Karaktärsdrag

Óh YEH...Här kom MiaMia och ska jabba lite:nailbiting:
Var det där menat att tillföra något i diskussionen? Om så går det mig förbi vad.

Ja jag tycker det är att ha dålig självinsikt när man endast är intresserad av att analysera andras svaga sidor. Känns lite mer gediget och genomtänkt att först förstå att en själv också har sidor som inte är glamorösa....som andra retar sig på. Ämnet är superintressant och att jag påpekade i början av tråden att det känns lite fattigt att de som svarat enbart tänkt till om ANDRAS svaga sidor. Meningen verkar ha skapat …..lite ont blod. Undrar varför??
Du missar fullkomligt poängen att om jag svarar på vilka egenskaper hos andra som stör mig så handlar det om en analys av MIG?

Det behöver inte heller vara att betrakta som någon annans "svaga sida" för det är inte självklart korrelerat till vad jag råkar störa mig på eller varför jag gör det.
 
Avskyr folk som ska fråga hundra frågor om ens liv och sen berättar allt om sitt. Jag skiter i andras liv. Vill jag veta så frågar jag. Sen har vi dom som är fysiska. Jag hatar fysisk kontakt om det inte gäller sex. Jag avskyr folk som ska krama om en. Särskilt när man är ledsen. Låt mej va bara. En hand på axeln räcker.
Folk som inte tycker om djur har jag väldigt svårt för. Oftast så har dom heller ingen förståelse för att djur kan ha ont eller lida. Det är ju bara ett djur.
Folk som inte står för vad dom säger. Fy fan vad såna retar mej.
 
Min sämsta egenskap är väl att jag så lätt påverkas av andras sinnesstämningar. Jag hatar att känna mig trött och håglös men har jättesvårt att peppa andra trötta människor för att jag dras snabbt ner jag med *

Det jag tror andra stör sig på hos mig är min tidsoptimism, min virrighet och att jag är en mästare på att prokastinera.

Det jag stör mig mest på hos andra är missunnsamhet. Jag tycker att det är så fult *

(*Idag alltså. I morgon gäller något annat)
 
Kom på att jag också stör mig på att jag har svårt att hitta på små vita lögner när folk ställer frågor om sånt jag inte tycker att de har med att göra. Istället för något kort och snärtigt kan jag ge en flera minuter lång redogörelse om hur det verkligen ligger till.

Och jag har väldigt svårt för andra som inte kan göra en sammanfattning. Istället för att säga att de hade ett samtal med någon och berätta vad det handlade om redogör de istället för samtalet replik för replik.
Eller som när en kompis för många år sen under flera minuter berättade om när hon gick runt på Ica och vilka hyllor hon gick förbi och vad hon la i korgen. Jag var tvungen att fråga vad poängen var med det hon berättade och hon sa att det var att hon hittat så billig lax. Till saken hör också att jag inte äter fisk så jag har ingen aning om vad som är normalpris på lax.
 
Mitt sämsta karaktärsdrag är nog att jag fäster mig så himla mycket vid folk. Vänner kan behandla mig illa och jag förlåter och förlåter och sen om vi av någon anledning bryter så sörjer jag dem så himla länge. Saknar fortfarande vänner som betett sig som total skit mot mig.
 
Jag uppskattar de (läs hantverkare) med hög arbetsmoral, som trivs med det de gör och vill göra det bra. Blir så trött på hafsverkare som behöver hökögon i nacken för att göra sitt jobb.
 
Jag ogillar att jag oroar mig mycket och att jag är långsynt, jag upplevs nog som en ganska sur person :rofl:. Jag tycker själv inte om folk som är lata/har låg arbetsmoral.
 
Jag är en långsint typ. Det är inte så sympatiskt, hos någon.
Håller inte riktigt med. Själv förlåter jag ALDRIG, men glömmer jättefort. Det finns ju så många nya oförrätter av uppröras över, så vem kan hålla räkning? Tycker att det är ett trevligare alternativ både för mig själv och omgivningen än personer som säger: "Jag förlåter, men jag glömmer inte".

Eller ska kanske långsinthet definieras som kombinationen av gott minne och oförmågan att förlåta? I så fall är jag inte långsint.
 
Håller inte riktigt med. Själv förlåter jag ALDRIG, men glömmer jättefort. Det finns ju så många nya oförrätter av uppröras över, så vem kan hålla räkning? Tycker att det är ett trevligare alternativ både för mig själv och omgivningen än personer som säger: "Jag förlåter, men jag glömmer inte".

Eller ska kanske långsinthet definieras som kombinationen av gott minne och oförmågan att förlåta? I så fall är jag inte långsint.
Jag är också sådär extremt långsint. För mer än fem år sen ägnade jag en hel Valborgs åt att vara chaufför i en "raggarbil" åt ett gäng skitjobbiga personer. Fick aldrig betalt för att dom hade ju gjort mig en tjänst som fick köra deras skräpbil... :meh: men är det personer som står lite närmare mig, som jag faktiskt tycker om, då har jag inga problem att förlåta, men jag glömmer ofta inte, för jag blir ofta ordentligt sårad över saker som görs/sägs.
 
Jag uppskattar de (läs hantverkare) med hög arbetsmoral, som trivs med det de gör och vill göra det bra. Blir så trött på hafsverkare som behöver hökögon i nacken för att göra sitt jobb.

Det vill man ha! Det trista är de kunder till hantverkare, som trots att de vet detta, begär att få fast pris på svårbedömda arbeten i gamla hus. Allt blir så onödigt svårt, jobbigt och någon part kommer ofta att bli besviken och vilja avsluta samarbetet - trots att alla de goda egenskaperna du pekar på finns där!
 
Jag är bland annat strukturerad och välorganiserad och stör mig på slarvers och velpellar. Dvs de som inte har struktur eller är välorganiserade. Vad är så märkligt med det?
Nä jag tänkte väl mest att då kan man påverka på ett annat sätt eller sätta regler alternativt undvika, välja annat. Alltså inget att lägga energi på - bli irriterad. Blir svårare om man själv är lite delvis åt det hållet :D
 
Jag har fruktansvärt svårt för negativa, kritiska människor. Därför är jag ofta lite onödigt glättigt positiv och ibland blåögd, vilket jag vet kan vara precis lika frustrerande för den som inte ser den sidan av saken.
 
Trivs med personer som är lunga och med båda fötterna på jorden. Högljudda och dramatiska personer klarar jag inte av.

Det jag inte tycker om hos mig själv är att jag inte har tålamod att vänta.
 
Jag har fruktansvärt svårt för negativa, kritiska människor.
Jag chockade en väninna en gång. Hon var alltid negativ och klagade på allt. Jag hade alltid försökt uppmuntra, lösa, förklara etc och vara positiv. En dag orkade jag inte det längre och började hålla med henne istället. "Hu, så hemskt allt var." Då blev det tyst. :D Jag insåg att hon dränerade mig och att jag inte behövde denna skur av negativism. Försöker i möjligaste mån undvika människor med negativt grundläge numera.
 

Liknande trådar

IT & mobiler Tänkte försöka skaffa en hemsida till en mindre kennel. Önskar en ren design med inte alltför mycket detaljer. Lättnavigerad. Någon...
Svar
5
· Visningar
248
Senast: Lyan
·
Kropp & Själ Hej. Jag letar efter en gammal reklam, antingen från Always eller Libresse. I reklamen så hängde kvinnor med mens upp och ner i...
Svar
0
· Visningar
317
Avel Jag hade behövt lite mer information om dessa hingstar och deras godkända avkommor. Gärna era egna åsikter och erfarenheter. Vad de...
2
Svar
32
· Visningar
2 160
Senast: Lea88
·
  • Artikel
Hästnyheter Hela sadelkammaren tömdes hos Sverker Torstensson förra veckan. Bland annat försvann tolv sadlar, ridstövlar, träns och täcken till ett...
Svar
0
· Visningar
261
Senast: Gunnar
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp