Övr. hund Jag kan inte släppa det...

@Kivina Alltså på riktigt? De hade inte en tanke på att fråga barnets farmor i första hand, innan de ringde och skällde på dig i en timme? Blir helt matt.
Ja, på riktigt.. Men du förstår, den stora stygga rottweilern hade ju sprungit lös in på deras tomt och jagat deras hund, då har man ju inte tid att kolla att historien stämmer som barnet berättar. Det frågade dom faktiskt- Om jag påstod att barnet ljög :crazy:

När jag sa att min hund var kopplad så så dom "Ja, det sa grannarna iofs, att du alltid har den kopplad" :meh:
 
Ja, på riktigt.. Men du förstår, den stora stygga rottweilern hade ju sprungit lös in på deras tomt och jagat deras hund, då har man ju inte tid att kolla att historien stämmer som barnet berättar. Det frågade dom faktiskt- Om jag påstod att barnet ljög :crazy:

När jag sa att min hund var kopplad så så dom "Ja, det sa grannarna iofs, att du alltid har den kopplad" :meh:
Gud så allergisk jag är mot den sortens människor som saknar all form av källkritik så fort det handlar om deras egna barn, som att deras ord är allmän lag och sanning. Och ffa totalt oförstående till att deras barn likväl som alla andras barn faktiskt kan överdriva/fabulera/ljuga/hitta på.
 
Jag förstår helt och hållet rädslan och den eventuella chocken när man blir skrämd av en större hund (särskilt när man har egen hund med sig), men att som vuxen ta med sig maken (till en granne jag antar inte upplevts som hotfull tidigare?) och försöka eskalera händelsen snarare än att diskutera den känns som konfliktsökande.
Sedan kan jag förstås föreställa mig att historien skulle låta annorlunda från andra sidan, men just den där karln som "minsann vet hur fan man uppfostrar hundar och det syns ju att ett fruntimmer inte borde ha stor hund!" känns personligen igen från andra situationer och sammanhang. En sådan typ går inte att resonera med.
Det är bara att nicka och ursäkta och själv se till att inte göra samma misstag igen.

Alltså - ta det inte till hjärta, TS. Ta lärdom istället och borsta av dig bemötandet.
 
Men tjena halmgubben, jag har inte sagt ett ord om att Ts är ond. Jag ser det inte som att någondera är ond i situationen som beskrivs utan tvärtom att det går att förstå båda parter.
Nej jag menade inte att du tyckte det utan att mannen och kvinnan som skällde ut ts har fel.
 
Både du och kvinnan fick klump i magen, fast över olika saker.
Jag får ibland skäll från andra människor för att mina hundar är lösa och jag kan förstå deras frustration eftersom dom inte vet något om mina hundar. Det enda dom ser är stora lösa hundar, men med tusentals hundar där ute är det svårt att veta vem som är snäll och vem som inte är det. Därför tar jag aldrig åt mig alla dessa komentarer, utan förstår deras osäkerhet, samtidigt som jag vet att mina hundar är ofarliga och inte går fram till någon.
Det är en balansgång mellan mina och andras känslor och hundarnas liv utan koppel.
Jag tycker verkligen att du ska lätta på klumpen i magen eftersom du förstår ju själv hur obehagligt det skulle vara att cykla med sin hund och få någons springade hund efter sig. För henne måste det ha varit värre då än för dig nu. Hur reaktionen blir efter är inget du kan påverka, vissa går hem och gråter, andra konfronterar direkt och vissa (tyvärr) slå hunden med ett järnrör. Det enda vi kan påverka är själva hunden och hur den reagerar i vissa stunder.
Jag försvarar absolut inte deras sätt att avreagera sig på, men jag förstår varifrån den kommer och varför. Finns inget mer du kan göra än det du har redan gjort, tagit på dig skulden och bett om ursäkt, vilket du har gjort många gånger.
Så försök att glömma, livet går vidare med nya situationer och nya människor, ibland lyckat och ibland mindre lyckat.
Ta hand om dig :heart
Jag ar ocksa en som reagerar med mycket stort obehag om det kommer losa hundar nar jag ar ute med mina. Mina tva rottisar har rakat i slagsmal ett par ganger nar det kommit fram losa hundar. Tva ganger var den som kom fram aggresive, den tredje gangen visade min rottis mycket tydligt att hon inte villa ha hunden nara, men den idioten (en lab) ignorerade glatt alla hennes signaler och rusade fram. Min tjej sa da ifran pa skarpen, men gick inte till attack, daremot gjorde labben det och rottisen forsvarade sig forstass. Och rottisarna har aldrig direkt haft nagot emot frammande hundar. Mallen gillar INTE sadana han inte kanner. Jag kan bli riktigt radd om agaren inte kopplar sin hund.

Sa ... Nar jag har mina hundar losa och det kommer nagon med, eller utan hund, kopplar jag dem alltid. Det behovs inte alls, de lamnar inte min sida, men utav respect for andra och hur manga ganger nagon annan forsakrat att det ar en SA snall hund och det kommer inte fram till mig och/eller min hund men hunden kommer anda ... och oftast inte snallt, sa har jag full forstaelse for att folk blir radda for losa hundar.

Om TS nu lart sig att halla sin hund kopplad var det ju en bra sak som hande for TS, inte for den andra kvinnan som uppenbarligen blev mycket radd, men TS har en tydligare bild av vad som ar viktigt att jobba pa. Och ja, jag gjorde ocksa sadana misstag en gang i tiden, ibland maste man ha en paminnelse om att de ar levande, tankande varelser och inte alltid tanker som matte/husse har tankt sig.
 
Jag håller @cirkus här. Kan absolut förstå att hon blev rädd. Kan även förstå att de kom och knackade på och vad som hände då hjälpte ju inte precis (att hunden rusade ut) och att de då kanske fick mer vatten på sin kvarn.

Men att de maler på och maler på efter att du bett om ursäkt var ju onödigt men ibland är det ingen idé att försöka förstå sig på människor samt att alla reagerar olika så det är lite fel av folk här att säga si eller så och 'det hände ju inget' för vi vet ju inte vad dessa personer varit med om innan... hur som helst, för din egen skull, försök släppa det, ha hunden kopplad i framtiden samt träna på :up:
 
Inte omöjligt att kvinnan kom hem och berättade vad som hänt för sin make, eftersom hon helt klart blev rädd (vilket inte är så konstigt) och att maken sen blev upprörd och tyckte att det här skulle åtgärdas eftersom han som han själv påstod "kan hund" och att det var han som kanske var lite pådrivande om att konfrontera ägaren? Bara gissningar förstås, det går ju inte att veta varför de gjorde som de gjorde.

Jobbig situation men man får nog helt enkelt släppa det eftersom man inte kan grubbla ihjäl sig på hur andra människor beter sig... det finns alldeles för många konstiga människor i världen.

Om det bara händer en gång och man lär sig något av det och det hela dessutom slutar så bra som det gjorde - alltså, inget hundslagsmål, vilket jag tycker är det allra viktigaste - så får man ta det som en lärdom att allt kan hända och att man helt enkelt får vara förutseende och se till att det aldrig händer igen.

Hundar är generellt lättare att förstå sig på än vad människor är... ;)
 
Intressant att det är de som anser att man har sin fulla rätt att hota andra människor bara för att man blivit rädd. Inte underligt att det blir bråk och konflikter, bara för att man saknar all form av förståelse och proportioner. Jag har själv råkat ut för att min dräktiga tik blev påflugen av en stor schäferhane, när jag passerade en gård. Jag blev väldigt rädd och gick bara vidare med gråten i halsen. Senare ringde ägaren till schäferhanen upp mig, bad tusen gånger om ursäkt, frågade hur det var med min tik (det var tack och lov helt ok med henne). Naturligtvis skällde jag inte ut ägaren, självklart sa jag inte att jag nästa gång skulle beväpna mig när jag gick förbi, självklart lyssnade jag på ursäkten samt förklaringen till att det ens kunde hända och självklart godtog jag ursäkten. Vi kan alla råka ut för att våra hundar inte är den robot som många gärna tror att de är. Omständigheter som gör att hunden uppför sig på ett oväntat sätt. Det är extremt lätt att vara efterklok och så länge man låter det påverka hur man väljer att göra i framtiden, så kommer man knappast låta samma sak hända igen.
 
Intressant att det är de som anser att man har sin fulla rätt att hota andra människor bara för att man blivit rädd.
Det brukar anses som god netikett att tagga personer man svarar. Jag antar att du pratar om mig, men det är svårt att veta när du i den här situationen verkar föredra att prata OM personer som är aktiva i diskussionen i tredje person istället för med dom.

Mina svar grundar sig i att jag helt ärligt tror det är bättre för Ts att konstatera att hon gjort det hon kan genom att be om ursäkt, släppa det och gå vidare. Istället för att starta en tråd om hur hemskt det var för henne och få svar om hur hemska och elaka de andra människorna är. Jag har även svårt att ta kommentaren om att kvinnan som blev jagad skulle ta med en järnrör (att freda sig med om de blir jagade en gång till, min tolkning) som ett allvarligt menat hot gentemot Ts.
 
Nej jag menade inte att du tyckte det utan att mannen och kvinnan som skällde ut ts har fel.
Varför tycker du de är idioter och har fel ? Det finns bara en version här och den illustrerar dessutom att två misslyckade situationer på raken hände så vem vet vad de som kom och knackade på hade uttryckt , om inte gång två hade lagt eld på vattnet osv?
 
Intressant att det är de som anser att man har sin fulla rätt att hota andra människor bara för att man blivit rädd. Inte underligt att det blir bråk och konflikter, bara för att man saknar all form av förståelse och proportioner.
Men hur bedömer/vet du att det verkligen är så utifrån tråden ? Varför dömer du någon som diskuteras i 3:e person på sociala media när du inte har en aning om hur/varför dessa personer knackade på efter incidenten och inte har en aning om vad de ville säga/egentligen sa ?
 
Varför tycker du de är idioter och har fel ? Det finns bara en version här och den illustrerar dessutom att två misslyckade situationer på raken hände så vem vet vad de som kom och knackade på hade uttryckt , om inte gång två hade lagt eld på vattnet osv?
Jag utgår från det som skrivs här oavsett om det är en påhittad händelse eller ej.
 
Ok. Jag tycker ditt inlägg är väldigt onyanserat dömande utifrån en situation ingen har en aning om annat än från en sida som du heller inte sett .
Som sagt så utgår jag från vad som skrivs här, tror inte allt här är taget från verkligheten ,mycket kan diskuteras hypotetiskt.
 
Som sagt så utgår jag från vad som skrivs här, tror inte allt här är taget från verkligheten ,mycket kan diskuteras hypotetiskt.
Varför är du då så snabb att förkunna dom och idiotförklara de som ”skällde” på TS utifrån dennes version ? 😳
 
Jag var med om en händelse i onsdags som jag inte kan släppa riktigt... Jag vill gärna höra era åsikter om vad ni hade gjort i den situationen, om det är någonting jag hade kunnat gjort annorlunda eller liknande. Jag ska försöka fatta mig så kort jag kan.

Jag var på besök hos några vänner till mig. Med mig hade jag min hund. Senare på kvällen gick jag ut med honom LÖS på deras tomt för att låta honom kissa och detta är inte några konstigheter för mig. Jag ser att det kommer en kvinna cyklandes med sin jämthund så jag kallar på min hund som vanligt för att koppla honom. (Jag brukar koppla honom i respekt mot andra)
Den här gången lyssnar han inte alls, utan han börjar springa/studsa efter kvinnan och jämten. Detta har aldrig någonsin hänt förut så jag drabbas ju lite av panik och skriker allt vad jag kan på honom och börjar på att ta mig dit. Kvinnan skriker "SPRING HEM" till min hund, så jag förstod att hon blev skrämd/skärrad. Min hund springer inte närmare än 5 meter ifrån dem och innan jag hunnit dit har han vänt och kommit tillbaka. Jag skämdes något så fruktansvärt för jag tycker själv inte att det är okej för 5 öre att lösa hundar ska springa fram till andra hundar. Jag ville be henne om ursäkt, men hon cyklade tyvärr bara vidare.

Efter en stund knackar det på dörren hos mina vänner och jag förstod att det var hon. Jag känner en lättnad över att jag nu ska få be henne om ursäkt. Vanligtvis då det knackar på dörren brukar jag ta bort min hund från situationen innan jag öppnar dörren. Detta är för att han är ganska vaktig och jag vill inte att han tar hand om besökarna, utan det ska jag göra. Detta visste däremot inte min vän (husägaren) så han öppnar dörren och min hund far ut. Han nosar av dem (hon har med sig sin man) och jag får gå ut, ta tag i min hund och fösa in honom i huset igen.

Det första jag gör är att be henne så mycket om ursäkt. Jag sa att jag inte alls tycker att det är acceptabelt och jag trodde inte att detta skulle hända. Direkt börjar mannen ifrågasätta mitt hundägande "Vem är ledaren här?", han börjar även ifrågasätta om jag tävlar med min hund (vad har det med saken att göra?!). Han säger också att "du har en stor hund så jag hoppas att du tränar med hunden". Och jag svarar att jag tränar mycket och går kurser med min hund men jag tävlar inte. Han säger även något i stil med att "Jag är van hundar. Och jag ser att du bara har ca 10% appell på din hund. Det kunde jag se nu då vi kom och knackade på."
Så på de 10 sekunderna han såg min hund kunde han avgöra det tydligen. Kvinnan påpekar att hon blev rädd och att hon tyckte att det var jätte hemskt. Jag bad henne genuint om ursäkt flera gånger och sa att jag förstår att hon känner så, för att jag själv hade blivit rädd/arg/chockad om en lös hund kom efter mig. Jag sa även flera gånger att jag absolut INTE hade haft honom lös på det sättet om jag trodde att detta skulle hända. Och jag sa även det att jag förstår att hon blev rädd då han är stor och på så vis uppfattas han lätt läskig. När samtalet verkar vara slut så ber jag en sista gång om ursäkt och tänker att nu är allt lugnt. Det sista kvinnan då säger till mig är "Jag blev så rädd, så nästa gång kommer jag ta med mig ett järnrör" och det sista mannen säger innan de lämnar är "jag rekommenderar att ni går en kurs".

Jag som trodde att det skulle bli en lättnad över att få be henne om ursäkt satt istället resten av kvällen med en klump i magen. Jag kan inte riktigt sluta tänka på detta. Vad skulle jag ha kunnat gjort annorlunda? I efterhand förstår jag ju såklart att hunden måste vara kopplad för då hade aldrig detta hänt, men jag hade inte alls förväntat mig att det skulle hända. Men vi säger att det här redan har hänt, är det någonting annat jag bör ha sagt/gjort i samtalet med dem?
Jag tyckte att det där med järnröret var så onödigt sagt då samtalet ändå hade lugnat sig och vi skulle skiljas åt. Jag tog riktigt illa vid mig av detta. Tycker ni att dom gjorde rätt?
Vad är det för ras på din hund?

Om din version ger en rättvis bild tycker jag inte de låter riktigt kloka.
 

Hästdiskussioner nu

  • Kolik. Igen.
  • Föräldrar till barn som rider
  • Dressyrsnackis 14

Övrigt-diskussioner nu

Dagbok

Radannonser

Hästnyheter

Bukefalos

Upp