Kompis med skuldsanering

enannan

Trådstartare
En nära vän till mig har skuldsanering sedan fyra år (så har ett år kvar) och har ett nollavtal, så betalar ingenting. Han har permanent sjukersättning. Av en slump (jag såg en räkning som låg framme) fick jag nyligen reda på att han tagit ett blancolån på 50 000. I samma veva köpte han också en ny mobil på avbetalning. En mobil i 15 000-kronorsklassen. Han har barn i skolåldern som tycks fått ovanligt många och dyra prylar det senaste. Jag är allvarlig oroad över att han återigen kommer att hamna hos Kronofogden, men hur, om alls, tar man upp sådant här med en kompis? Det känns inte särskilt bekvämt då jag har en annan ekonomisk och delvis social situation (är på intet sätt rik, men vi pratar det klassiska mamma, pappa, barn, villa och två normala inkomster). Jag är rädd för att framstå som en privilegierad moralkärring. Kan man säga "Du, jag såg en räkning hos dig för ett tag sen. Har du tagit ett blancolån?" eller ska man låta det vara? Till saken hör att han är en person med väldigt stor integritet och stolthet, så jag är rädd att han ska känna sig kränkt. Han är ju en vuxen person och får göra som han vill givetvis, men jag skulle förstås önska att han inte hamnade i skiten igen med ny utmätning och i att behöva förklara för barnen etc.
 
Det förvånar mej alltid så otroligt att sådana personer kan få lån med den ekonomin..

Men oavsett, vad är det du ska göra åt det? Har han hamnat i den situationen han är i pga andra missbruk som spel osv och det är det som du är orolig över och att han kan behöva stöd för något sådant? För annars om han bara är dålig med ekonomin så är det ju lite hans beslut och hans liv.
 
En nära vän till mig har skuldsanering sedan fyra år (så har ett år kvar) och har ett nollavtal, så betalar ingenting. Han har permanent sjukersättning. Av en slump (jag såg en räkning som låg framme) fick jag nyligen reda på att han tagit ett blancolån på 50 000. I samma veva köpte han också en ny mobil på avbetalning. En mobil i 15 000-kronorsklassen. Han har barn i skolåldern som tycks fått ovanligt många och dyra prylar det senaste. Jag är allvarlig oroad över att han återigen kommer att hamna hos Kronofogden, men hur, om alls, tar man upp sådant här med en kompis? Det känns inte särskilt bekvämt då jag har en annan ekonomisk och delvis social situation (är på intet sätt rik, men vi pratar det klassiska mamma, pappa, barn, villa och två normala inkomster). Jag är rädd för att framstå som en privilegierad moralkärring. Kan man säga "Du, jag såg en räkning hos dig för ett tag sen. Har du tagit ett blancolån?" eller ska man låta det vara? Till saken hör att han är en person med väldigt stor integritet och stolthet, så jag är rädd att han ska känna sig kränkt. Han är ju en vuxen person och får göra som han vill givetvis, men jag skulle förstås önska att han inte hamnade i skiten igen med ny utmätning och i att behöva förklara för barnen etc.
Hur ärlig och öppen kommunikation har ni?
Är ni vänenr eller bara bekanta?

Jag är rätt frank. jag hade sagt att jag är orolig. Berättat att jag sett räkningen och undrat hur han tänkt lösa det.
 
En nära vän till mig har skuldsanering sedan fyra år (så har ett år kvar) och har ett nollavtal, så betalar ingenting. Han har permanent sjukersättning. Av en slump (jag såg en räkning som låg framme) fick jag nyligen reda på att han tagit ett blancolån på 50 000. I samma veva köpte han också en ny mobil på avbetalning. En mobil i 15 000-kronorsklassen. Han har barn i skolåldern som tycks fått ovanligt många och dyra prylar det senaste. Jag är allvarlig oroad över att han återigen kommer att hamna hos Kronofogden, men hur, om alls, tar man upp sådant här med en kompis? Det känns inte särskilt bekvämt då jag har en annan ekonomisk och delvis social situation (är på intet sätt rik, men vi pratar det klassiska mamma, pappa, barn, villa och två normala inkomster). Jag är rädd för att framstå som en privilegierad moralkärring. Kan man säga "Du, jag såg en räkning hos dig för ett tag sen. Har du tagit ett blancolån?" eller ska man låta det vara? Till saken hör att han är en person med väldigt stor integritet och stolthet, så jag är rädd att han ska känna sig kränkt. Han är ju en vuxen person och får göra som han vill givetvis, men jag skulle förstås önska att han inte hamnade i skiten igen med ny utmätning och i att behöva förklara för barnen etc.
Bryr du dig tycker jag självklart du skall ta upp det med honom, det är ju för hans egen skull och inte din.

Sen förstår jag inte hur man kan få nya blancolån och avbetalningar när man står under skuldsanering, det borde synas direkt när det görs en kreditkontroll.
 
Är det en nära vän och ni kan prata ekonomi och om situationen i sej så säg att att du är orolig. Att du sett tecken på att något inte verkar stämma.


Det bör ju finnas en anledning till att vännen har en skuldsanering från början,
finns det tex ett beroende? (Ingen fråga, spånar bara)
Köp/spel/annat tex som gör att hen inte orkar stå emot nu längre?
Har hen proffesionellt hjälp för detta, pratat med någon? Annars kanske det också är något som kan behövas för att orka sista året ut.
 
Känner du till den riktiga orsaken till skuldsaneringen? Det du har sett är sannolikt ett återfall.
Om du vill kunna hjälpa så utgå ifrån barnen.

Det är ett typiskt mönster (i liknande sammanhang) att strössla lite "onödiga", gärna lite dyrare, prylar på barnen när man vill känna sig som "en bra" förälder.

Om det handlar om ett spelberoende så kanske det inte syns så mycket utåt. Någon som är inne i sitt (spel)missbruk ser inte till sina barns bästa. T.ex. sitter helt fastlåst i spelandet, återvänder dit gång på gång under dygnets alla timmar, och varken hör eller ser barnen, och har inte tidsuppfattning för barnens rutiner osv.

Ta upp frågan med vännen, men svälj inte svaret rakt av utan ställ följdfrågor. (Och låt dig inte dras med i någon lång "förklaring" bort från kärnfrågan.)
 
Låt bli! Det är inte ditt ansvar att vara hans ekonomiansvarige. Han är vuxen och får sköta sin ekonomi själv. Såklart du vill det som är bäst för din vän, men låt honom ta beslutet över vad som är rätt. Uppenbarligen har ni olika åsikter om hur en ekonomi ska skötas.
 
Är inte skuldsanering förenat med någon form av avtal, där man bl.a. förbinder sig att inte ta nya lån och krediter under skuldsaneringsperioden? Det låter som om personen brutit mot reglerna, skuldsanering måste väl ändå komma med vissa förutsättningar? Det här låter väldigt märkligt, tycker jag.
 
Låt bli! Det är inte ditt ansvar att vara hans ekonomiansvarige. Han är vuxen och får sköta sin ekonomi själv. Såklart du vill det som är bäst för din vän, men låt honom ta beslutet över vad som är rätt. Uppenbarligen har ni olika åsikter om hur en ekonomi ska skötas.
Men man kan väl vara medmänniska?
Man kan behöva hjälp och stöttning utan att man fattar det själv. Är man fast i ett slags beroende vet inte den vad som är bäst. Då behöver den personen hjälp. Även fast man är vuxen kan man ta dåliga beslut liksom.
Det kanske kan räcka med att en i omgivningen reagerar för att man ska haja till. Om man har tur.

Vill hen fortsätta sin ekonomiska bana på det viset sen så fine.
 
Men man kan väl vara medmänniska?
Man kan behöva hjälp och stöttning utan att man fattar det själv. Är man fast i ett slags beroende vet inte den vad som är bäst.
Men sluta fördumma människor! Jag jobbar med människor med allvarligt beroende och de vet precis vad som är bäst för dem. Sen att de inte lever efter det är en helt annan femma.

Absolut ska man vara en bra vän och en medmänniska som bryr sig, men att pga att man sett en faktura lägga sig i är inte att vara en bra vän, det är att vara en moralkärring som lägger sin näsa i blöt där den inte behöver vara. Såklart man kan vara orolig för sina vänner, men någonstans måste man ju också låta sina vänner leva sina egna liv och ta de beslut de tycker är rätt. Det är ju en vuxen myndig människa. Om personen inte brukar prata om sin ekonomi är det dessutom ännu värre att lägga näsan i blöt och tvinga personen att prata ekonomi.
 
Absolut ska man vara en bra vän och en medmänniska som bryr sig, men att pga att man sett en faktura lägga sig i är inte att vara en bra vän, det är att vara en moralkärring som lägger sin näsa i blöt där den inte behöver vara. Såklart man kan vara orolig för sina vänner, men någonstans måste man ju också låta sina vänner leva sina egna liv och ta de beslut de tycker är rätt. Det är ju en vuxen myndig människa. Om personen inte brukar prata om sin ekonomi är det dessutom ännu värre att lägga näsan i blöt och tvinga personen att prata ekonomi.
Asså TS försöker ju inte ta något beslut åt sin vän.
 
Men sluta fördumma människor! Jag jobbar med människor med allvarligt beroende och de vet precis vad som är bäst för dem. Sen att de inte lever efter det är en helt annan femma.
Det fetstilta; nej det gör de inte för att beroende är en sjukdom! Arbetar en inom det området, med aktuell utbildning, så borde en veta det och orsakerna till det. Snacka om att ytterligare förstärka den gamla bilden av beroende, som att de "väljer" sitt liv, och se ned på patientgruppen :(
Till TS, jag hade helt enkelt frågat om det jag sett, och sen tagit det därifrån.
 
Härligt med lite olika synpunkter! Jag kan nästan garantera att det inte rör sig om någon form av missbruk. Jag har känt honom i många år och han har helt enkelt alltid haft svårt att hantera pengar, gärna tagit saker på avbetalning och gjort impulsköp. När han sedan fick sjukersättning beviljad och satt med skulder på närmare en halv miljon beviljades han skuldsanering och han var då väldigt bestämd med att aldrig hamna i skuldfällan igen. Han började spara lite pengar varje månad och levde betydligt snålare än tidigare. Det här är första gången sedan han inledde sin skuldsanering som jag sett honom "spåra ur". Jag misstänker att han hamnat i samma läge som innan skuldsaneringen, då han menade att det kändes meningslöst att betala andra räkningar än hyran, elen etc. Att han helt enkelt tycker att livet blivit för tråkigt. Helt säker kan jag förstås aldrig vara!

Jag ska marinerad frågan ett tag. I samband med att jag upptäckte blancolånet var det tyvärr inte läge att ta upp det (vi var inte ensamma).
 
Men sluta fördumma människor! Jag jobbar med människor med allvarligt beroende och de vet precis vad som är bäst för dem. Sen att de inte lever efter det är en helt annan femma.

Absolut ska man vara en bra vän och en medmänniska som bryr sig, men att pga att man sett en faktura lägga sig i är inte att vara en bra vän, det är att vara en moralkärring som lägger sin näsa i blöt där den inte behöver vara. Såklart man kan vara orolig för sina vänner, men någonstans måste man ju också låta sina vänner leva sina egna liv och ta de beslut de tycker är rätt. Det är ju en vuxen myndig människa. Om personen inte brukar prata om sin ekonomi är det dessutom ännu värre att lägga näsan i blöt och tvinga personen att prata ekonomi.
Oj
Jag måste uttryckt mej jätteilla, det var ju inte riktigt så att jag menar att fördumma människor..


Min ringa erfarenhet är att man säkert vet vad är bäst-ja.
Men man gör ändå skitdumma val till följd av sitt beroende. Och man behöver hjälp att hålla sej på vägen så att säga.
Jag är inte utbildad, jag har kanske jättefel.
Att ha en vän som ser tecknen och kan stötta i tid tycker JAG är guld värt. Sen ska man såklart ha en relation som fungerar för det.
 
En nära vän till mig har skuldsanering sedan fyra år (så har ett år kvar) och har ett nollavtal, så betalar ingenting. Han har permanent sjukersättning. Av en slump (jag såg en räkning som låg framme) fick jag nyligen reda på att han tagit ett blancolån på 50 000. I samma veva köpte han också en ny mobil på avbetalning. En mobil i 15 000-kronorsklassen. Han har barn i skolåldern som tycks fått ovanligt många och dyra prylar det senaste. Jag är allvarlig oroad över att han återigen kommer att hamna hos Kronofogden, men hur, om alls, tar man upp sådant här med en kompis? Det känns inte särskilt bekvämt då jag har en annan ekonomisk och delvis social situation (är på intet sätt rik, men vi pratar det klassiska mamma, pappa, barn, villa och två normala inkomster). Jag är rädd för att framstå som en privilegierad moralkärring. Kan man säga "Du, jag såg en räkning hos dig för ett tag sen. Har du tagit ett blancolån?" eller ska man låta det vara? Till saken hör att han är en person med väldigt stor integritet och stolthet, så jag är rädd att han ska känna sig kränkt. Han är ju en vuxen person och får göra som han vill givetvis, men jag skulle förstås önska att han inte hamnade i skiten igen med ny utmätning och i att behöva förklara för barnen etc.

Hade inte sagt något om vännen inte tagit upp det själv. Hans ensak och påverkar inte dig som jag förstår det.
 

Liknande trådar

Relationer Anonymt nick, om någon vet vem jag är så säg ingenting. Nu tror jag inte att någon känner mig då jag varit rätt anonym här tidigare...
2
Svar
25
· Visningar
6 921
Övr. Hund Man har ju strikt hundägaransvar, men hur långt sträcker det sig rent juridiskt egentligen i rent ekonomiska aspekter? Kom att tänka...
Svar
7
· Visningar
4 355

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Black & tan?
  • Papegojor och liknande
  • Vi med Chinese crested

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp