Övr. katt Kattsnack #6

Status
Stängd för vidare inlägg.
Megara har fått lunch och sover sött. Jag börjar mer och mer tro att gnagande (förutom mina Samsungkablar) är en reaktion mot diet för att gå ner i vikt, dvs hon har samma beteende som jag när jag bantar, går och småäter på förhoppningsvis nyttiga saker som morotsstavar. Hmm, undrar om jag kunde avleda henne till att käka morötter? ;) :idea:

Hon gnager aldrig när hon är mätt eller timmar efter att hon ätit. Däremot tiden innan det är dags för nästa måltid så gnags det en hel del.
 
Fetknopp-B är strålande gullig som alltid, hon gjorde precis ett stort dramatiskt nummer av en pälsboll i halsen, som det sedan inte blev så mycket av utöver mycket host och harkel på mattan.

Hon väckte mig med ett litet uppfordrande kutter på morgonen idag, tidigt som tusan, 05:50 ringde klockan vilket vi inte är vana vid. Men B som sover i sängen och vet att väckarklockan är tecknet på frukost. En utmärkt liten snoozekitty som tillåter en viss mängd gäspande då hon påminner med milt kutter, efter några minuter djupnar kuttertonen, och slutligen sätter hon sig med alla sina 5,8 kilo på min bröstkorg och stirrar barsk ned i ögonen på mig. Skämmes till lat serveringspersonal!

Skönhetsmissen håller med mig om att tidiga mornar är en ondskans påfund, så även om jag och B hafsar runt i kök och dusch så stannar Skönhetsmissen klokt i soffan. Lagom till att matte Lager är på väg ut kommer hon långsamt vankandes för att kolla matskålen, kissa och sedan återgå till förmiddagens softande. :cool: Chill babe!



1573834209501.png
 
Satt i telefon med syster och lekte lite med Megara. Hon tar ett enormt språng över mig och telefonen men missar lite så hon hamnar på mig, så telefonen for all världens väg och jag hamnade på rygg som en sköldpadda. Sedan pep hon iväg med eld i baken medan min syster ropade hallå, hallå! :rofl:
 
Megara fortsätter att förbrylla. Antennakabeln just vid uttaget är typ det bästa som finns. Hon krånglar sig in bakom bokhyllan och sitter som en pretzel mellan böcker och hårddiskar som jag satt upp för att skydda den. Samma kabel (alltså exakt samma kabel) som jag dragit under skrivbordet till tv på andra sidan är helt ointressant. Den ligger öppet i en hög och hon har inte ens försökt sig på ett enda gnag. :idea:
 
Megara fortsätter att förbrylla. Antennakabeln just vid uttaget är typ det bästa som finns. Hon krånglar sig in bakom bokhyllan och sitter som en pretzel mellan böcker och hårddiskar som jag satt upp för att skydda den. Samma kabel (alltså exakt samma kabel) som jag dragit under skrivbordet till tv på andra sidan är helt ointressant. Den ligger öppet i en hög och hon har inte ens försökt sig på ett enda gnag. :idea:
Det är väl principen. Gömd sak = måste komma åt! :D
 
Jag sitter och funderar.
Under 30 år har det passerat ett 10-tal katter i vår familj. Alla med olika personligheter, alla älskade familjemedlemmar. Vi har älskat varenda en och sörjt varenda en men vi har ”klickat” olika med olika katter.
Tex hade vi en kastrerad hane som flyttade in själv innan han fyllde ett år och fick avsluta sitt liv 20 år gammal här hemma.
Han var väldigt bestämd, var ingen kelig katt men älskade oss och vi älskade honom. Men det största var att han liksom alltid hade funnits där.
Sen har vi haft jättekeliga katter och katter som varit något däremellan.
När vår senaste blev överraskande dödssjuk för drygt ett år sen så skulle det inte bli någon mer katt sa pappa. Skönt att inte ha ansvar tyckte han.
Jag visade söta katter men nepp.
(Nu bor jag inte hos päronen och har således ingen bestämmanderätt vilket jag i slutändan respekterar.)
Men så ville ödet annorlunda. Millie föddes i samma hem som vår senaste katt kom i från. Millie var speciell från början. Långt innan det bestämdes att hon skulle flytta till oss så märkte man bara att hon var speciell.
Vi fick erbjudande att bli hennes människor. Visst fick jag tjata lite men även pappa såg det jag såg, en alldeles speciell katt.
Fyra månader gammal flyttade hon till oss. Lugn och trygg direkt. Vi har gått igenom mycket tillsammans pga att hon varit mycket sjuk. Men hela tiden har hon bara varit klok, trygg och vänlig.
På onsdag fyller hon ett år. Varenda gång hon tittar på mig blir känslorna överväldigande. Jag funderar. Hon är så galet speciell. Hennes blick så klok och intensiv. Hon pratar och visar vad hon vill. Ber snällt. Positiv och nyfiken. Smart. Leker kurragömma, på riktigt.
Jag funderar. Hur kan ett djur ge så otroligt mycket kärlek? Hur kunde hon bli sååå speciell för oss?
A37B8521-74C9-47DA-A96F-C469F7196445.jpeg
 
I fredags var det en vecka sedan de tog prover på knölen. Fortfarande inget svar. Har de inte ringt på torsdag så ringer jag dem på fredag. På 14 dagar borde de väl se vad det rör sig om?
Vill bara säga att min katt hade en liknande svulst precis vid ögat. Inte snyggt alls, men den var fullständigt ofarlig. Hon hade den i många år utan några problem.
Jag håller tummar och tår för att det din katt har är precis lika ofarligt!!!!
 
Det var nyss en kvinna här och knackade på som letade efter sin försvunna katt, den hade varit borta sen i onsdags. Hur den försvann? Jo, den hade varit inlämnad på djurkliniken i området och tydligen hade de där lyckats släppa ut den på något sätt. Den kommer inte från området heller så då känns det ju extra läskigt. Fytusan vad arg jag skulle bli om jag lämnat in min katt i förtroende för att sedan få veta att de lyckats släppa ut den :rage: Jag hoppas verkligen att den kommer till rätta och att den inte irrar sig ut på vägarna..
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Just nu

Hästfolk

Hästvård

  • Gapig 2åring?

Träning

Utrustning

Hästavel

  • Föl 2019

Tävlingsgrenar

  • Tävlingar/ Covid-19?

Allmänt

Hem & Hobby

Barn

Hund

  • Hund med krångelmage

Katt

Andra Djur

Bukefalos

Hästnyheter

Upp