Komplicerad hälta framhov

Jaclia

Trådstartare
Vår häst har en envis liten hälta lokaliserad till höger framhov som visar sig som en "nickning" framförallt vid longering i höger varv. Hältan är knappt en halv grad på mjukt och något tydligare, typ 1/2 grad på hårt underlag. Han är en häst med helt rena ben (inga gallor, svullnader eller annat) och han är alltid iskall i såväl ben som hovar. Hältan uppkom första veckan i september.

I normalfallet rör han sig fantastiskt med schwung och stora rörelser så även om hältan är liiiiten är den definitivt ett tydligt tecken på att han har ont och inget som kan accepteras för att han är 14 år (som många försöker säga till mig...).

Ponnyn rids väldigt varierat i alla discipliner och mycket ute i skog och mark. Långa skrittpass inleder och avslutar all träning. Han hoppas aldrig högt utan går LB även om han har betydligt mer kapacitet.

Bakgrundsfakta:
När vi kom tillbaka till vardagsstallet efter en sommar på landet var ponnyn i fantastisk form. Han var välmusklad, pigg och i god kondition. Väl hemma i mitten av augusti släpptes han ut i hage med nya kompisar och här gick det snett. Första dagarna var vi på plats och bevakade och det såg okej ut. Ungefär en vecka senare fick han otroligt mycket stryk. Han blev totalt misshandlad och utfryst ur "flocken". Stallägaren och andra hade helt missat vad som hänt men när jag väl blev inringd hade vi en häst med fyra "telefonstolpar" till ben och stora, köttiga bitsår över hals, rygg och länd. Täcket var sönderslitet så även om vi inte vet exakt vad som hänt så stod det klart att det var inte bara lite bus och lek valacker emellan.

Ponnyn var också väldigt låg mentalt under ett par veckor. Svullnaden i benen gav med sig på några dagar och han kändes lite ynklig och stel men inte halt efter att detta hade hänt. Vi tog honom ändå till klinik (välkänd stor hästklinik) efter ett par veckor, dels för att checka att han faktiskt var okej för att börja rida igen och dels för att han var lite "deppig". På kliniken konstaterades att han var lite stel över ryggen men ingen hälta, inte ens i böjprov. Han sattes på Metacam för att få lite smärtlindring och förebygga inflammationer.

Ett par veckor efter olyckan skoddes ponnyn om. Vår fantastiska hovslagare hade tyvärr blivit allvarligt sjuk så vi var tvungna att byta. Vi var väldigt noga (trodde vi) och överlyckliga över att få den hovslagare som de professionella hästmänniskorna i stallet anlitade. Han skodde ponnyn och det såg bra ut men efter någon vecka var han halt på höger fram (under pågående Metacambehandling). Vi åkte tillbaka till kliniken som återigen böjde och då var ponnyn halt på båda fram i böjprov och på höger fram utan provokation. Vid bedövning av hov/hovled släcktes hältan. Röntgenbilder togs UA och när skorna plockades av nämndes det att han kanske var lite trångskodd men inget alarmerande. Sedan följde veckor av promenader etc enligt veterinärens schema och när ponnyn inte blev bättre av vila behandlades hovleden där man vid ett återbesök hittade en minimal galla. Hältan var extremt svår att förklara eftersom hans ben var så fina, AT var gott och alla kliniska tester var så bra men ponnyn var liiiiiite halt.

Inför omskoning 6-7 veckor senare pratade jag med veterinär om huruvida jag borde byta hovslagare pga att ponnyn varit trångskodd men hon tyckte att det borde räcka med att påtala det och att det hon hade sett var inom "normalspannet". Dessutom var både hon och jag av åsikten att hovslagare oftast är absolut duktigast på hovar själva och att de har en plan med sitt arbete. Hon stod upp för kåren och hade respekt för hovslagarens expertis.

Efter den nya skoningen blöder sedan ponnyn i just höger fram!!!!!! Panik. Jag pratar direkt med hovslagaren som säger att han inte har någon aning om varför det blöder. Han vill inte plocka av skon utan säger att jag ska avvakta, något som även annan hovslagare och veterinär håller med om. Vi avvaktar. Ponnyn fortsätter vara halt. Jag pratar med hovslagaren igen efter ett dygn som plötsligt ändrar sin historia och säger sig veta att han råkat ta lite mycket på sulan men att vi absolut inte ska ta av skorna. Ponnyn fortsätter att vara halt. Det blir dålig stämning i stallet. Hovslagaren hyllas generellt och min magkänsla säger att detta är illa. Hovslagaren tycker fortfarande inte att skon ska av. Det går tre dygn. Stallägaren tar ut hästen på eget bevåg och kollar hälta och bestämmer att ponnyn inte är halt. Han meddelar hovslagaren att denne kan pusta ut och att vi är sjåpiga. Ponnyn är halt så jag bollar med en väninna som är veterinär och hennes granne som är hovslagare. Jag packar ihop hästen och åker iväg många mil till någon jag har förtroende för och plockar av skon. Magkänslan var rätt. Ponnyn var rejält sömstucken, framförallt i höger fram men även runt om. Totalt 12 (!!!!!!!) sömstick förutom att han var trångskodd. Helt otroligt och jag ältar detta om och om igen. Vad hände?

Ponnyn stod på rehab med jodbad etc i tre dygn. Sedan skoddes han om med sulor. Allt blev bra och hältan var borta som genom ett trollslag. Han började försiktigt sättas igång och allt var fint i nästan 3 veckor. Då fick han en akut hovböld vilket inte var helt oväntat. I samråd med "min" klinik blev rekommendationen att åka till Ultuna där de har all expertis. Ponnyn hade en djupt liggande hovböld som man lyckades dränera och han blev kvar i Uppsala i 10 dagar i början av november.

Han har sedan skotts av superhovslagare på Ultuna sedan dess. Ponnyn sattes igång och var ohalt från mitten av november till strax efter årsskiftet. Sedan har hältan i högerhoven (fram) börjat visa sig igen. På nytt klinikbesök är man förbryllad. Han är inte alls halt i böjprov rakt ut men väl på volt, speciellt på hårt underlag. När hoven bedövas bort släcker han. Tillbaka på ruta 1. Fan!

Vad kan det vara som gått snett? Hovslagaren hävdar att han absolut inte råkat sticka honom överhuvudtaget vilket gör att jag inte får någon ledtråd till vad det skulle kunna vara.

Fakta kvarstår. Ponnyn är superfräsch med rörelser utöver det vanliga i augusti. Sedan inträffar två trauman. (1): Han får stryk i hagen och (2): Han blir illa skodd (kanske vid två tillfällen i rad). Efter hagolyckan går han ensam i paddock och han har aldrig hunnits sättas igång fullt med någon tuff ridning eller krav så det är väldigt osannolikt att hans hälta skulle komma av något annat än just olyckan eller skoningarna. Han har alltid fått professionell vård men nu känns det ganska tröstlöst både för oss och veterinärerna, såväl på "hemmaklimiken" som på Ultuna där han var så sent som förra veckan.

Nästa undersökning som väntar är nu MR.

Jag skulle gärna bara vilja få lite nya infallsvinklar att plocka med mig. Jag hoppas verkligen att han blir bra men misströstar såklart en del nu. Det som talar för att prognosen inte är helt hopplös är tydligen att han faktiskt varit ohalt under perioder. Allvarligare skador brukar inte vara bra emellanåt. Håller tummarna. Han är såklart världes finaste :heart.

Tips? Idéer? Erfarenheter?
 
Har ni bokad tid för MR eller är det "bara" nästa steg?

Om det inte är nåt kvarhängande krångel efter de katastrofala skoningarna så tänker jag ligamentskada i hoven. Jag har haft två såna och det har varit diffus hälta som inte hittats någon bra förklaring till innan man hittade rätt liksom. Ena gången gick det att se med UL ovanifrån (från kronranden) då skadan satt så pass högt upp, men andra gången krävdes MR för att hitta.
 
Har ni bokad tid för MR eller är det "bara" nästa steg?

Om det inte är nåt kvarhängande krångel efter de katastrofala skoningarna så tänker jag ligamentskada i hoven. Jag har haft två såna och det har varit diffus hälta som inte hittats någon bra förklaring till innan man hittade rätt liksom. Ena gången gick det att se med UL ovanifrån (från kronranden) då skadan satt så pass högt upp, men andra gången krävdes MR för att hitta.

MR är bokad men vi väntar på tid...
 
Har ni bokad tid för MR eller är det "bara" nästa steg?

Om det inte är nåt kvarhängande krångel efter de katastrofala skoningarna så tänker jag ligamentskada i hoven. Jag har haft två såna och det har varit diffus hälta som inte hittats någon bra förklaring till innan man hittade rätt liksom. Ena gången gick det att se med UL ovanifrån (från kronranden) då skadan satt så pass högt upp, men andra gången krävdes MR för att hitta.


En fråga till.... Blev det bra?
 
MR är bokad men vi väntar på tid...

En fråga till.... Blev det bra?

Ah, segt att vänta.
Hoppas ni hittar rätt nu i alla fall. Det är jättejobbigt att leva i ovisshet.
Det är ju svårt att spekulera över nätet men min spontana misstanke skulle vara ligamentskada.

Ja, båda mina ligamentskador läkte ut. Det tog tid men båda blev bra.
 
Ah, segt att vänta.
Hoppas ni hittar rätt nu i alla fall. Det är jättejobbigt att leva i ovisshet.
Det är ju svårt att spekulera över nätet men min spontana misstanke skulle vara ligamentskada.

Ja, båda mina ligamentskador läkte ut. Det tog tid men båda blev bra.

Härligt. Då håller jag tummarna...
 
Bra med MR. Min förra häst var halt på hö fram, inte varm eller andra yttre tecken, men inte helt ren.
Det blev lokaliserat till hoven, och MR visade på en senskada på djupa böjsenan nere i hoven i kombo med defekt på strålbenet samt inflammerad bursa. Efter långsam igångsättning under lång tid, så blev hon halt igen på samma sätt och vi kunde konstatera att hon inte håller för vanlig ridning. Så hon blev såld som avelssto istället.

Hoppas att ni har mer tur och att er ponny blir bra med rätt behandling!
 
Min ponny hade också en minimal hälta som var svår att lokalisera och inte läkte ut helt. MR sa ligamentskada, ytterst liten, i hoven.
Ponny var lite oren, sen bättre, lite oren, okej, halt..
 
Även min har haft "diffus" (orkar inte dra hela storyn nu, finns i några andra inlägg av mig här :)) hälta som visat sig vara ligamentskada. Inre där framme vid hovleden (jag kan inte alla namn men vet var de behandlade :D). Mindre blödning som fick 2 omgångar chockvågor för att bli bra. Min vet har grymt UL så såg skadan där.
 
Hej. Det verkar ju varit en hel del med strul med hoven och den är kanske inte helt bra än? En liten hålvägg på fel ställe kan ömma till, främst på böjt spår. Kan det vara nåt sånt?

Sedan tror jag att många hästar har rörelsestörningar i longering på böjt spår utan att det är en hälta. Hur lätt är det att trava med swung och svänga samtidigt om någon muskel är lite kortare än den andra utan att nicka till...men det är bara en egen reflektion av egen kunskap. Du känner din häst bäst själv och det är skillnad på hälta och lite obekväm i steget i en viss rörelse. :)
 
Tack för alla svar. Det verkar vara lite blandad prognos och det hade jag nog väntat mig. Oj, vad jag håller tummarna för att det bara är läkningen av bölden eller ev andra icke upptäckta inflammationer i hoven som tar tid.

Nu är iaf MR bokad tills nästa vecka så jag håller tummarna för att vi hittar en förklaring som kommer innebära att han blir bra.
 
Vår häst har en envis liten hälta lokaliserad till höger framhov som visar sig som en "nickning" framförallt vid longering i höger varv. Hältan är knappt en halv grad på mjukt och något tydligare, typ 1/2 grad på hårt underlag. Han är en häst med helt rena ben (inga gallor, svullnader eller annat) och han är alltid iskall i såväl ben som hovar. Hältan uppkom första veckan i september.

I normalfallet rör han sig fantastiskt med schwung och stora rörelser så även om hältan är liiiiten är den definitivt ett tydligt tecken på att han har ont och inget som kan accepteras för att han är 14 år (som många försöker säga till mig...).

Ponnyn rids väldigt varierat i alla discipliner och mycket ute i skog och mark. Långa skrittpass inleder och avslutar all träning. Han hoppas aldrig högt utan går LB även om han har betydligt mer kapacitet.

Bakgrundsfakta:
När vi kom tillbaka till vardagsstallet efter en sommar på landet var ponnyn i fantastisk form. Han var välmusklad, pigg och i god kondition. Väl hemma i mitten av augusti släpptes han ut i hage med nya kompisar och här gick det snett. Första dagarna var vi på plats och bevakade och det såg okej ut. Ungefär en vecka senare fick han otroligt mycket stryk. Han blev totalt misshandlad och utfryst ur "flocken". Stallägaren och andra hade helt missat vad som hänt men när jag väl blev inringd hade vi en häst med fyra "telefonstolpar" till ben och stora, köttiga bitsår över hals, rygg och länd. Täcket var sönderslitet så även om vi inte vet exakt vad som hänt så stod det klart att det var inte bara lite bus och lek valacker emellan.

Ponnyn var också väldigt låg mentalt under ett par veckor. Svullnaden i benen gav med sig på några dagar och han kändes lite ynklig och stel men inte halt efter att detta hade hänt. Vi tog honom ändå till klinik (välkänd stor hästklinik) efter ett par veckor, dels för att checka att han faktiskt var okej för att börja rida igen och dels för att han var lite "deppig". På kliniken konstaterades att han var lite stel över ryggen men ingen hälta, inte ens i böjprov. Han sattes på Metacam för att få lite smärtlindring och förebygga inflammationer.

Ett par veckor efter olyckan skoddes ponnyn om. Vår fantastiska hovslagare hade tyvärr blivit allvarligt sjuk så vi var tvungna att byta. Vi var väldigt noga (trodde vi) och överlyckliga över att få den hovslagare som de professionella hästmänniskorna i stallet anlitade. Han skodde ponnyn och det såg bra ut men efter någon vecka var han halt på höger fram (under pågående Metacambehandling). Vi åkte tillbaka till kliniken som återigen böjde och då var ponnyn halt på båda fram i böjprov och på höger fram utan provokation. Vid bedövning av hov/hovled släcktes hältan. Röntgenbilder togs UA och när skorna plockades av nämndes det att han kanske var lite trångskodd men inget alarmerande. Sedan följde veckor av promenader etc enligt veterinärens schema och när ponnyn inte blev bättre av vila behandlades hovleden där man vid ett återbesök hittade en minimal galla. Hältan var extremt svår att förklara eftersom hans ben var så fina, AT var gott och alla kliniska tester var så bra men ponnyn var liiiiiite halt.

Inför omskoning 6-7 veckor senare pratade jag med veterinär om huruvida jag borde byta hovslagare pga att ponnyn varit trångskodd men hon tyckte att det borde räcka med att påtala det och att det hon hade sett var inom "normalspannet". Dessutom var både hon och jag av åsikten att hovslagare oftast är absolut duktigast på hovar själva och att de har en plan med sitt arbete. Hon stod upp för kåren och hade respekt för hovslagarens expertis.

Efter den nya skoningen blöder sedan ponnyn i just höger fram!!!!!! Panik. Jag pratar direkt med hovslagaren som säger att han inte har någon aning om varför det blöder. Han vill inte plocka av skon utan säger att jag ska avvakta, något som även annan hovslagare och veterinär håller med om. Vi avvaktar. Ponnyn fortsätter vara halt. Jag pratar med hovslagaren igen efter ett dygn som plötsligt ändrar sin historia och säger sig veta att han råkat ta lite mycket på sulan men att vi absolut inte ska ta av skorna. Ponnyn fortsätter att vara halt. Det blir dålig stämning i stallet. Hovslagaren hyllas generellt och min magkänsla säger att detta är illa. Hovslagaren tycker fortfarande inte att skon ska av. Det går tre dygn. Stallägaren tar ut hästen på eget bevåg och kollar hälta och bestämmer att ponnyn inte är halt. Han meddelar hovslagaren att denne kan pusta ut och att vi är sjåpiga. Ponnyn är halt så jag bollar med en väninna som är veterinär och hennes granne som är hovslagare. Jag packar ihop hästen och åker iväg många mil till någon jag har förtroende för och plockar av skon. Magkänslan var rätt. Ponnyn var rejält sömstucken, framförallt i höger fram men även runt om. Totalt 12 (!!!!!!!) sömstick förutom att han var trångskodd. Helt otroligt och jag ältar detta om och om igen. Vad hände?

Ponnyn stod på rehab med jodbad etc i tre dygn. Sedan skoddes han om med sulor. Allt blev bra och hältan var borta som genom ett trollslag. Han började försiktigt sättas igång och allt var fint i nästan 3 veckor. Då fick han en akut hovböld vilket inte var helt oväntat. I samråd med "min" klinik blev rekommendationen att åka till Ultuna där de har all expertis. Ponnyn hade en djupt liggande hovböld som man lyckades dränera och han blev kvar i Uppsala i 10 dagar i början av november.

Han har sedan skotts av superhovslagare på Ultuna sedan dess. Ponnyn sattes igång och var ohalt från mitten av november till strax efter årsskiftet. Sedan har hältan i högerhoven (fram) börjat visa sig igen. På nytt klinikbesök är man förbryllad. Han är inte alls halt i böjprov rakt ut men väl på volt, speciellt på hårt underlag. När hoven bedövas bort släcker han. Tillbaka på ruta 1. Fan!

Vad kan det vara som gått snett? Hovslagaren hävdar att han absolut inte råkat sticka honom överhuvudtaget vilket gör att jag inte får någon ledtråd till vad det skulle kunna vara.

Fakta kvarstår. Ponnyn är superfräsch med rörelser utöver det vanliga i augusti. Sedan inträffar två trauman. (1): Han får stryk i hagen och (2): Han blir illa skodd (kanske vid två tillfällen i rad). Efter hagolyckan går han ensam i paddock och han har aldrig hunnits sättas igång fullt med någon tuff ridning eller krav så det är väldigt osannolikt att hans hälta skulle komma av något annat än just olyckan eller skoningarna. Han har alltid fått professionell vård men nu känns det ganska tröstlöst både för oss och veterinärerna, såväl på "hemmaklimiken" som på Ultuna där han var så sent som förra veckan.

Nästa undersökning som väntar är nu MR.

Jag skulle gärna bara vilja få lite nya infallsvinklar att plocka med mig. Jag hoppas verkligen att han blir bra men misströstar såklart en del nu. Det som talar för att prognosen inte är helt hopplös är tydligen att han faktiskt varit ohalt under perioder. Allvarligare skador brukar inte vara bra emellanåt. Håller tummarna. Han är såklart världes finaste :heart.

Tips? Idéer? Erfarenheter?
Och min häst hade ett löst benfragment på strålbenet pga yttre trauma(!). Vi letade länge (över fyra månader)och även här dök det upp ett par (mindre)bölder under resans gång. Hon var endast halt på böjt spår.
Skadan hittades efter MR och hon vilade allt som allt nästan ett år. Det är nu två år sedan hon sattes igång.
Det finns så mycket som kan vara fel i en hov och jag hoppas att ni hittar vad vid MR.
 
Vår häst har en envis liten hälta lokaliserad till höger framhov som visar sig som en "nickning" framförallt vid longering i höger varv. Hältan är knappt en halv grad på mjukt och något tydligare, typ 1/2 grad på hårt underlag. Han är en häst med helt rena ben (inga gallor, svullnader eller annat) och han är alltid iskall i såväl ben som hovar. Hältan uppkom första veckan i september.

I normalfallet rör han sig fantastiskt med schwung och stora rörelser så även om hältan är liiiiten är den definitivt ett tydligt tecken på att han har ont och inget som kan accepteras för att han är 14 år (som många försöker säga till mig...).

Ponnyn rids väldigt varierat i alla discipliner och mycket ute i skog och mark. Långa skrittpass inleder och avslutar all träning. Han hoppas aldrig högt utan går LB även om han har betydligt mer kapacitet.

Bakgrundsfakta:
När vi kom tillbaka till vardagsstallet efter en sommar på landet var ponnyn i fantastisk form. Han var välmusklad, pigg och i god kondition. Väl hemma i mitten av augusti släpptes han ut i hage med nya kompisar och här gick det snett. Första dagarna var vi på plats och bevakade och det såg okej ut. Ungefär en vecka senare fick han otroligt mycket stryk. Han blev totalt misshandlad och utfryst ur "flocken". Stallägaren och andra hade helt missat vad som hänt men när jag väl blev inringd hade vi en häst med fyra "telefonstolpar" till ben och stora, köttiga bitsår över hals, rygg och länd. Täcket var sönderslitet så även om vi inte vet exakt vad som hänt så stod det klart att det var inte bara lite bus och lek valacker emellan.

Ponnyn var också väldigt låg mentalt under ett par veckor. Svullnaden i benen gav med sig på några dagar och han kändes lite ynklig och stel men inte halt efter att detta hade hänt. Vi tog honom ändå till klinik (välkänd stor hästklinik) efter ett par veckor, dels för att checka att han faktiskt var okej för att börja rida igen och dels för att han var lite "deppig". På kliniken konstaterades att han var lite stel över ryggen men ingen hälta, inte ens i böjprov. Han sattes på Metacam för att få lite smärtlindring och förebygga inflammationer.

Ett par veckor efter olyckan skoddes ponnyn om. Vår fantastiska hovslagare hade tyvärr blivit allvarligt sjuk så vi var tvungna att byta. Vi var väldigt noga (trodde vi) och överlyckliga över att få den hovslagare som de professionella hästmänniskorna i stallet anlitade. Han skodde ponnyn och det såg bra ut men efter någon vecka var han halt på höger fram (under pågående Metacambehandling). Vi åkte tillbaka till kliniken som återigen böjde och då var ponnyn halt på båda fram i böjprov och på höger fram utan provokation. Vid bedövning av hov/hovled släcktes hältan. Röntgenbilder togs UA och när skorna plockades av nämndes det att han kanske var lite trångskodd men inget alarmerande. Sedan följde veckor av promenader etc enligt veterinärens schema och när ponnyn inte blev bättre av vila behandlades hovleden där man vid ett återbesök hittade en minimal galla. Hältan var extremt svår att förklara eftersom hans ben var så fina, AT var gott och alla kliniska tester var så bra men ponnyn var liiiiiite halt.

Inför omskoning 6-7 veckor senare pratade jag med veterinär om huruvida jag borde byta hovslagare pga att ponnyn varit trångskodd men hon tyckte att det borde räcka med att påtala det och att det hon hade sett var inom "normalspannet". Dessutom var både hon och jag av åsikten att hovslagare oftast är absolut duktigast på hovar själva och att de har en plan med sitt arbete. Hon stod upp för kåren och hade respekt för hovslagarens expertis.

Efter den nya skoningen blöder sedan ponnyn i just höger fram!!!!!! Panik. Jag pratar direkt med hovslagaren som säger att han inte har någon aning om varför det blöder. Han vill inte plocka av skon utan säger att jag ska avvakta, något som även annan hovslagare och veterinär håller med om. Vi avvaktar. Ponnyn fortsätter vara halt. Jag pratar med hovslagaren igen efter ett dygn som plötsligt ändrar sin historia och säger sig veta att han råkat ta lite mycket på sulan men att vi absolut inte ska ta av skorna. Ponnyn fortsätter att vara halt. Det blir dålig stämning i stallet. Hovslagaren hyllas generellt och min magkänsla säger att detta är illa. Hovslagaren tycker fortfarande inte att skon ska av. Det går tre dygn. Stallägaren tar ut hästen på eget bevåg och kollar hälta och bestämmer att ponnyn inte är halt. Han meddelar hovslagaren att denne kan pusta ut och att vi är sjåpiga. Ponnyn är halt så jag bollar med en väninna som är veterinär och hennes granne som är hovslagare. Jag packar ihop hästen och åker iväg många mil till någon jag har förtroende för och plockar av skon. Magkänslan var rätt. Ponnyn var rejält sömstucken, framförallt i höger fram men även runt om. Totalt 12 (!!!!!!!) sömstick förutom att han var trångskodd. Helt otroligt och jag ältar detta om och om igen. Vad hände?

Ponnyn stod på rehab med jodbad etc i tre dygn. Sedan skoddes han om med sulor. Allt blev bra och hältan var borta som genom ett trollslag. Han började försiktigt sättas igång och allt var fint i nästan 3 veckor. Då fick han en akut hovböld vilket inte var helt oväntat. I samråd med "min" klinik blev rekommendationen att åka till Ultuna där de har all expertis. Ponnyn hade en djupt liggande hovböld som man lyckades dränera och han blev kvar i Uppsala i 10 dagar i början av november.

Han har sedan skotts av superhovslagare på Ultuna sedan dess. Ponnyn sattes igång och var ohalt från mitten av november till strax efter årsskiftet. Sedan har hältan i högerhoven (fram) börjat visa sig igen. På nytt klinikbesök är man förbryllad. Han är inte alls halt i böjprov rakt ut men väl på volt, speciellt på hårt underlag. När hoven bedövas bort släcker han. Tillbaka på ruta 1. Fan!

Vad kan det vara som gått snett? Hovslagaren hävdar att han absolut inte råkat sticka honom överhuvudtaget vilket gör att jag inte får någon ledtråd till vad det skulle kunna vara.

Fakta kvarstår. Ponnyn är superfräsch med rörelser utöver det vanliga i augusti. Sedan inträffar två trauman. (1): Han får stryk i hagen och (2): Han blir illa skodd (kanske vid två tillfällen i rad). Efter hagolyckan går han ensam i paddock och han har aldrig hunnits sättas igång fullt med någon tuff ridning eller krav så det är väldigt osannolikt att hans hälta skulle komma av något annat än just olyckan eller skoningarna. Han har alltid fått professionell vård men nu känns det ganska tröstlöst både för oss och veterinärerna, såväl på "hemmaklimiken" som på Ultuna där han var så sent som förra veckan.

Nästa undersökning som väntar är nu MR.

Jag skulle gärna bara vilja få lite nya infallsvinklar att plocka med mig. Jag hoppas verkligen att han blir bra men misströstar såklart en del nu. Det som talar för att prognosen inte är helt hopplös är tydligen att han faktiskt varit ohalt under perioder. Allvarligare skador brukar inte vara bra emellanåt. Håller tummarna. Han är såklart världes finaste :heart.

Tips? Idéer? Erfarenheter?
Blev den verkligen stucken och inte bara sömtryckt?
En del hästar kan sen reagera på om nitningen är lite för hård.
Kom hältan i samband med broddsäsong?
När det är barmark bör man ta bort brodden och om den nu är känslig får man ta det varligt med vilket underlag man väljer, även om det har fungerat tidigare.
Tycker inte att det är så konstigt att den reagerar på hårt underlag efter så relativt kort tid.
Helt sjukt att hovslagaren vägrade att se efter om han hade skadat hästen. Det gör en god hovis alla gånger.
Lycka till och hoppas att MR inte påvisar något allvarligt.
 
Tyvärr blödde det ur 12 stycken stick... För att försvara hovslagare (som jag dock inte anlitar längre...) så vill jag ändå säga att han förlitade sig på andra än oss när han avgjorde om skorna skulle av eller inte. Väldigt olyckligt att vi inte blev tagna på allvar, iaf denna gången när det gick så fullständigt snett med facit i hand.

MR stundar i veckan och det är med bladade känslor vi åker dit.
 
Tyvärr blödde det ur 12 stycken stick... För att försvara hovslagare (som jag dock inte anlitar längre...) så vill jag ändå säga att han förlitade sig på andra än oss när han avgjorde om skorna skulle av eller inte. Väldigt olyckligt att vi inte blev tagna på allvar, iaf denna gången när det gick så fullständigt snett med facit i hand.

MR stundar i veckan och det är med bladade känslor vi åker dit.

Håller tummarna för er
 
@Jaclia jag tycker det låter som väldigt många variabler som kan vara orsak utifrån hur jag läser din långa bakgrundshistoria ... svårt att säga vad som skulle kunna vara hönan eller ägget, det kan ju vara vadsom och inte ens relaterat till sömsticken om man ska krångla till det rent krasst ...
det viktiga är ju att ni kommer iväg till veterinär nu som kan hjälpa er hitta problemen och förhoppningsvis ställa diagnos/er.

Ang blödande ur sömtag...
alltså jag har nog aldrig hört om någon endaste någonsin, som inte tar bort sömmen i fråga i det fallet ... :confused:

Huruvida hela skon behöver av kan ju vara olika och inte alls nödvändigt men ett blödande sömtag måste ju självklart åtgärdas ? :confused: Att hästen inte är halt just då spelar ingen roll .

Tycker hela historien låter supermärklig . Hästen blev alltså sömstucken i 12 av totalt 32 sömtag vid ett och samma skoningstillfälle (om man räknar att det finns 8 möjliga sömhål i varje enskild sko ) av en renommerad hovslagare ?
 
Senast ändrad:
Sedan tror jag att många hästar har rörelsestörningar i longering på böjt spår utan att det är en hälta. Hur lätt är det att trava med swung och svänga samtidigt om någon muskel är lite kortare än den andra utan att nicka till...men det är bara en egen reflektion av egen kunskap. Du känner din häst bäst själv och det är skillnad på hälta och lite obekväm i steget i en viss rörelse. :)

Tror du? Jag skulle inte acceptera det om så vore fallet. Inte ens min 25 åring visar något som helst vid longering, vare sig på stor eller liten volt.
 
Hej. Det verkar ju varit en hel del med strul med hoven och den är kanske inte helt bra än? En liten hålvägg på fel ställe kan ömma till, främst på böjt spår. Kan det vara nåt sånt?

Sedan tror jag att många hästar har rörelsestörningar i longering på böjt spår utan att det är en hälta. Hur lätt är det att trava med swung och svänga samtidigt om någon muskel är lite kortare än den andra utan att nicka till...men det är bara en egen reflektion av egen kunskap. Du känner din häst bäst själv och det är skillnad på hälta och lite obekväm i steget i en viss rörelse. :)

Fast what ?
Hästarna behöver inte trava med schvung på linan, det är långt ifrån de flesta som gör det utan snarare brukar de flesta hasa runt ganska så oengagerat då det är en konst att verkligen kunna longera en häst på ett vettigt sätt och de flesta genenemanhästägare inte förmår det.

Hästen ska för den skull inte gå orent eller i rörelsemönstret se knackig ut . :confused:
Vad menar du att det skulle vara svårt för en frisk häst att svänga och röra sig obehindrat och lätt genom kroppen ? :confused:
 

Liknande trådar

Hästvård I juni upptäcktes en svullnad i vänster frambenets skenben. Svullnaden fortgick trots kyla, bandagering och sjukhage och en smygande...
Svar
4
· Visningar
903
Senast: Cattis_E
·
Hästvård Min häst visade sig vara oren i traven förra tisdagen för en vecka sedan. Dagen efter var hon halt. Lät henne vila, och var i kontakt...
2 3
Svar
51
· Visningar
3 281
Senast: co-SMAD4
·
Hästvård Hejsan, Min häst tror jag har sträckt sig men behöver lite rådgivning. Hon stog i en väldigt isig hage (vi har spärrat av den delen när...
2
Svar
20
· Visningar
1 129
Senast: Oknytt
·
Hästvård Min häst är född 2005 och är alltså 19 år. Jag har haft henne i 9 år. Hon kommer från Irland med okänd historia och har haft en del...
Svar
1
· Visningar
367
Senast: Sirap
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp