Hej
skulle behöva lite input på den här situationen!
Jag har min häst hemma hos mina föräldrar. Det är jättepraktiskt, för att pappa hjälper till med mockning (det är jag och han som mockar, vi delar 50/50) och han sköter även in- utsläpp. I stallet finns tre boxar, men bakom en vägg finns en hel lagårdsbyggnad som är tom. Pappa är spannmålsbonde så vi har billig tillgång på foder.
Två av våra hästar är pensionärer, de är 25 och 29 år (kallblod). Jag köpte en ny häst för två år sedan. Det går inte att rida ut själv på henne, jag har försökt att jobba med det men hon blir så himla nervös att det inte känns säkert på något sätt. Om man rider med sällskap är hon däremot kolugn.
Jag har tidigare ridit mycket med en granne men i höst ska grannen flytta! Det gör att jag inte har någon att rida med (det är tyvärr långt till andra stall också).
Jag tycker för min del att det känns fel att ha tre hästar, varav bara en är helt ridbar, en går att promenadrida kortare turer och en är inte riden på över tio år. Jag tycker att det är dags att den äldsta hästen får somna in, då han dessutom är rejält stel i benen. (Och en riktig bråkstake som alltid bits när man kommer ut i hagen och krånglar när man ska ta in de andra hästarna och försöker slänga sig ut genom leddet.... suck).
Har varit och kollat på en ny nordis som är jättetrevlig och mysig att rida. Min idé är att jag köper den hästen och fixar en medryttare, så får jag sällskap på ridturerna och dessutom kan jag rida ut själv på nordisen. Och vi får en körhäst på gården igen. En av de hästar som nu gått i pension har vi kört mycket med, både släde och större vagnar.
Nu till problemet: Med åldern har min pappa blivit en riktigt negativ gubbe som tycker att ALLT är omöjligt. Nej, vi har inte plats för fyra hästar. Nej, det går inte att bygga ut stallet. Nej, det går inte att göra en lösdrift i t.ex. den tomma ladan som står i hästhagen som hästarna redan använder som vindskydd. Han vägrar att ta bort någon av de äldre hästarna, det klarar han inte av säger han. Han vägrar dessutom se att den yngsta av de gamla hästarna inte klarar av att dra en vagn längre. Senast förra veckan sa han att han ska ut och köra släde med den i höst. "Mm men det kan du inte göra, han håller knappt att rida för längre, han har gjort sitt" säger jag. "Nä, det går nog bra!". (Inte för att han kommer att göra det men det känns som att det kommer dröja till vintern innan han inser att den hästen inte är körbar).
Pappas argument mot att köpa en till häst är 1) Vi har inte plats 2) Vi har inte tid med en till.
Vad tycker ni, är det dumt att ha fyra hästar på två personer?
Kan ni hjälpa mig med argument?
skulle behöva lite input på den här situationen!
Jag har min häst hemma hos mina föräldrar. Det är jättepraktiskt, för att pappa hjälper till med mockning (det är jag och han som mockar, vi delar 50/50) och han sköter även in- utsläpp. I stallet finns tre boxar, men bakom en vägg finns en hel lagårdsbyggnad som är tom. Pappa är spannmålsbonde så vi har billig tillgång på foder.
Två av våra hästar är pensionärer, de är 25 och 29 år (kallblod). Jag köpte en ny häst för två år sedan. Det går inte att rida ut själv på henne, jag har försökt att jobba med det men hon blir så himla nervös att det inte känns säkert på något sätt. Om man rider med sällskap är hon däremot kolugn.
Jag har tidigare ridit mycket med en granne men i höst ska grannen flytta! Det gör att jag inte har någon att rida med (det är tyvärr långt till andra stall också).
Jag tycker för min del att det känns fel att ha tre hästar, varav bara en är helt ridbar, en går att promenadrida kortare turer och en är inte riden på över tio år. Jag tycker att det är dags att den äldsta hästen får somna in, då han dessutom är rejält stel i benen. (Och en riktig bråkstake som alltid bits när man kommer ut i hagen och krånglar när man ska ta in de andra hästarna och försöker slänga sig ut genom leddet.... suck).
Har varit och kollat på en ny nordis som är jättetrevlig och mysig att rida. Min idé är att jag köper den hästen och fixar en medryttare, så får jag sällskap på ridturerna och dessutom kan jag rida ut själv på nordisen. Och vi får en körhäst på gården igen. En av de hästar som nu gått i pension har vi kört mycket med, både släde och större vagnar.
Nu till problemet: Med åldern har min pappa blivit en riktigt negativ gubbe som tycker att ALLT är omöjligt. Nej, vi har inte plats för fyra hästar. Nej, det går inte att bygga ut stallet. Nej, det går inte att göra en lösdrift i t.ex. den tomma ladan som står i hästhagen som hästarna redan använder som vindskydd. Han vägrar att ta bort någon av de äldre hästarna, det klarar han inte av säger han. Han vägrar dessutom se att den yngsta av de gamla hästarna inte klarar av att dra en vagn längre. Senast förra veckan sa han att han ska ut och köra släde med den i höst. "Mm men det kan du inte göra, han håller knappt att rida för längre, han har gjort sitt" säger jag. "Nä, det går nog bra!". (Inte för att han kommer att göra det men det känns som att det kommer dröja till vintern innan han inser att den hästen inte är körbar).
Pappas argument mot att köpa en till häst är 1) Vi har inte plats 2) Vi har inte tid med en till.
Vad tycker ni, är det dumt att ha fyra hästar på två personer?
Kan ni hjälpa mig med argument?
