Jag är så lycklig så jag spricker!

Alltså USCH vilken jävla skitdag! :( Började redan i morse, skulle ha slutat kl 8 på jobbet, men fick jobba till kl 16, huvudvärk sen i går eftermiddag, ångesten trycker på som fan, som ett stort svart hål i bröstet och det känns som om jag ska explodera snart. Jag blir så frustrerad så jag skulle kunna slita av mig håret, det rusar i hjärnan som om den laddar upp för ett maraton, men kroppen är så slut så den bara vill sjunka ihop. Kan inte äta för det bara växer i munnen, illamående av migränmedicinen. Jag HATAR när ångesten kommer och hälsar på så här. Hatar,hatar,hatar det!

Förr gjorde den mig livrädd, rädd att jag skulle fastna i det igen, trilla tillbaka på botten, få börja om från början. Idag vet jag att det bara är en dålig dag, att det kommer vara bättre i morgon eller i övermorgon. Jag har fått acceptera att det får vara så här vissa dagar, att det är ingen fara, och att det blir bra igen.
Men att tänka sig att jag levt med detta dagligen under ett par års tid får mig att fundera på hur jag överlevde. Det otäcka är att jag minns knappt något från dom 2 åren som var absolut värst. Det är korta minnen om någon speciellt, men det känns som om det skulle ha hänt för 20 år sen, och inte 1,2 år bara. Så suddigt är det. Ett endaste töcken bara.

Som sagt, skitdag i dag, bra dag i morgon. Kanske jag lyckas få det att vända innan dess, för nu får jag äntligen åka ut till min älskade lilla ponny. En långtur får det bli i skogen. Precis den medicin jag behöver nu. :heart
 
image.jpeg
Runt 30 grader varmt idag, då uppskattas det att rida ner till sjön och svalka sig lite. Älskade älskade häst!!!! :love::love::love:
 
Idag var det ÄNTLIGEN dags för hovslagare! Skoningen var ju inte toppskick direkt när han kom trots att han var nyskodd och jag ville ju vänta in detta datum då det är två till i stallet som skor sina med samma hovis. Underlättar för hon åker en bra bit. Dock hade hovarna dragit iväg katastrofalt sista veckan så han har mest fått gå i hagen. Men nu är det nya skor på, och projekt korta tån är igång. :banana: Han har varit både lång, platt och trångskodd innan, så nu kan det bara bli bättre. Han är ju så tung och överrullningen har inte varit så bra som vi vill ha.

Blev lite skillnad va? :o Förebilden är han skodd för ca 5 veckor sen, efterbilden nyskodd idag.
image.jpeg
 
Just nu är jag extra glad att jag har min lilla ponny. Sambon damp ner igår med att han inte vill längre med mig, från ingenstans. Känner en sån tomhet just nu så det finns inte. Chock, ledsen, och ja... Jag vet inte. Jag får plocka upp bitarna och börja pussla på nytt. Det reder sig, men just nu känns det bara förbannat jävligt.... :(:down:

På ett sett så ser jag att detta kommer säkert bli bättre i längden. Att få bygga upp sig alldeles själv, för ensam är trots allt stark. Att slippa stressen över att jag måste prestera trevligt humör även dom dagarna jag är jävligt låg. Nu "får" jag liksom vara mig själv 24/7.

På ett annat sätt är jag livrädd nu att det dippar totalt igen, för jag vill inte dit. Men jag är så färsk fortfarande på måbra-sidan, det här är endå en rejäl omvändning i livet. Men jag tror inte det faktist. Jag tror det kommer bli ok, bra, och kanske tom bättre. Det måste bli det.

Men kommer bli många många timmar på ponnyryggen här framöver. :cry:
 
@Fibusen Klart att det känns jävligt, men det är klart att du reder dig. Finns inte minsta tvekan om den saken.

Är det förresten ok att fråga var du hittade din fina ponny? Jag hade gärna haft en likadan :o
 
@Fibusen Klart att det känns jävligt, men det är klart att du reder dig. Finns inte minsta tvekan om den saken.

Är det förresten ok att fråga var du hittade din fina ponny? Jag hade gärna haft en likadan :o

Hittades på annons av privatperson,så inte mycket till hjälp där tyvärr. :angel: Däremot har jag läst lite om just irish cob och det verkar vara trevliga överlag. :up:
 
Hittades på annons av privatperson,så inte mycket till hjälp där tyvärr. :angel: Däremot har jag läst lite om just irish cob och det verkar vara trevliga överlag. :up:

Hoppar in för att bara säga: JA!!! Vill man ha en snäll kompis är IC/IC-korsning ofta bra val!
Hade en IC-korsningsponny tidigare, fantastiskt snäll och trevlig (men lite envis) :love:
Förutom henne har jag känt 5 IC, och varit "bekant" med några till, och gemensamt är att de alla varit så SNÄLLA! Inte nödvändigtvis sega och tråkiga för det, vissa var/är väldigt pigga och framåt, men de har haft en grundsnällhet liksom. Skulle lätt vilja ha en igen om/när jag inte vill tävla så mycket :)
 

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok Frågan har väl ställts om och om igen men nu står jag här och ber kloka buke om råd, om någon orkar läsa. Haft en mindre sund relation...
2
Svar
32
· Visningar
4 963
Senast: ameo
·
Kropp & Själ Hmm, hur ska jag börja det här inlägget? Det finns så mycket jag vill säga men jag vet inte vart jag vill komma med det. Jag är i yngre...
Svar
5
· Visningar
3 868
Senast: Yrsel
·
Övr. Barn ”Hoppas” det är fler som känner igen sig. Som går och lägger sig på kvällen med dåligt samvete att man inte räcker till. För visst är...
2
Svar
27
· Visningar
5 215
Senast: Cocos
·
Kropp & Själ Jag har haft kontakt med psykiatrin i många år för mitt mående, har ADHD,Asperger,ångest,depression, grova humörsvängningar (troligtvis...
Svar
15
· Visningar
2 112
Senast: chaosgirl
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp