LindgrenV
Trådstartare
Efter att ha blivit skrämd av min egen spegelbild för andra gången idag så börjar jag inse att jag nog är ganska sliten 
De senaste veckorna har varit snortunga. Jag har verkligen FÖRSÖKT peppa mig själv. Jag försöker vända allting till något positivt och göra roliga "må bra"-saker. Men ändå blir jag bara tröttare och tröttare för varje dag som går. Just nu har jag milslånga påsar under ögonen och är fantastiskt seg i huvudet. Tänk er att hela hjärnan består av vältuggad Hubba-bubba
Jag har några "må bra"-grejor:
1. Djuren - att vara i stallet är som terapi, tiden stannar upp och jag kan gå och pyssla samtidigt som jag får frisk luft. Är oftast ute runt lunchtid, så det är ju när det är som ljusast på dagen.
2. Bokprojektet - ett ganska stort projekt egentligen men helt och hållet hobbyprojekt som inte har så mycket krav, jag kan ta det i min takt och tycker bara att det är roligt. (Håller alltså på att skapa en form av fantasivärld som jag så småningom kommer etablera i barnböcker).
Öhm, och det var väl allt kanske.
Det är rena döden att kliva upp på morgonen. Jag går runt med huvudvärk, öronsus och blytungt huvud varje dag - men jag sover ordentligt på natten. Jag har ingen som helst motivation till skolan just nu, det är nog den största glädjedödaren och lustsugaren. En annan glädjedödare är att jag känner mig ganska ensam - jag har vänner jag pratar med dagligen men alla bor långt bort så majoriteten av tiden är jag helt ensam med mina djur. Jag börjar dessutom känna mig enormt malplacerad i skolan och det är trist - vi har inte så många föreläsningar och jag känner mig faktiskt utanför när jag väl är där.
Just nu står det stilla. Igår tog jag mig (tack vare bästa Beacharna) ut och sprang en runda, det kändes enormt peppande och bra i ungefär en halvtimme efter att jag kommit tillbaka, sedan tog endorfinpeppen slut helt och jag återgick till "död sill"-stadiet.
Vad tusan ska jag göra? Jag har en helt ok dygnsrytm, går upp skapligt och går och lägger mig skapligt. Varvar ned i tid på kvällen och stressar inte på morgonen. Just nu har jag mest suttit sedan 9 då jag klev upp. Skulle egentligen haft föreläsning på förmiddagen men jag har verkligen, verkligen ingen lust idag. Har galet ont i huvudet och är enormt trött, men har ätit och druckit ordentligt. Idag ska jag inte till stallet förrän vid 18 heller, så trots att jag har saker att göra fram till dess så kan jag inte förmå mig att göra dem
Vad är det med mig? Vad tusan ska jag göra för att rycka upp mig?? Jag försöker verkligen men allting kräver ett mindre inbördeskrig i huvudet först och blir ändå tungt och segt Helst skulle jag vilja krypa ned i sängen och sova till nästa år, men det kan jag ju inte göra
De senaste veckorna har varit snortunga. Jag har verkligen FÖRSÖKT peppa mig själv. Jag försöker vända allting till något positivt och göra roliga "må bra"-saker. Men ändå blir jag bara tröttare och tröttare för varje dag som går. Just nu har jag milslånga påsar under ögonen och är fantastiskt seg i huvudet. Tänk er att hela hjärnan består av vältuggad Hubba-bubba
Jag har några "må bra"-grejor:
1. Djuren - att vara i stallet är som terapi, tiden stannar upp och jag kan gå och pyssla samtidigt som jag får frisk luft. Är oftast ute runt lunchtid, så det är ju när det är som ljusast på dagen.
2. Bokprojektet - ett ganska stort projekt egentligen men helt och hållet hobbyprojekt som inte har så mycket krav, jag kan ta det i min takt och tycker bara att det är roligt. (Håller alltså på att skapa en form av fantasivärld som jag så småningom kommer etablera i barnböcker).
Öhm, och det var väl allt kanske.
Det är rena döden att kliva upp på morgonen. Jag går runt med huvudvärk, öronsus och blytungt huvud varje dag - men jag sover ordentligt på natten. Jag har ingen som helst motivation till skolan just nu, det är nog den största glädjedödaren och lustsugaren. En annan glädjedödare är att jag känner mig ganska ensam - jag har vänner jag pratar med dagligen men alla bor långt bort så majoriteten av tiden är jag helt ensam med mina djur. Jag börjar dessutom känna mig enormt malplacerad i skolan och det är trist - vi har inte så många föreläsningar och jag känner mig faktiskt utanför när jag väl är där.
Just nu står det stilla. Igår tog jag mig (tack vare bästa Beacharna) ut och sprang en runda, det kändes enormt peppande och bra i ungefär en halvtimme efter att jag kommit tillbaka, sedan tog endorfinpeppen slut helt och jag återgick till "död sill"-stadiet.
Vad tusan ska jag göra? Jag har en helt ok dygnsrytm, går upp skapligt och går och lägger mig skapligt. Varvar ned i tid på kvällen och stressar inte på morgonen. Just nu har jag mest suttit sedan 9 då jag klev upp. Skulle egentligen haft föreläsning på förmiddagen men jag har verkligen, verkligen ingen lust idag. Har galet ont i huvudet och är enormt trött, men har ätit och druckit ordentligt. Idag ska jag inte till stallet förrän vid 18 heller, så trots att jag har saker att göra fram till dess så kan jag inte förmå mig att göra dem
Vad är det med mig? Vad tusan ska jag göra för att rycka upp mig?? Jag försöker verkligen men allting kräver ett mindre inbördeskrig i huvudet först och blir ändå tungt och segt
Helst skulle jag vilja krypa ned i sängen och sova till nästa år, men det kan jag ju inte göra 
