värdefull.
Men vad jag lyssnar på behöver anpassas efter stunden. Ibland kan radiokanalen, som jag i vanliga fall kan lyssna på en hel arbetsdag, kännas helt outhärdlig och jag blir häftigt provocerad och förbannad av den. Ibland kan det vara lite klurigt att hitta rätt ljudvågor till rätt sinnestillstånd...
Det är något med ljudvågor och mig. De påverkar mig väldigt starkt. Ibland när jag är i ett jobbigt känslotillstånd så kan jag hitta precis rätt musik för den frekvens jag befinner mig på, och då är det som om den känslomässiga krampen för tillfället löses upp. Ljudvågorna blandar sig med mina egna energivågor och skapar nya känslor och nya förutsättningar för min organism.
Men ibland hittar jag inte rätt. Då är det som om ljudvågorna går in i mig och skapar en än värre dissonans, och får det att skära ännu värre inombords. Skapar ännu fler negativa och upprörda känslor.
Personligen tycker jag att det är häftigt att jag blir så påverkad, att det betyder så mycket för mig. Jag uppskattar det. Ljudvågor kan ge mig så många olika spännande upplevelser åt alla möjliga håll. Jag behöver inte resa utomlands – jag kan resa i mitt inre tillstånd bara genom musik. Och för all del genom klangskålar, gongbad och trumresor också förstås, i den mån jag får möjlighet att delta på sånt.
Ett liv utan musik skulle vara en mardröm för mig. I hela mitt liv har jag använt ljudvågor till att göra livet uthärdligt och att justera mina känslor och sinnestillstånd med. Rätt ljudvågor blir som katalysatorer för känslolandskapet och bjuder mig på inre resor som jag inte visste var möjliga.
Musik är livet för mig.
