Jag är orolig - barnens pappa vill flytta med barnen

nyttnick

Trådstartare
Jag ska försöka fatta mig kort.

Vi är separerade sedan drygt 8 år. Barnen bor 50/50, gemensam vårdnad. Barnen är skrivna hos mig. Vi föräldrar har svårt att komma överens och vi tycker kapitalt olika om precis allt.

Nu har jag hört från barnen att deras pappa vill flytta till en annan ort i länet, för där bor hans nya tjej. Han pratar med dem om att byta skola, för att den orten har en mycket modernare skola än där vi bor idag. Han berättar att vi nu bor i en håla och att allt är mycket bättre på nya orten och att skolbyte behövs, för annars måste han köra i 45 min enkel väg för att få dem till skolan.

Vad han inte hade berättat är ju att det skulle bli detsamma för mig och att de då inte kommer att kunna bo hos mig på halvtid.

Jag vet vad juridiken säger. Kommer man inte överens, så ska läget vara oförändrat. Båda vårdnadshavarna måste skriva på både ändring av adress i folkbokföringen och skolbytet. Annars får man söka om enskild vårdnad och givet omständigheterna så är det inte troligt att varken han eller jag skulle få det.

Men - det finns ju ett kryphål. Och det är att om barnen ställer sig hos soc eller i rätten och säger att den här flytten är det de helst av allt vill, då spelar övrig lagstiftning inte så stor roll. När barnen berättade om ovan nämnda konversation och jag förklarade att de då kommer att förlora tid med mig, så var ingen av dem pigg på att flytta. Men deras pappa är superskicklig på övertalning och manipulation, så det väcker såklart en massa oro hos mig.

Jag skulle vilja fråga hur han tänker, men är rädd att det leder till ytterligare en konflikt oss emellan.

Är det någon som har tankar kring detta?
 
Jag har inga svar på dina frågor, men brukar barnens far få som han vill när det gäller umgänge etc? Om du går tillbaka dina gamla trådar och ser vad du då befarade och hur utfallet blev, hur ser det ut då?

Om det inte brukar bli så illa som du befarade, kan du kanske känna lite tröst att det blir nog inte så illa den här gången heller. Om han brukar få som han vill, då vet jag inte vad du ska göra mer än kanske kontakta en advokat asap.
 
Jag vet vad juridiken säger. Kommer man inte överens, så ska läget vara oförändrat. Båda vårdnadshavarna måste skriva på både ändring av adress i folkbokföringen och skolbytet. Annars får man söka om enskild vårdnad och givet omständigheterna så är det inte troligt att varken han eller jag skulle få det.

Stämmer inte.

När yngsta dottern flyttade till mig på heltid, så vägrade faderskapet skriva på flyttanmälan, skolplats, anmälde till soc och var allmänt besvärlig till noll och absolut ingen nytta.

Skatteverket gör vid sådana tillfällen en utredning och folkbokför barnet/barnen där det har sin huvudsakliga boende och soc gjorde nada, noll och ingenting iom att dottern var inskriven i skolan på min ort.

Vårdnaden var gemensam både före och efter ovanstående.
 
Stämmer inte.

När yngsta dottern flyttade till mig på heltid, så vägrade faderskapet skriva på flyttanmälan, skolplats, anmälde till soc och var allmänt besvärlig till noll och absolut ingen nytta.

Skatteverket gör vid sådana tillfällen en utredning och folkbokför barnet/barnen där det har sin huvudsakliga boende och soc gjorde nada, noll och ingenting iom att dottern var inskriven i skolan på min ort.

Vårdnaden var gemensam både före och efter ovanstående.
Hur fick du henne inskriven i skolan på din ort?
 
Hur fick du henne inskriven i skolan på din ort?
Precis som vanligt och talade om att faderskapet vägrar skriva på papperna och att skatteverket utreder boendeort pga hans vägran att vara samarbetsvillig. Skolplikt och det faktum att barnet bor på skolorten går före krånglande förälder i det läget.

Den som tror att man per automatik får "rätt" för att man krånglar och vägrar skriva på nödvändiga papper lurar sig själv.
 
Stämmer inte.

När yngsta dottern flyttade till mig på heltid, så vägrade faderskapet skriva på flyttanmälan, skolplats, anmälde till soc och var allmänt besvärlig till noll och absolut ingen nytta.

Skatteverket gör vid sådana tillfällen en utredning och folkbokför barnet/barnen där det har sin huvudsakliga boende och soc gjorde nada, noll och ingenting iom att dottern var inskriven i skolan på min ort.

Vårdnaden var gemensam både före och efter ovanstående.
Så står det ju på alla familjejuridiska sidor.
 
Precis som vanligt och talade om att faderskapet vägrar skriva på papperna och att skatteverket utreder boendeort pga hans vägran att vara samarbetsvillig. Skolplikt och det faktum att barnet bor på skolorten går före krånglande förälder i det läget.

Den som tror att man per automatik får "rätt" för att man krånglar och vägrar skriva på nödvändiga papper lurar sig själv.
Så du menar att det skulle vara jag som krånglar om han får för sig att ta barnen och dra?
 
Jag har inga svar på dina frågor, men brukar barnens far få som han vill när det gäller umgänge etc? Om du går tillbaka dina gamla trådar och ser vad du då befarade och hur utfallet blev, hur ser det ut då?

Om det inte brukar bli så illa som du befarade, kan du kanske känna lite tröst att det blir nog inte så illa den här gången heller. Om han brukar få som han vill, då vet jag inte vad du ska göra mer än kanske kontakta en advokat asap.
Allt som inte går att befästa juridiskt eller via avtal får han som han vill om.
 
Utgångspunkten gällande gemensam vårdnad är att föräldrarna gemensamt ska fatta beslut i frågor som rör barnet och dess personliga angelägenheter (se 6 kap. 13 § 1 st FB som hänvisar till 6 kap. 11 § FB). De innebär att båda föräldrarnas samtycke krävs vad det gäller barnet.

Däremot får en förälder fatta beslut utan den andra förälderns samtycke i vissa fall. Av 6 kap. 13 § 2 st FB framgår att det är möjligt om ena föräldern p.g.a. frånvaro, sjukdom eller annan orsak är förhindrad att fatta beslut gällande vårdnaden som inte utan olägenhet kan skjutas upp. Dock får en förälder inte fatta beslut ensam om beslutet är av ingripande betydelse för barnets framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det. Beslut av ingripande betydelse är exempelvis beslut som rör barnets skolgång och bosättning. Vart ett barn ska bo rent geografiskt är därav ett beslut som kräver båda föräldrarnas samtycke vid gemensam vårdnad. Kan föräldrarna inte enas i frågan får ena föräldern inte flytta med barnet utan då ska rådande förhållanden bestå.
 
Jag ska försöka fatta mig kort.

Vi är separerade sedan drygt 8 år. Barnen bor 50/50, gemensam vårdnad. Barnen är skrivna hos mig. Vi föräldrar har svårt att komma överens och vi tycker kapitalt olika om precis allt.

Nu har jag hört från barnen att deras pappa vill flytta till en annan ort i länet, för där bor hans nya tjej. Han pratar med dem om att byta skola, för att den orten har en mycket modernare skola än där vi bor idag. Han berättar att vi nu bor i en håla och att allt är mycket bättre på nya orten och att skolbyte behövs, för annars måste han köra i 45 min enkel väg för att få dem till skolan.

Vad han inte hade berättat är ju att det skulle bli detsamma för mig och att de då inte kommer att kunna bo hos mig på halvtid.

Jag vet vad juridiken säger. Kommer man inte överens, så ska läget vara oförändrat. Båda vårdnadshavarna måste skriva på både ändring av adress i folkbokföringen och skolbytet. Annars får man söka om enskild vårdnad och givet omständigheterna så är det inte troligt att varken han eller jag skulle få det.

Men - det finns ju ett kryphål. Och det är att om barnen ställer sig hos soc eller i rätten och säger att den här flytten är det de helst av allt vill, då spelar övrig lagstiftning inte så stor roll. När barnen berättade om ovan nämnda konversation och jag förklarade att de då kommer att förlora tid med mig, så var ingen av dem pigg på att flytta. Men deras pappa är superskicklig på övertalning och manipulation, så det väcker såklart en massa oro hos mig.

Jag skulle vilja fråga hur han tänker, men är rädd att det leder till ytterligare en konflikt oss emellan.

Är det någon som har tankar kring detta?
Är det åtta år sen redan? Time flies. Hur gamla är barnen nu? Det finns väl en åldersgräns där de får bestämma själva hos vem de vill bo, är det tolv kanske?
 
Är det någon som har tankar kring detta?
Jag vet inte om detta är något som funkar då det inte riktigt är samma.
Killen jag är tillsammans med har två barn, deras mamma bor på annan ort än pappan. De bor växelvis hos mamma och pappa, går i skolan på mammas ort och de veckor de bor hos pappa åker de skolskjuts. Det är förvisso inom samma kommun föräldrarna bor och bara 20-30min beroende på trafikläget.

Det var det enda som poppade upp här, annars har jag inget annat att komma med utan önskar lycka till. ❤️
 
Så står det ju på alla familjejuridiska sidor.
Möjligt det, men i realiteten funkar det inte alltid så. Inget är enbart svart/vitt, det finns alltid en gråskala.

Förstår att mina svar och min erfarenhet inte alls är sånt du vill läsa, men så ser verkligheten ut.
 
Jag vet vad juridiken säger. Kommer man inte överens, så ska läget vara oförändrat. Båda vårdnadshavarna måste skriva på både ändring av adress i folkbokföringen och skolbytet. Annars får man söka om enskild vårdnad och givet omständigheterna så är det inte troligt att varken han eller jag skulle få det.
Tror att det går att dra bara frågan om boendet till tingsrätten, utan att behöva söka om enskild vårdnad. Liknande som det går att göra med umgänge.

Så står det ju på alla familjejuridiska sidor.
Man ska nog skilja på regleringar som styr vad föräldrarna får göra med barnen och regleringar som styr hur SKV ska sköta folkbokföringen. Det är alltid möjligt för SKV att starta en utredning om folkbokföringen är korrekt, eller om den ska ändras och då är det ifall den följer folkbokföringslagens regler man tittar på.

Men i detta fallet kan ju pappan flytta utan att det behövs någon ändring av folkbokföringen. Så frågorna om att pappan byter bostadsort och om ev. förändring av barnens folkbokföring är inte direkt kopplade till varandra juridiskt sett.

Det blir ju en annan situation om den som barnen är folkbokförd hos flyttar så det inte är ett möjligt alternativ att barnen står kvar på samma adress. Då måste SKV gå in och agera med myndighetstvång ifall föräldrarna inte kan enas om var den nya folkbokföringen ska vara.
 
Tror att det går att dra bara frågan om boendet till tingsrätten, utan att behöva söka om enskild vårdnad. Liknande som det går att göra med umgänge.


Man ska nog skilja på regleringar som styr vad föräldrarna får göra med barnen och regleringar som styr hur SKV ska sköta folkbokföringen. Det är alltid möjligt för SKV att starta en utredning om folkbokföringen är korrekt, eller om den ska ändras och då är det ifall den följer folkbokföringslagens regler man tittar på.

Men i detta fallet kan ju pappan flytta utan att det behövs någon ändring av folkbokföringen. Så frågorna om att pappan byter bostadsort och om ev. förändring av barnens folkbokföring är inte direkt kopplade till varandra juridiskt sett.

Det blir ju en annan situation om den som barnen är folkbokförd hos flyttar så det inte är ett möjligt alternativ att barnen står kvar på samma adress. Då måste SKV gå in och agera med myndighetstvång ifall föräldrarna inte kan enas om var den nya folkbokföringen ska vara.
Jag kan ju inte bry mig mindre om pappan flyttar. Det kan jag inte påverka, men lagen är tydlig. Om han flyttar på barnen utan samtycke så räknas det som egenmäktighet med barnen. Men tydligen så funkar det inte så enligt andras erfarenheter.
 
Generellt är det dummaste man kan göra som förälder att flytta. Det är väldigt tydligt att barn inte får ryckas upp med rötterna bara för att ena föräldern flyttar. Trots det så finns det många fall där den flyttande föräldern går vinnande ur det hela och barnen rycks upp och ska flytta med. Juridik är ju (tyvärr) inte svartvitt och det är skillnad på att ha rätt och få rätt.

Jag hade i ditt fall varit tydlig mot pappan att han får gärna flytta vart han vill men barnen ska gå kvar i samma skola och det är hans huvudvärk hur de tar sig dit om han flyttar. Att de ska byta skola är inte aktuellt och inte heller att de ska vara mindre tid hos dig. Du får helt enkelt sätta hårt mot hårt.
 
Mitt första problem är ju att han inte tar detta med mig alls, utan att han har pratat med barnen om det. Han har inte diskuterat det med mig, utan han trycker på om hur dåligt han trivs här, vilken håla vi bor i eftersom man inte kan göra allt man kan i den andra staden. Men vi har 15 minuter till en ännu större stad med utbud av det mesta man kan behöva. Han vill flytta 50 min - 1 timme bort.

Så jag står också och väger mellan att ta upp det med honom och att inte göra det förrän han tar upp det med mig. För tar jag upp det så kommer det troligtvis att skapa en ny konflikt.
Barnen har sina aktiviteter här, samt i staden som ligger 15 min bort. Vänner har kommit och gått eftersom andra familjer flyttar, men de har vänner här nu och inga dit han vill flytta.
 
Generellt är det dummaste man kan göra som förälder att flytta. Det är väldigt tydligt att barn inte får ryckas upp med rötterna bara för att ena föräldern flyttar. Trots det så finns det många fall där den flyttande föräldern går vinnande ur det hela och barnen rycks upp och ska flytta med. Juridik är ju (tyvärr) inte svartvitt och det är skillnad på att ha rätt och få rätt.

Jag hade i ditt fall varit tydlig mot pappan att han får gärna flytta vart han vill men barnen ska gå kvar i samma skola och det är hans huvudvärk hur de tar sig dit om han flyttar. Att de ska byta skola är inte aktuellt och inte heller att de ska vara mindre tid hos dig. Du får helt enkelt sätta hårt mot hårt.
Men vad andra här pekar på är att det inte spelar någon roll om jag är tydlig. Att han tydligen kan byta skola utan att jag skriver under och sen då få SKV att byta folkbokföringen.

Jag önskar bara att det kunde bli lugnt någon gång.
 
Kommunens familjerätt kan hjälpa er runt samarbetsfrågorna. Beroende på situation och er relation (du och den ömme fadern) kan en överväga att ta samtalet med honom (tjuren vid hornen) och fråga rakt ut hur han tänker runt detta. Och hänvisa till just att barnen inte ska ryckas upp från sin miljö.
 
Kommunens familjerätt kan hjälpa er runt samarbetsfrågorna. Beroende på situation och er relation (du och den ömme fadern) kan en överväga att ta samtalet med honom (tjuren vid hornen) och fråga rakt ut hur han tänker runt detta. Och hänvisa till just att barnen inte ska ryckas upp från sin miljö.
Fast det kan de inte. Vi har redan varit där två gånger och han vägrar gå dit mer. Familjerätten/samarbetssamtal är frivilliga och sista gången vi var där fick jag kontakta jurist för att ens få till samtal. Och att jag gjorde det har ju inte precis stärkt vår relation, utan det har gjort att det blivit mindre samarbete än någonsin tyvärr och mer konflikter.
 

Liknande trådar

Relationer Jag vet inte vart tråden hör hemma, den spretar mot flera ämnen. Moderator kan flytta den om det blivit helt galet. Jag måste...
2
Svar
28
· Visningar
7 415
Senast: lundsbo
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
26 389
Senast: Snurrfian
·
Kropp & Själ Jag kommer att behöva flytta ifrån mitt barn. Hur ska man leva med sig själv efter det? Hur ska man överleva med att bara få ha sitt...
2 3 4
Svar
70
· Visningar
13 699
Relationer Min pappa fyller snart 76, och vi ses tyvärr sällan, ca 1-2 ggr om året, senast var vid jul. Vi pratar dock i telefonen iallafall minst...
Svar
9
· Visningar
1 431
Senast: Fibusen
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp