Inredningsätande unghund

[pusselbiten]

Jaja, din hund du gör som du vill. Jag hade slutat när hunden lyckats med uppgiften och känner sig glad och stolt över sig själv och inte när han känner att han inte vill göra det längre.

När bedömmer jag att han har lyckats när dom är mitt upp i lek? Är det efter 5 minuter? 10 minuter? När har han lyckats med sin lek? Han ÄR ju glad när han går därifrån och går i rask takt och med energi i stegen från hagen hem, likaså visar han ju verkligen att han vill TILL hagen när vi väl ska gå dit.

 

[pusselbiten]

Sen kan väl jag med tycka det är udda med en hund som ber om att få gå hem, men det kan ju vara för att det aldrig hänt mig.

Har aldrig hänt mig förut heller
Men vad jag har märkt så har han liksom inget behov av att bara "hänga" med andra hundar. De andra kan ju när dom börjar bli trötta strosa omkring tillsammans i hagen för att sedan dra igång igen. Men då väljer han hellre att umgås med mig antar jag.
Lika när vi är hundvakt åt någon annan hund här hemma (som han är kompis med) så har han inget behov av att interagera med den andra hunden i annat syfte än att leka och ligger gärna åtskillt från andra hundar. Lite ensamvarg kanske men som vill leka ibland?

 

[Lingon]

Lyckas med uppgiften? Leka med kompisarna är väl ingen "uppgift"? Så när ska man bryta det liksom?

Sen kan väl jag med tycka det är udda med en hund som ber om att få gå hem, men det kan ju vara för att det aldrig hänt mig.

Jag hade brutit innan hunden tröttnade. Så att minnet av leken var odelat positiv. Träning hade jag absolut brutit innan hunden sa till att nu räcker det.

 

[Migo]

Bara jag som reagerar på det här? Att aktivera en ung hund (dagligen/flera ggr dag) tills den blir så trött att den självmant inte vill leka med sina kompisar längre, låter inte helt optimalt i mina öron..?

Varför? Mina fem ettåringar bor ihop. De leker massor. Funkar fint.

 

[sorbifolia]

Varför? Mina fem ettåringar bor ihop. De leker massor. Funkar fint.

Känns som att det skulle bli annorlunda med en stabil flock som är tillsammans hela tiden, än hundar som enbart träffas nån timme ibland..? Men jag vet inte. Har inte heller upplevt hundar som "ber" om att få gå hem istället för att umgås/leka med andra hundar, så jag tyckte det lät lite udda.

 

[Raderad medlem 94602]

Det här med att sätta ihop en ny flock för att sen en stund senare riva upp den för endamålet lek är en konstlad situation vi människor sätter hundarna i. Det är många gånger mer för vårt nöje än hundarnas.
Rätt många hundar har inget behov av socialt umgänge med främmande hundar.
Sen är det stora skillnader raser emellan. Vissa är mycket socialt öppna mot både folk och hundar, andra är neutrala och vissa direkt osociala.

 

[Acto]

Känns som att det skulle bli annorlunda med en stabil flock som är tillsammans hela tiden, än hundar som enbart träffas nån timme ibland..? Men jag vet inte. Har inte heller upplevt hundar som "ber" om att få gå hem istället för att umgås/leka med andra hundar, så jag tyckte det lät lite udda.

Jag tänker som så att det finns olika andningar varför en hund "ber" att få gå. De få gångerna jag och Ascot har gått till hundgård så kan han, beroende på vilka hundarna som är där, leka ett tag, gå och lukta, leka lite, lukta. Ibland säger jag till att nu går vi och ibland visar Ascot att han vill gå vidare. För hans del beror det inte alls på att han skulle vara trött utan det är för att han är nöjd/färdig med det hela och vill fortsätta promenaden. Samma sak gäller om vi skulle träffa på en bekants hund - Ascot hälsar/leker lite men sen vill han gå vidare.

Nu är Ascot rätt restriktiv i vilka hundar han vill leka med; det finns ett fåtal som han älskar att leka med, vissa som han kan leka lite grann med och övriga är ointressanta. Men att han inte leker eller inte vill fortsätta leka har inget med hans energi att göra.

 

[spinxx]

@pusselbiten
Jag hade som någon annan redan skrivit börjat om helt med ensamhetsträningen och behandlat hunden som en 8 veckors valp igen. Mycket tråkigt såklart - men du har minst sagt optimala möjligheter eftersom du är hemma på dagarna och kan träna lite och ofta.

I vilket fall som helst tror jag att trådens ursprungliga inriktning i huruvida rätt eller fel, för mycket eller för lite du aktiverar din hund är felaktig när det kommer till att hitta en lösning för ditt problem.

 

[linnsan]

Jag reagerade också. Ska man inte sluta när det är riktigt roligt och hunden känner att den lyckats och att den vill göra det igen?

Jag hade brutit innan hunden tröttnade. Så att minnet av leken var odelat positiv. Träning hade jag absolut brutit innan hunden sa till att nu räcker det.

Beroende på vad man menar med att hunden "ber om att få gå hem" så behöver det inte alls vara något konstigt känner jag.

De gånger Gripa leker med andra hundar i samma storlek så brukar hon komma till mig när hon känner att hon är klar. Hon är inte den som strosar runt med sig själv så när andra hundar vilar en stund kommer hon till mig istället. Sen betyder det förvisso inte att hon vill hem. Beror ju på de andra hundarnas kondition och hur länge de har busat. Men hon är inte den som måste "umgås" med andra hundar bara för att.

Är det så du menar TS?

Sen, är det bara min som blir nöjd av att rasa runt med andra hundar en bra stund? Nu är Gripa en hund som först och främst behöver lite tyngre fysisk motion för att bli ordentligt nöjd. Och med rätt hundar att leka med en bra stund mättas det absolut. Jag kan inte ha den enda brukshunden som funkar så?

 

[linnsan]

Jag tycker det låter som separationsångest. Och skulle som jag skrev från början använda bur. Gärna inreda den med mysiga filtar och lägga filt över och sen med något Gottigt ben. Gör gärna det även när du är inne tillsammans med hunden så buren blir en lugn och trevlig plats.

 

[hastflicka]

Tack för input!

Jag tror att han blir trött av dessa aktiviteter i alla fall då vi brukar gå hem när han "ber" om det och inte orkar mer. Vi försöker hitta självständiga aktiviteter att göra men då han har lidit av sådan svår seperationsångest så har det varit ett dilemma. Därav att vi ens började med NW då det var en aktivitet som han kunde försvinna in i och utmana sin självständighet och uthållighet. Vi har provat (och tränar på!) att jobba bort från mig och öka sin självständighet men han vill hela tiden ha koll på vart jag är någonstans och känns därför orolig och kan inte koncentrera sig. Det är nog därför han blir trött så fort av korta träningspass för mycket av den mentala biten går åt till att hålla koll på vart jag befinner mig?

vi har provat budföring för att få honom bort från mig men ändå med vetskapen att jag står kvar och han får komma tillbaka men han visar stor oro även under det momentet och nu har vi kommit till ett avstånd på 6 meter vilket är superlångt i hans ögon

Det har paminner mig lite om min Malle, som alla sager att jag i allafall inte kan "tappa bort". Han har ingen direkt separations angest ... men ar den storsta mamma grisen i varlden och vill alltid veta var jag ar. Han ater (tack och lov!) inte upp nagot nar nar ar ensam, men har en tendens att vandra fram och tillbaka hur lange som helst.
Bada mina hundar har bur i sovrummet som ar trygg att sova i. De behover inte ha bur dorren stangd, men rottisen skrapar pa sovrumsdorren nar hon vill in (och ibland far jag saga nej, hon ar som en tonaring som vill gomma sig pa sitt rum) Mallen ger ett skall utanfor dorren hnar han absolut vill in och sova.

Bada ar ocksa "spot tranade". De har mattor och hundsangar runt huset som anvands som "spot" och om jag sager spot sa ar det lika viktigt som en lang plats pa IPO faltet. Man kan inte bryta. No matter what. Golvet runt om blir "glodande lava" och kan inte stigas pa.
Da jag anser att det ar en av de viktigaste sakerna de ska kunna, det ar en ren sakerhets grej, har vi spenderat mycket tid tills de kunde "spot" och inte brot nar jag var i huset, men gick in i ett annat rum, etc. Sedan borjade vi med att jag gick ut, stangde dorren och kom raka sparet in igen. Vi har dragit ut pa det sa nu (Mallen ar snart 2 1/2 ar) far jag vara forsiktig sa jag inte sager "Spot" och glommer bort och lamnar dem i flera timmar. Ingen av dem bryter en spot da Matte faktiskt sagt till med arg rost nar det hant. (Jag hojer normalt sett aldrig rosten till mina hundar, men i min iver att fa dem att forsta hur viktigt "Spot" var hande det flera ganger och gjorde stort intryck pa bada mina juveler).
Nar jag anser att Mallen vandrat fardigt, eller nar jag gar ut och lamnar honom los, far han helt enkelt vara pa en spot (dar kan man sta, sitta, ligga, eller sla kuller byttor ... sa lange man ar pa en spot). Tiden jag lamnar honom los att vandra stracks sakta ut och han kan numera ga och lagga sig pa en spot sjalvmant. Rottisen gar direkt och lagger sig om jag lamnar henne, hon ligger utanfor sovrumsdorren om den ar stangd, annars i sin bur.

Det lustiga ar att Mallen ar helt avslappnad pa en "spot" ... men ar genetiskt programmerad att vandra om han har for stor yta att vara pa.
Jag har aldrig forsokt att trotta ut Mallen sa att han ligger i flera timmar. Det gar nog inte. Nar han ar helt slutkord sover han ett par timmar, men ar sedan uppe och far runt igen. Det som marks nar han ar "overtrott" (som en tvaaring som inte vill sova) ar att han helt slutar tanka och bara far runt lika planlost som namnda tvaaring. Numera hander det ibland att han da valjer en spot och lagger sig och sover igen ... annar sager jag till. Jag har gott hopp att han kommer att bli bra, det har bara tagit lite langre tid med honom.

 

[em-pirre]

Jag tror inte alls att den ber om att få gå. O alla fall inte för att den är trött. Jag tror att då det inte är lika roligt, dvs då de andra hundarna sänker tempot och börjar nosa runt, så slår separationsångesten till och hunden vill sitta fast i mamma igen.

Jag har helt ärligt inte orkat alls med en sån hund.

 

[TinyWiny]

Jag tror på att börja om ensamhetsträningen men då inte som med en valp utan utifrån de problem hunden har. Precis som med allt annat som blivit fel så får man börja på många minus istället för i ett neutralt läge som när man ska lära in något första gången. Att lära in att gå och lägga sig, att uppmuntra till lugn och ro har för en omplaceringar jag har haft varit vägen. För andra har annat fungerat bättre. Jag har testat mig fram till vad som fungerar för just den hunden och sedan kört på det.
Nuvarande hade de misslyckats kapitalt med ensamhetsträningen med. Något jag inte fick veta först utan jag fick besked om att han inte var ensamhetstränad alls. För hans del är det A och O att kunna se ut, att inte tvingas vara på begränsad yta utan ha hela huset. Det har tagit lite tid (fast kortare tid än jag först trodde) men det är numera inga som helst problem att lämna honom ensam några timmar. Han följer mig med blicken genom fönstret när jag går och sedan går han och lägger sig och sover (jag har filmat honom).
Som alltid gäller det att bryta oönskade beteenden direkt så att det aldrig blir ett självbelönande beteende. Om man kommer rusande när hunden gnager/skäller/ylar/annat så lär sig hunden snabbt att så får man dit människan igen vilket är exakt vad hunden vill och det blir en ond cirkel, en felinlärning. Då kan en mindre plats att vara på, som en bur, vara det som behövs för att bryta det hela så att man kan börja om och hitta rätt väg för just den individen. Ingen kan lära sig något positivt vid ångest och panik utan det krävs lugn och ro först för att överhuvudtaget kunna ta in det man faktiskt ska lära sig. I det här fallet att det är lugnt, människan kommer tillbaka.

 

[pusselbiten]

Beroende på vad man menar med att hunden "ber om att få gå hem" så behöver det inte alls vara något konstigt känner jag.

De gånger Gripa leker med andra hundar i samma storlek så brukar hon komma till mig när hon känner att hon är klar. Hon är inte den som strosar runt med sig själv så när andra hundar vilar en stund kommer hon till mig istället. Sen betyder det förvisso inte att hon vill hem. Beror ju på de andra hundarnas kondition och hur länge de har busat. Men hon är inte den som måste "umgås" med andra hundar bara för att.

Är det så du menar TS?

Sen, är det bara min som blir nöjd av att rasa runt med andra hundar en bra stund? Nu är Gripa en hund som först och främst behöver lite tyngre fysisk motion för att bli ordentligt nöjd. Och med rätt hundar att leka med en bra stund mättas det absolut. Jag kan inte ha den enda brukshunden som funkar så?

Exakt så jag menar

 

[pusselbiten]

Jag tror inte alls att den ber om att få gå. O alla fall inte för att den är trött. Jag tror att då det inte är lika roligt, dvs då de andra hundarna sänker tempot och börjar nosa runt, så slår separationsångesten till och hunden vill sitta fast i mamma igen.

Jag har helt ärligt inte orkat alls med en sån hund.

Vad hade du gjort med en sådan hund? Omplacerat? Avlivat?

 

[pusselbiten]

Jag tror på att börja om ensamhetsträningen men då inte som med en valp utan utifrån de problem hunden har. Precis som med allt annat som blivit fel så får man börja på många minus istället för i ett neutralt läge som när man ska lära in något första gången. Att lära in att gå och lägga sig, att uppmuntra till lugn och ro har för en omplaceringar jag har haft varit vägen. För andra har annat fungerat bättre. Jag har testat mig fram till vad som fungerar för just den hunden och sedan kört på det.
Nuvarande hade de misslyckats kapitalt med ensamhetsträningen med. Något jag inte fick veta först utan jag fick besked om att han inte var ensamhetstränad alls. För hans del är det A och O att kunna se ut, att inte tvingas vara på begränsad yta utan ha hela huset. Det har tagit lite tid (fast kortare tid än jag först trodde) men det är numera inga som helst problem att lämna honom ensam några timmar. Han följer mig med blicken genom fönstret när jag går och sedan går han och lägger sig och sover (jag har filmat honom).
Som alltid gäller det att bryta oönskade beteenden direkt så att det aldrig blir ett självbelönande beteende. Om man kommer rusande när hunden gnager/skäller/ylar/annat så lär sig hunden snabbt att så får man dit människan igen vilket är exakt vad hunden vill och det blir en ond cirkel, en felinlärning. Då kan en mindre plats att vara på, som en bur, vara det som behövs för att bryta det hela så att man kan börja om och hitta rätt väg för just den individen. Ingen kan lära sig något positivt vid ångest och panik utan det krävs lugn och ro först för att överhuvudtaget kunna ta in det man faktiskt ska lära sig. I det här fallet att det är lugnt, människan kommer tillbaka.

Tack för input och att du delar med dig av hur du har gjort!

 

[linnsan]

Jag tror inte alls att den ber om att få gå. O alla fall inte för att den är trött. Jag tror att då det inte är lika roligt, dvs då de andra hundarna sänker tempot och börjar nosa runt, så slår separationsångesten till och hunden vill sitta fast i mamma igen.

Jag har helt ärligt inte orkat alls med en sån hund.

Fast så behöver det ju inte alls vara. Det behöver inte hänga ihop alls. Min har tex inte separationsångest men är hellre med mig än andra hundar. Leka är kul. En stund. Men att hitta på saker med matte är roligare. Ganska vanligt hos hundar som ska jobba med föraren tycker jag.

 

[Acto]

Fast så behöver det ju inte alls vara. Det behöver inte hänga ihop alls. Min har tex inte separationsångest men är hellre med mig än andra hundar. Leka är kul. En stund. Men att hitta på saker med matte är roligare. Ganska vanligt hos hundar som ska jobba med föraren tycker jag.

Så är Ascot också. Även med dom hundar han verkligen tycker om att leka med så är det mkt roligare (är mer värt) att hitta på saker med mig.

 

[em-pirre]

Fast så behöver det ju inte alls vara. Det behöver inte hänga ihop alls. Min har tex inte separationsångest men är hellre med mig än andra hundar. Leka är kul. En stund. Men att hitta på saker med matte är roligare. Ganska vanligt hos hundar som ska jobba med föraren tycker jag.

Nej självklart! Men om hunden nu HAR svår separationsångest kanske det kan ha ett samband

 

[hastflicka]

Så är Ascot också. Även med dom hundar han verkligen tycker om att leka med så är det mkt roligare (är mer värt) att hitta på saker med mig.

Sa ar val de flesta brukshundar som far jobba till stor del? Bada mina ar det deffinitivt trots att rottisen egentligen inte alls har nagon storre vilja att "please" nagon annan an henne sjalv. Det roligaste som finns ar att "leka" med matte och trana. Gar jag ut vill hundarna med, for tank om matte tanker "leka'.

Nu nar jag inte kunnat jobba med dem som vanligt har plotsligt sadant vi kampat lite med forut fungerat till 100%. Rottisen har slutat stampa av pa hindret nar hon hoppar. En enda gang att hon inte far bollen och hon minns hur man ska gora. Och Mallen slutade ljuda (han blir sa ivrig att han "lacker" och spiller over nar vi gor saker med boll) nar jag tittade pa honom.