Inte en dagbok

Alltid lika svårt att komma på en passande rubrik. Men jag får inte riktigt se detta som en dagbok helt och hållet för det blir inte bra.
Men jag vill ändå dela med mig av mina framsteg. Inom flera områden i livet. Sakta men säkert går det.
 

Många kvinnor verkar få ett litet nätverk i sin geografiska närmiljö genom de här olika gruppverksamheterna. Mycket tyder på, tycker jag, att du skulle kunna ha stor nytta av det. (Och om du inte bor i ett extremt dyrt område, kommer troligen folk i gruppen att ha ganska olika livssituationer.)
Folk från ett "extremt dyrt område" lever nog också i väldigt olika förhållanden. Men det syns kanske mindre utåt.
 
Folk från ett "extremt dyrt område" lever nog också i väldigt olika förhållanden. Men det syns kanske mindre utåt.
Jo. Absolut. Men tex mer sällan ensamstående, mer sällan med ekonomisk osäkerhet, får generellt sina barn rätt sent, har överlag en rätt polerad yta. Bakom den ytan kan såklart all världens gräsligheter dölja sig. Väldigt homogena i många avseenden, och med god kapacitet att hålla avstånd till det som är annorlunda, är ändå vanligt i sådana miljöer.
 
Senast ändrad:
Just nu är allt bara skit. Ekonomin snart i botten. Kropphelvete så får ont när jag liksom vrider mig pyttelite åt sidan. Eller tar ett lite för långt steg.
Kan inte få på mig strumpor eller skor utan att sitta på stol och pausa mellan varje fot.
Påminnelseavgift från CSN på ca 500kr.
Ska leva på vatten och bröd från och med nu. Inte köpa nånting extra ALLS.
Såg på Sverige och Kriget. Varför tittar jag på sånt elände när jag VET att jag mår skit av det sen.
Mer krig i världen hela tiden som kryper närmare.
Bara skit på alla fronter konstant.
 
Egentligen är det bara en intressant träff kvar på just den gruppen. (Amning)
Därför sa jag upp den helt.
Sånt där praktiskt hade jag gärna diskuterat med andra om men orkar inte dra upp min historia. Det blir bara ytterligare en prestation som jag kommer bli missnöjd över sen och överanalysera andras kommentarer, reaktioner osv.

Vad gäller skötbord får det bli pappas gamla utdragbara bord. Bra ståhöjd på det.
 
Egentligen är det bara en intressant träff kvar på just den gruppen. (Amning)
Därför sa jag upp den helt.
Sånt där praktiskt hade jag gärna diskuterat med andra om men orkar inte dra upp min historia. Det blir bara ytterligare en prestation som jag kommer bli missnöjd över sen och överanalysera andras kommentarer, reaktioner osv.

Vad gäller skötbord får det bli pappas gamla utdragbara bord. Bra ståhöjd på det.
Prestation?
Förstår väl kanske egentligen inte varför du tycker att du måste dra upp din "historia"? Räcker det inte att du säger att du är ensam med barnet/att pappan och du inte bor i hop/liknande?
 
Glöm inte bort att vara stolt och att du älskar ditt barn kanske mer än alla andra i föräldragruppen. Du valde ju trots allt att du ville ha ditt barn, när du var i en situation där många andra hade valt bort.
Tack ❤️
Men känns svårt jämföra med andra blivande mammor. Hur de känner. Tror inte det har så mycket att göra med hur man blev gravid utan mer andra faktorer.
Helt ärligt känner jag mer tillhörighet till mina djur men jag tror och hoppas att det kommer att ändra sig sen när hon kommer ut.
Jag behöver nog se personen på riktigt för att det verkligen ska sjunka in.
 
Tack ❤️
Men känns svårt jämföra med andra blivande mammor. Hur de känner. Tror inte det har så mycket att göra med hur man blev gravid utan mer andra faktorer.
Helt ärligt känner jag mer tillhörighet till mina djur men jag tror och hoppas att det kommer att ändra sig sen när hon kommer ut.
Jag behöver nog se personen på riktigt för att det verkligen ska sjunka in.
Det KAN bli så att det är ditt livs allra bästa vän som kommer ut!
 
Tänkte först inte skriva något mer här idag. Men det är ändå midsommar så en speciell dag.

Var som en vanlig dag på förmiddagen och dagen. Gjorde lite ärenden och så.
Sen kom P. Jag tyckte han skulle kunnat fira med någon annan eftersom jag inte är världens roligaste sällskap men det ville inte han.
När jag kom hem efter att handlat lite blev jag helt slut och sov två timmar O_o
Så blev inget firande med stång och sånt det var redan slut då.

P ordnade med all mat. Grillat mycket gott. Jag fixade dukningen. Väldigt romantisk stämning fast vi ju har paus vad gäller det :o
Sen fix i stallet och lite i trädgården. Och ja nu är dagen snart slut.

Snipp snap slut så var midsommarafton slut 🌸

Jag är rätt nöjd med dagen. Noll ångest. Noll sug efter alkohol. Noll dåligt mående av att se andra skåla och fira på sociala medier.

Tacksamt för det som är fint i livet ❤️
 
Jo. Absolut. Men tex mer sällan ensamstående, mer sällan med ekonomisk osäkerhet, får generellt sina barn rätt sent, har överlag en rätt polerad yta. Bakom den ytan kan såklart all världens gräsligheter dölja sig. Väldigt homogena i många avseenden, och med god kapacitet att hålla avstånd till det som är annorlunda, är ändå vanligt i sådana miljöer.
Nja jag vet inte. Där vi bor är det 95 inkomst poäng enligt Mrkoll. Det är väldigt heterogent.
 
Vaknade vid småtimmarna och inte kunnat somna om än.
Detta med alkoholism tycker jag är knepigt.
För det finns ingen given diagnos. Jag vet att det står i min journal om alkoholberoende mm men det är ju pga av min historia. Det jag sagt.
Hade jag inte tagit upp det. Sökt hjälp så skulle inget sådant stå där.

Och nu är jag nykter givetvis. Men ska jag vara det resten av livet? Det är det jag tänker på. Samtidigt varför måste jag dricka?
Det måste jag inte alls. Men vem har sagt att inte jag skulle kunna ta ett glas här och var i goda vänners sällskap.
Och igen samtidigt finns det ingen garanti att det stannar vid här och var utan det blir här och överallt och konstant. Hela tiden.
Kanske. Inte värt ta den risken.
Dessutom finns det massa goda alkoholfria alternativ så tror detta är mest hjärnspöken.
Sjukt irriterande tankar oavsett.
 
Vaknade vid småtimmarna och inte kunnat somna om än.
Detta med alkoholism tycker jag är knepigt.
För det finns ingen given diagnos. Jag vet att det står i min journal om alkoholberoende mm men det är ju pga av min historia. Det jag sagt.
Hade jag inte tagit upp det. Sökt hjälp så skulle inget sådant stå där.

Och nu är jag nykter givetvis. Men ska jag vara det resten av livet? Det är det jag tänker på. Samtidigt varför måste jag dricka?
Det måste jag inte alls. Men vem har sagt att inte jag skulle kunna ta ett glas här och var i goda vänners sällskap.
Och igen samtidigt finns det ingen garanti att det stannar vid här och var utan det blir här och överallt och konstant. Hela tiden.
Kanske. Inte värt ta den risken.
Dessutom finns det massa goda alkoholfria alternativ så tror detta är mest hjärnspöken.
Sjukt irriterande tankar oavsett.

Det du har berättat för sjukvården är ju, utgår jag ifrån, är det som har hänt. Sen är det säkert så att det har hänt fler saker än det du har berättat.
Det är nog klokt att lyfta dessa tankar med en samtalskontakt.
 
Vaknade vid småtimmarna och inte kunnat somna om än.
Detta med alkoholism tycker jag är knepigt.
För det finns ingen given diagnos. Jag vet att det står i min journal om alkoholberoende mm men det är ju pga av min historia. Det jag sagt.
Hade jag inte tagit upp det. Sökt hjälp så skulle inget sådant stå där.

Och nu är jag nykter givetvis. Men ska jag vara det resten av livet? Det är det jag tänker på. Samtidigt varför måste jag dricka?
Det måste jag inte alls. Men vem har sagt att inte jag skulle kunna ta ett glas här och var i goda vänners sällskap.
Och igen samtidigt finns det ingen garanti att det stannar vid här och var utan det blir här och överallt och konstant. Hela tiden.
Kanske. Inte värt ta den risken.
Dessutom finns det massa goda alkoholfria alternativ så tror detta är mest hjärnspöken.
Sjukt irriterande tankar oavsett.
Min mammas ex är alkoholist, dom där tankarna att man kan dricka ibland har gjort att han är just ett ex. Och att han fortfarande, såhär 20 år senare, får återfall på återfall
Absolut inte värt det att ta den risken nej
 
Och nu är jag nykter givetvis. Men ska jag vara det resten av livet? Det är det jag tänker på. Samtidigt varför måste jag dricka?
Det måste jag inte alls. Men vem har sagt att inte jag skulle kunna ta ett glas här och var i goda vänners sällskap.
Om du med öppna och ärliga ögon ser på hur ditt liv såg ut innan du nu blev nykter, så har du nog svaret där. Du kan inte ta ett enda glas.

Ta upp de här funderingarna med din samtalskontakt.
 
Vaknade vid småtimmarna och inte kunnat somna om än.
Detta med alkoholism tycker jag är knepigt.
För det finns ingen given diagnos. Jag vet att det står i min journal om alkoholberoende mm men det är ju pga av min historia. Det jag sagt.
Hade jag inte tagit upp det. Sökt hjälp så skulle inget sådant stå där.

Och nu är jag nykter givetvis. Men ska jag vara det resten av livet? Det är det jag tänker på. Samtidigt varför måste jag dricka?
Det måste jag inte alls. Men vem har sagt att inte jag skulle kunna ta ett glas här och var i goda vänners sällskap.
Och igen samtidigt finns det ingen garanti att det stannar vid här och var utan det blir här och överallt och konstant. Hela tiden.
Kanske. Inte värt ta den risken.
Dessutom finns det massa goda alkoholfria alternativ så tror detta är mest hjärnspöken.
Sjukt irriterande tankar oavsett.
Bara det lilla du delat med oss här har visat tydligt att du inte kan hantera alkohol.
Och nu har du snart ett litet barn att ansvara för också, det kan gå helt åt skogen om du börjar dricka igen.
 
Det är nog själva högtiden just nu som triggar igång tankar och känslor undermedvetet.
Nästa svåra högtid är julen.

Jag kommer vara helt nykter året ut. Hela livet är tanken men den tanken är svårare.
Året ut känns mer greppbart.
Vettigt och ja jag kommer att klara av det.
Hela livet nykter känns mer avlägset. Svårare att förutspå.

Det är som att målet är grand prix men att jag har fullt fokus att behärska grunderna.
 
Det är nog själva högtiden just nu som triggar igång tankar och känslor undermedvetet.
Nästa svåra högtid är julen.

Jag kommer vara helt nykter året ut. Hela livet är tanken men den tanken är svårare.
Året ut känns mer greppbart.
Vettigt och ja jag kommer att klara av det.
Hela livet nykter känns mer avlägset. Svårare att förutspå.

Det är som att målet är grand prix men att jag har fullt fokus att behärska grunderna.
Det kan ju också vara så att beslut om nykterhet period för period är mer hanterbart för dig, tills vidare i alla fall. Bara det inte blir så att säga luckor i tiden mellan de nyktra perioderna. För både din och barnets skull.
 
Det kan ju också vara så att beslut om nykterhet period för period är mer hanterbart för dig, tills vidare i alla fall. Bara det inte blir så att säga luckor i tiden mellan de nyktra perioderna. För både din och barnets skull.
Jag tar det stegvis. Märker jag att det blir ohållbart eller att dessa tankar återkommer hela tiden då måste jag försöka göra mer än vad jag gör nu.
Så länge det håller sig på denna nivån är det ok men inte roligt.
 

Liknande trådar

R
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har ingen aning om jag ihuvud taget får skriva en ny dagboks tråd men den blir väl bort tagen annars då an tar jag 🙃 Jag kommer... 2 3
Svar
47
· Visningar
5 205
R
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok An tagligen så tycker nån att jag inte borde skriva en dagbok "bara för att skriva av mig". Men det är ju fritt att inte läsa och jag...
Svar
6
· Visningar
2 374
Senast: Raderad medlem 149524
·
R
  • Artikel Artikel
Dagbok Dethär är värt en ny dagboks tråd tycker jag. För att idag har det hänt en väldigt stor sak som är att jag har blivit häst ägare idag... 2
Svar
30
· Visningar
3 350
Senast: Rosett
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Är i någon slags fas. Det är egentligen bra och absolut livsnödvändigt men också ibland superjobbigt. Drabbas av insikter som verkligen...
Svar
0
· Visningar
582
Senast: miumiu
·

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Omröstningar

  • Hur mycket tjänar ni?
Tillbaka
Upp