Philosophia
Trådstartare
Jag har en Italiensk vinthundstik på 11 år. Igår kväll när vi satt på tåget så fick hon ett konstigt anfall.
Det började med att hon blev lite orolig och började "vädra" med näsan ned mot golvet. Hon ville också ned från mitt knä och började därför dra och spjärna. Min första tanke var att hon mådde illa och ville kräkas. Jag lyfte ned henne på golvet och då blev hon alldeles stel. Riktigt stel - som en pinne. Hon verkade frånvarande, orolig, och hade svårt att hålla balansen. Till slut fick jag kontakt med henne men hon var fortfarande lite vinglig och ragglig. När hon kom upp i knät igen lugnade hon sig, men smackade och hässjade lite. Efter drygt 10 minuter var hon helt lugn. Pulsen var kring 60 (vilket jag tycker är lågt!). En halvtimme senare var hon precis som vanligt. Under kvällen var hon väldigt pigg, precis som i morse.
Själva "anfallet" varade nog max en till två minuter.
Självklart ringde jag jourhavande veterinär. Hon sa att jag inte behövde komma in med henne direkt men att det kunde vara bra att kolla upp henne under de närmaste dagarna för att luska ut vad det var som hände. Innan jag ska till vet med henne så vill jag bara höra mig runt om andra har haft liknande erfarenheter och vad det i såfall varit för något. En del av mig tänker att hon kanske fick panik för att hon mådde illa och inte ville/kunde kräkas på tåget. En annan del tänker hjärtsvikt (men då skulle hon varit väldigt trött efteråt). En tredje del tänker epilepsi (vilket är vanligt på italienare).
Snälla, någon med liknande erfarenhet! Jag är orolig och vill veta så mycket som möjligt innan vet.besöket. Hennes medicinska historia är juvertumörer (bortopererade men kan mycket väl ha metastaserat) och åldersrelaterat blåsljud (mkt litet dock).
Det började med att hon blev lite orolig och började "vädra" med näsan ned mot golvet. Hon ville också ned från mitt knä och började därför dra och spjärna. Min första tanke var att hon mådde illa och ville kräkas. Jag lyfte ned henne på golvet och då blev hon alldeles stel. Riktigt stel - som en pinne. Hon verkade frånvarande, orolig, och hade svårt att hålla balansen. Till slut fick jag kontakt med henne men hon var fortfarande lite vinglig och ragglig. När hon kom upp i knät igen lugnade hon sig, men smackade och hässjade lite. Efter drygt 10 minuter var hon helt lugn. Pulsen var kring 60 (vilket jag tycker är lågt!). En halvtimme senare var hon precis som vanligt. Under kvällen var hon väldigt pigg, precis som i morse.
Själva "anfallet" varade nog max en till två minuter.
Självklart ringde jag jourhavande veterinär. Hon sa att jag inte behövde komma in med henne direkt men att det kunde vara bra att kolla upp henne under de närmaste dagarna för att luska ut vad det var som hände. Innan jag ska till vet med henne så vill jag bara höra mig runt om andra har haft liknande erfarenheter och vad det i såfall varit för något. En del av mig tänker att hon kanske fick panik för att hon mådde illa och inte ville/kunde kräkas på tåget. En annan del tänker hjärtsvikt (men då skulle hon varit väldigt trött efteråt). En tredje del tänker epilepsi (vilket är vanligt på italienare).
Snälla, någon med liknande erfarenhet! Jag är orolig och vill veta så mycket som möjligt innan vet.besöket. Hennes medicinska historia är juvertumörer (bortopererade men kan mycket väl ha metastaserat) och åldersrelaterat blåsljud (mkt litet dock).
Jag var orolig att det kunde vara något sådant. Ofta när man tänker sig epilepsi så är det ju i form av att hunden börjar tugga eller faller ihop i kramper.
