Övr. hund Jag kan inte släppa det...

Men bara för det så drar man inte med sig sin man som pratar ner en som hundförare och hotar med järnrör efter att personen bett om ursäkt upprepade gånger.
Nu ska rätt vara rätt. Det var inte mannen som hotade med ett järnrör.Det var kvinnan som sa att hon skulle ta med ett järnrör nästa gång( införstått om hunden springer efter igen) och där lär ju inget hända då hunden alltid kommer att vara kopplad.

Och det kan ju vara så att kvinnan faktiskt inte vågade gå ditt själv. Kvinnan kanske trodde att hundägaren var oansvarig , hon kunde ju inte veta då-när hon gick dit- att hundägaren var ångerfull och ville be om ursäkt.

Sedan tror jag de fick vatten på sin kvarn när hunden kom ut liksom utan lov och kanske då upplevdes "vaktig". Och så drog de igång och förde väsen i onödan.
 
Nu ska rätt vara rätt. Det var inte mannen som hotade med ett järnrör.Det var kvinnan som sa att hon skulle ta med ett järnrör nästa gång( införstått om hunden springer efter igen) och där lär ju inget hända då hunden alltid kommer att vara kopplad.

Och det kan ju vara så att kvinnan faktiskt inte vågade gå ditt själv. Kvinnan kanske trodde att hundägaren var oansvarig , hon kunde ju inte veta då-när hon gick dit- att hundägaren var ångerfull och ville be om ursäkt.

Sedan tror jag de fick vatten på sin kvarn när hunden kom ut liksom utan lov och kanske då upplevdes "vaktig". Och så drog de igång och förde väsen i onödan.
Alltså. Upplever man en hund vaktig som kommer ut och nosar på en så bör man nog gå en kurs själv...

Hunden gick ju egentligen inte ut utan lov som jag förstod det utan husägaren släppte ut hunden utan att tänka sig för.

Att gå dit att ringa på och prata är en sak. Att prata om vilken procent av apelllydnad (:confused:) hunden har och efter att ägaren bett om ursäkt och sagt att hunden ska hållas kopplad hota med järnrör är väldigt överdrivet. Tycker det som hände efteråt är mycket mer skrämmande om jag ska vara ärlig. Ska man svara med att man själv bär med sig järnrör då också?

Som sagt. Vid upprepade tillfällen eller om ägaren är nonchalant förstår jag. Men efter en gång och inget ens händer + med en ångerfull ägare? Nä.
 
Nej det anser inte jag, man kan aldrig säga att bara för att en hund som jagar efter en cyklist som denna gång,inte väljer att komma ikapp/nafsa eller ev bita, att den inte gör det en annan gång.
Vad exakt har det med denna händelse att göra?! Nu gjorde inte hunden den här kvinnan och hennes hund ett dugg mer än att springa efter,som en ren jaktretning uppfattade jag det,inget aggressivt alls?
 
Och vad är konstigt med att hunden reagerar vid sin (tillfälliga) dörr? Det har alla mina hundar fått göra, även när jag hade schäfer,det är ju deras hem och för min del vore det en ren mardröm med hundar som inte sa till om någon kom.
Ja men precis. Vilken hund skäller inte till eller springer fram och hoppar eller nosar?
Finns det nån hund öht som ligger kvar i korgen och sover om det kommer någon på dörren?
 
Ja men precis. Vilken hund skäller inte till eller springer fram och hoppar eller nosar?
Finns det nån hund öht som ligger kvar i korgen och sover om det kommer någon på dörren?
Min förra! 👼 Hon tröttnade till slut för det var ju för det mesta ändå bara Småfolkets kompisar som kom och de tyckte att hon såg så farlig ut och ville inte ha henne nära (inte vana vid hundar alternativt bara småhundar) så hon valde att ligga kvar i soffan och vila vidare! Farlig var det sista hon var och skälla vid dörren var det sista hon gjorde, hon fattade inte ens att dörrklocka betydde att någon stod utanför! :D:o:love:
 
Vad exakt har det med denna händelse att göra?! Nu gjorde inte hunden den här kvinnan och hennes hund ett dugg mer än att springa efter,som en ren jaktretning uppfattade jag det,inget aggressivt alls?
Det var enbart ett svar på ditt påstående "eftersom hunden inte flög på tanten", det är självklart att en hund som jagar en cyklist av cyklisten kan uppfattas aggressiv oavsett varför den jagar.
 
Och vad är konstigt med att hunden reagerar vid sin (tillfälliga) dörr? Det har alla mina hundar fått göra, även när jag hade schäfer,det är ju deras hem och för min del vore det en ren mardröm med hundar som inte sa till om någon kom.
Jag har aldrig skrivit att det är konstigt. Men TS skrev själv ( ej citat) något med att hon inte ville att den skulle komma ut då den är lite vaktig. Och hur det än är så kan stora hundar som är vaktiga faktiskt uppfattas som obehagliga av andra.
Och det må vara att det är hundens tillfälliga dörr och många av er anser hunden har " rätt" att störta ut och nosa över, men jag tycker inte det, jag tycker att man som hundägare har ett ansvar att även utanför sin egen dörr visa hänsyn till besökare som inte känner till familjen/ hunden, och då inte släppa ut hunden förräns man frågar om det är ok.
Nu skriver ju TS själv att det blev en miss här så hon kanske har samma inställning.
 
Ja men precis. Vilken hund skäller inte till eller springer fram och hoppar eller nosar?
Finns det nån hund öht som ligger kvar i korgen och sover om det kommer någon på dörren?
Tydligen fanns det flera, min ids inte heller alltid gå upp, det beror väl till viss del att han hör vilka som kommer och en del är ointressanta.
 
Men bara för det så drar man inte med sig sin man som pratar ner en som hundförare och hotar med järnrör efter att personen bett om ursäkt upprepade gånger.
Vi vet inte vad de har för erfarenheter sen innan. Jag känner folk vars kopplade hund blev biten så illa av en framspringande hund att den vae tvungen att avlivas. Nästa gången en hund springer fram till en av deras hundar kan jag lova dig att de får flashbacks till den fruktansvärda händelsen och att deras adrenalin går fullständigt i taket. I det läget är det inte konstigt om man går hem och skäller på hundägaren.

Angående järnröret så ja det är onödigt att hota men jag hade personligen struntat i en attackerande hunds väl och ve när jag försökte försvara min egen. Jag hade tagit till alla medel jag hade tillgängliga just då.

Sen tycker jag att de inte har rätt att bli upprörda över att hunden kom fram till dem vid dörren. Kommer man hem till någon som har hund så får man acceptera att hunden kommer fram till en. Gör man inte det får man låta bli att gå dit. Förutsatt att hunden inte attackerar eller liknande.
 
Klart de finns. Men du får väl ändå ge med dig att det är vanligare att hundar kommer till dörren än att inte göra det?
Läs om Läs rätt, det är inget jag har påstått.

Läs inlägg 85 ( inte jag som skrivit), du svarar på det inlägg i 86 ( du svarar alltså inte mig) och sedan kommer det in 3 andra ( tror jag )som menar på att deras hundar inte alltid går till dörren vid besök vilket du faktiskt ifrågasatte, typ vilken hund gör inte det?? , och jag höll med att det gör inte min alltid heller.

Jag citerar TS:
Vanligtvis då det knackar på dörren brukar jag ta bort min hund från situationen innan jag öppnar dörren. Detta är för att han är ganska vaktig och jag vill inte att han tar hand om besökarna, utan det ska jag göra.
Så TS tanke var faktiskt att hunden inte ska få gå ut till de som kommer utan lov just för att han är och säkert uppfattas av andra som "vaktig", för många -säkert inte alla- så är en vaktig hund som kommer utan lov obehaglig och det är -vad jag kan förstå- något som TS också tycker att andra kan uppleva och vill visa hänsyn , annars skulle hon ju inte skriva som ovan och ha ovan som "regel"..
 
Vi vet inte vad de har för erfarenheter sen innan. Jag känner folk vars kopplade hund blev biten så illa av en framspringande hund att den vae tvungen att avlivas. Nästa gången en hund springer fram till en av deras hundar kan jag lova dig att de får flashbacks till den fruktansvärda händelsen och att deras adrenalin går fullständigt i taket. I det läget är det inte konstigt om man går hem och skäller på hundägaren.

Angående järnröret så ja det är onödigt att hota men jag hade personligen struntat i en attackerande hunds väl och ve när jag försökte försvara min egen. Jag hade tagit till alla medel jag hade tillgängliga just då.

Sen tycker jag att de inte har rätt att bli upprörda över att hunden kom fram till dem vid dörren. Kommer man hem till någon som har hund så får man acceptera att hunden kommer fram till en. Gör man inte det får man låta bli att gå dit. Förutsatt att hunden inte attackerar eller liknande.
Finns väl väldigt många människor som får sånna flashbacks i olika situationer utan att gå hem och skälla ut en ovetande människa som dessutom bett om ursäkt redan?
 
När min hund (stor svart Beauceronhanne) var ung och vild, for han som en projektil ut genom den höga, täta häcken på vår tomt (och över ett nätstängsel innanför häcken.... ) när två intet ont anande ryttare skrittade förbi på vägen. Den ena hästen stegrade sig och ryttaren föll av på asfalten. Den andra satt kvar men hästarna fick ju frispel av hunden som dök upp som en projektil från ingenstans. Det hade kunnat sluta HUR illa som helst. Jag menar, hur illa som helst.....

Jag var ju ute på vägen på två röda sekunder och högg hunden, ryttarna var INTE glada kan jag meddela. Jag bad om ursäkt tio miljoner gånger och ryttarna var av den förlåtande sorten fastän de lätt kunnat polisanmäla mig om de velat. Detta var 11 år sedan men jag får fortfarande ont i magen när jag tänker på det. Och på hur illa det kunnat gå.

Berättar bara så att du ska känna att du inte är ensam, @Ssofie_ om att oavsiktligt ha orsakat läskiga situationer som hundägare. Min hund var inte heller aggressiv utan ville typ bara säga hej till hästarna..... Men smällen när ryttaren föll i asfalten glömmer jag aldrig.....
 
Läs om Läs rätt, det är inget jag har påstått.

Läs inlägg 85 ( inte jag som skrivit), du svarar på det inlägg i 86 ( du svarar alltså inte mig) och sedan kommer det in 3 andra ( tror jag )som menar på att deras hundar inte alltid går till dörren vid besök vilket du faktiskt ifrågasatte, typ vilken hund gör inte det?? , och jag höll med att det gör inte min alltid heller.

Jag citerar TS:

Så TS tanke var faktiskt att hunden inte ska få gå ut till de som kommer utan lov just för att han är och säkert uppfattas av andra som "vaktig", för många -säkert inte alla- så är en vaktig hund som kommer utan lov obehaglig och det är -vad jag kan förstå- något som TS också tycker att andra kan uppleva och vill visa hänsyn , annars skulle hon ju inte skriva som ovan och ha ovan som "regel"..
Jösses.
 
Jag var med om en händelse i onsdags som jag inte kan släppa riktigt... Jag vill gärna höra era åsikter om vad ni hade gjort i den situationen, om det är någonting jag hade kunnat gjort annorlunda eller liknande. Jag ska försöka fatta mig så kort jag kan.

Jag var på besök hos några vänner till mig. Med mig hade jag min hund. Senare på kvällen gick jag ut med honom LÖS på deras tomt för att låta honom kissa och detta är inte några konstigheter för mig. Jag ser att det kommer en kvinna cyklandes med sin jämthund så jag kallar på min hund som vanligt för att koppla honom. (Jag brukar koppla honom i respekt mot andra)
Den här gången lyssnar han inte alls, utan han börjar springa/studsa efter kvinnan och jämten. Detta har aldrig någonsin hänt förut så jag drabbas ju lite av panik och skriker allt vad jag kan på honom och börjar på att ta mig dit. Kvinnan skriker "SPRING HEM" till min hund, så jag förstod att hon blev skrämd/skärrad. Min hund springer inte närmare än 5 meter ifrån dem och innan jag hunnit dit har han vänt och kommit tillbaka. Jag skämdes något så fruktansvärt för jag tycker själv inte att det är okej för 5 öre att lösa hundar ska springa fram till andra hundar. Jag ville be henne om ursäkt, men hon cyklade tyvärr bara vidare.

Efter en stund knackar det på dörren hos mina vänner och jag förstod att det var hon. Jag känner en lättnad över att jag nu ska få be henne om ursäkt. Vanligtvis då det knackar på dörren brukar jag ta bort min hund från situationen innan jag öppnar dörren. Detta är för att han är ganska vaktig och jag vill inte att han tar hand om besökarna, utan det ska jag göra. Detta visste däremot inte min vän (husägaren) så han öppnar dörren och min hund far ut. Han nosar av dem (hon har med sig sin man) och jag får gå ut, ta tag i min hund och fösa in honom i huset igen.

Det första jag gör är att be henne så mycket om ursäkt. Jag sa att jag inte alls tycker att det är acceptabelt och jag trodde inte att detta skulle hända. Direkt börjar mannen ifrågasätta mitt hundägande "Vem är ledaren här?", han börjar även ifrågasätta om jag tävlar med min hund (vad har det med saken att göra?!). Han säger också att "du har en stor hund så jag hoppas att du tränar med hunden". Och jag svarar att jag tränar mycket och går kurser med min hund men jag tävlar inte. Han säger även något i stil med att "Jag är van hundar. Och jag ser att du bara har ca 10% appell på din hund. Det kunde jag se nu då vi kom och knackade på."
Så på de 10 sekunderna han såg min hund kunde han avgöra det tydligen. Kvinnan påpekar att hon blev rädd och att hon tyckte att det var jätte hemskt. Jag bad henne genuint om ursäkt flera gånger och sa att jag förstår att hon känner så, för att jag själv hade blivit rädd/arg/chockad om en lös hund kom efter mig. Jag sa även flera gånger att jag absolut INTE hade haft honom lös på det sättet om jag trodde att detta skulle hända. Och jag sa även det att jag förstår att hon blev rädd då han är stor och på så vis uppfattas han lätt läskig. När samtalet verkar vara slut så ber jag en sista gång om ursäkt och tänker att nu är allt lugnt. Det sista kvinnan då säger till mig är "Jag blev så rädd, så nästa gång kommer jag ta med mig ett järnrör" och det sista mannen säger innan de lämnar är "jag rekommenderar att ni går en kurs".

Jag som trodde att det skulle bli en lättnad över att få be henne om ursäkt satt istället resten av kvällen med en klump i magen. Jag kan inte riktigt sluta tänka på detta. Vad skulle jag ha kunnat gjort annorlunda? I efterhand förstår jag ju såklart att hunden måste vara kopplad för då hade aldrig detta hänt, men jag hade inte alls förväntat mig att det skulle hända. Men vi säger att det här redan har hänt, är det någonting annat jag bör ha sagt/gjort i samtalet med dem?
Jag tyckte att det där med järnröret var så onödigt sagt då samtalet ändå hade lugnat sig och vi skulle skiljas åt. Jag tog riktigt illa vid mig av detta. Tycker ni att dom gjorde rätt?
Förlåt men... ca 10 % appell :rofl:. Det var något av det roligaste jag har läst på länge.

När det gäller stollarna så har man inte rätt att gå på sådär bara för att man har blivit rädd. Du gjorde ett misstag och det kan hända den bäste. Släpp det och gå vidare, och lova dig själv att aldrig bli som dem. Det är nog det bästa du kan göra.
 

Hästdiskussioner nu

Övrigt-diskussioner nu

Dagbok

Radannonser

Hästnyheter

Bukefalos

Upp