Jag tänkte börja föda upp lantbruksmaskiner.

Luff

Trådstartare
Vad behöver en tänka på? Jag har förstått att det hänger på befruktningen. Annars skulle ju priset på lantbruksmaskiner sjunka i botten. Är förvaringen på gärdena villkor för att det ska bli något? Spelar färgen på plasten någon roll för vilken maskin som kläcks eller är det befruktningstillfället? Åhhh så många frågor.
 
Ett förslag är att börja i mycket liten skala, för att sedan arbeta sig uppåt i näringskedjan.
Här exemplifierat med "mother wrench feeding babies"

Wrenches-web.jpg
 
Till att börja med behöver du ha en blå traktor och en röd för att det ska kunna bli befruktade ägg. ;)

Jag tror det finns flera orsaker till att det blir få eller inga lyckade kläckningar för de flesta.

Det är inte så ofta rätt kombinationer av maskiner jobbar samtidigt på samma fält numera. För människans ekonomi och effektivitet kör man bara med en ensam större maskin.

Många väljer att bara använda de gröna traktorerna som snöpts för att vara mer lättstyrda i arbetet - och de blir det så klart inga befruktade ägg av.

Avelsmålen för rasen har allt för ensidigt prioriterat muskelstyrka och storlek, vilket gått ut över andra egenskaper, däribland fertiliteten.
 
De finns de som anser att de stora avelsanläggningarna där man maskinkläcker traktorer använder diverse mystiska metoder för att hindra att naturkläckningen hos småproducenterna ska lyckas.

Förklaringarna till hur det skulle ske är minst sagt spretiga och fantasifulla. Den mest spridda handlar om silvertillsatser i bränslet. På sista tiden har det spritts påståenden om att oljan som vaccinerar mot skador i motorn skulle orsaka haveri i elsystemet.

Enligt min mening är det konspirationsteorier som saknar vetenskaplig grund.

Har varit sömnlös några timmar, så passade på att läsa lite om aktuell forskning. Delar det på flera inlägg nedan för att inte chocka er med text denna tid på morgonen. :)
 
Den vanligaste orsaken till utebliven kläckning är bristande omvårdnad av äggen.

De lämnas ofta utspridda över fälten utan närhet till sina kullsyskon. Eller så staplas de ihop med för många ägg från andra kullar alltför tidigt. Det är känt att social stress har en kraftigt negativ påverkan på utvecklingen, speciellt om den sker de första fyra veckorna.

Det förekommer också mycket hantering med maskinkraft som t.ex. klämmer för hårt. Även om skador inte syns utanpå kan de vara stora invändigt.

Nyligen har man också börjat forska på lågintensivt skakvåld, som tros kunna ge liknande skador om det pågår under en längre tid. Ev. kan kommande föreskrifter rekommendera en begränsning av hur långa transporter som tillåts av det skälet. Idag vet man inte om känsligheten är större under någon viss ålder/utvecklingsfas.
 
Av någon anledning som inte är helt utredd föds det för få röda traktorer.

Det finns starka misstankar om samband med att föräldrarna har arbetat med kemisk besprutning.
Oklart om skadan kommer av att generna påverkas eller om det är en skev hormonpåverkan under den tidiga utvecklingen i ägget, likaså vilka medel som är de farligaste.
Även vilket fält ägget läggs på och ev. tidigare besprutning där kan ha inverkan. De två orsakerna är svåra att skilja åt då det ofta är föräldrarna som arbetat på det aktuella fältet under flera år.

En helt ny teori arbetar med tanken att ägarna skulle ha inverkan genom att den psykosociala miljön. (s.k. epigenetik)
Undersökningar visar att ägarna tenderar att visa en lägre uppskattning för de röda traktorerna. Det kan ta sig uttryck i att de känner sig mindre önskade, får mindre stimulerande arbetsuppgifter eller längre serviceintervaller.
Men ännu har ingen hittat vilken gen det handlar om, så några bevis för att det faktiskt påverkar könsfördelningen hos äggen finns inte.

Det finns också de som anser att det är fel att fokusera på den röda färgen. De menar att det inte är någon betydelsefull skillnad på individerna bara för att de saknar identifierbar könskaraktäristik. Problemet är att de som inte är röda inte får samma chanser att lägga ägg.
Kritikerna menar att det saknas belägg för att de traktorer som inte är röda är fertila nog. Utan den tydliga rödfärg blir det omöjligt för bönderna att styra vilka traktorer som bör kombineras i arbetet på olika fält osv.
 
Vad behöver en tänka på? Jag har förstått att det hänger på befruktningen. Annars skulle ju priset på lantbruksmaskiner sjunka i botten. Är förvaringen på gärdena villkor för att det ska bli något? Spelar färgen på plasten någon roll för vilken maskin som kläcks eller är det befruktningstillfället? Åhhh så många frågor.

Det var länge sedan jag gav upp hoppet om lantbruksmaskinsaveln. Det är svårt att hitta vettiga linjer, bland annat pga att de är så uppdelade i funktionslinjer eller utställningslinjer. Visst är funktion viktigt, men det får inte bli på bekostnad av mjuka linjer, goda proportioner och bra grepp i leran, men man kan inte bara tänka på producerad enhet per minut. Utställningslinjerna är å andra sidan ofta kraftigt framtunga, slirar i leran och har hög bränsleförbrukning.

Nej, tacka vet jag de lantbruksmaskiner där man tydligt kan se de klassiska dragen av Massey & Ferguson. Själv hade jag en riktigt fin Grålle från 1952 och efter det så blir man ju lite kräsen! Det var bättre förr!
 
Äggets egenskaper.

Man har lagt märke till att när traktorerna får arbeta på fält som har mer oregelbunden form, som är mindre gödslade och ligger inom mindre gårdsenheter så blir foder-restprodukten oftare av en annan kvalitet.

Typiskt för dessa ägg är att de verkar ha mycket svårt att bilda riktiga skal. Man vet inte om det behöver vara ett hinder för att få dem att utvecklas till levande ungar. Klart är dock att det behövs en helt annan omvårdnad. Bl.a. är väderskyddade bon mycket viktigt om det ska finnas en chans.

Eftersom dessa ägg numera är ganska ovanliga saknas tyvärr intresse att forska på det.
Om en kläckning med mer intensiv omvårdnad lyckades så skulle det vara en bra möjlighet för små gårdar i glesbygden. För den som har intresse av att pröva finns därför goda möjligheter att söka EU-stöd till nystartade projekt.
 
Äggets egenskaper.

Man har lagt märke till att när traktorerna får arbeta på fält som har mer oregelbunden form, som är mindre gödslade och ligger inom mindre gårdsenheter så blir foder-restprodukten oftare av en annan kvalitet.

Typiskt för dessa ägg är att de verkar ha mycket svårt att bilda riktiga skal. Man vet inte om det behöver vara ett hinder för att få dem att utvecklas till levande ungar. Klart är dock att det behövs en helt annan omvårdnad. Bl.a. är väderskyddade bon mycket viktigt om det ska finnas en chans.

Eftersom dessa ägg numera är ganska ovanliga saknas tyvärr intresse att forska på det.
Om en kläckning med mer intensiv omvårdnad lyckades så skulle det vara en bra möjlighet för små gårdar i glesbygden. För den som har intresse av att pröva finns därför goda möjligheter att söka EU-stöd till nystartade projekt.

Även om jag föraktar det så kan jag tipsa om infraröda lampor ovanför bona. Det befrämjar kläckningen och är nästan helt nödvändigt numera. Faktum är att moderna lantbruksmaskiner i princip har förlorat förmågan att kläckas på naturlig väg. Jag säger det igen - det var bättre förr!
 
Det var länge sedan jag gav upp hoppet om lantbruksmaskinsaveln. Det är svårt att hitta vettiga linjer, bland annat pga att de är så uppdelade i funktionslinjer eller utställningslinjer. Visst är funktion viktigt, men det får inte bli på bekostnad av mjuka linjer, goda proportioner och bra grepp i leran, men man kan inte bara tänka på producerad enhet per minut. Utställningslinjerna är å andra sidan ofta kraftigt framtunga, slirar i leran och har hög bränsleförbrukning.

Nej, tacka vet jag de lantbruksmaskiner där man tydligt kan se de klassiska dragen av Massey & Ferguson. Själv hade jag en riktigt fin Grålle från 1952 och efter det så blir man ju lite kräsen! Det var bättre förr!
Glöm inte aspekten med hållbarhet i den gamla aveln också.
Nästan inga skador som inte läker med egenvård. Därmed inga dyra veterinärkostnader och inga maskiner som döms ut i förtid för att de inte längre fungerar i arbete.
 
Även om jag föraktar det så kan jag tipsa om infraröda lampor ovanför bona. Det befrämjar kläckningen och är nästan helt nödvändigt numera. Faktum är att moderna lantbruksmaskiner i princip har förlorat förmågan att kläckas på naturlig väg. Jag säger det igen - det var bättre förr!
Det är tragiskt att vi har styrt utvecklingen med så mycket mänsklig påverkan att vi knappt vet något om hur omvårdnaden såg ut när de fortfarande hade kvar sitt naturliga beteende.
 
Jag tror en del i förklaringen till att nästan all avel har flyttats till större enheter är att det är mindre intresse för att ta hand om de växande ungarna. Nuförtiden är våra barn (som förr ofta hjälpte till med inkörningen) mer intresserade av sina paddor än av att träna små traktorer och andra lantbruksmaskiner. Plastigare ungar ger också sämre hållbarhet jämfört med förr när de var i metall.

1608622237624.png
 
Kan det finnas något samband med de ändrade kraven på lantbruksmaskinerna idag? Var de inte lättare (och billigare) att föda upp (i liten skala) förr när de inte hade störtbåge/tak och en massa annat lull-lull och extrafunktioner? Jag menar förr såg man sådana här nästan överallt och letar man bakom gårdarna finns de ofta kvar. En del används för mindre arbeten och andra står där mest bara som sällskap. Jag menar - när såg man senast en modern jättemaskin med extra allt mest som sällskap? De har blivit alldeles för stora och dyra och för många delar som kan gå sönder för att gemene man ska efterfråga dem.
1608622721477.png
 
Det är en skrämmande bild som @MiaMia beskriver här ovan. Om den här utvecklingen får fortgå, kommer människan tvingas tillbaka till den oxdrivna plogens era.

Det måste gå att skapa en ekologiskt driven verksamhet inom fordonsaveln, där man tar hänsyn till skillnaderna mellan de olika arterna, och anpassar verksamheten därefter.

Jag är övertygad om att den snabbaste vägen fram, är att studera olika fordonspopulationer som lever i det fria, och låta dem lära oss det hantverk vi tappat med vår löpande bandet-filosofi, som vi sedan datoriserade, Internetiserande, genmanipulerade, nanoteknikiserade.

Jag vill slutligen visa en hoppingivande bild, åt det håll vi måste sträva för att finna harmoni i lantbruksmaskinsaveln:

babyporsche.jpg
 

Liknande trådar

Tjatter Välkomna till ulvlek! LL: Idahoe Deltagare: 1. glömmerallt 2. Artline 3. fio 4. Qitis 5. cirkus 6. Niyama 7. Pegasus63 8. hemlig 9...
19 20 21
Svar
415
· Visningar
5 117
Tjatter Oro i Ugglebo Den lilla byn Ugglebo breder idylliskt ut sig i ängsmark med sina timrade småhus, hagar omgivna av gärdesgårdar hyser...
22 23 24
Svar
471
· Visningar
6 153
Relationer Hej Buke.. Anonymt nick för ja, privata grejer och så. Frågorna: Hur vet jag att jag inte vill ha barn? Hur gör man för att avsluta ett...
2 3
Svar
55
· Visningar
4 112
Relationer Hej! Jag är mitt i att gå igenom ett breakup, har precis nått cirka fem veckor. Det går väldigt upp och ner, ibland känner jag mig glad...
2 3
Svar
41
· Visningar
4 119

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Upp