Kontakt med ex

Har sporadisk kontakt med ett ex, vi var vänner i flera år innan vi var tillsammans en kort tid och sen återgick vi till att "bara" vara vänner igen. Ingen kontakt alls med övriga.
 
Jag har bara ett ex. Mitt enda förhållande.
Vi har barn ihop så därav har vi kontakt. När barnet fyller jämnt eller annat som är avkommerelaterat.

Men umgås, det gör vi inte. Han har sedan länge en ny som inte lockar till umgänge...
 
Jag har ganska många ex, tycker inte illa om någon men har bara egentligen kontakt med sonens pappa. Oftast är det mina ex som vägrat mer kontakt med mig :o.
 
Har funderat på en sak nu sen jag gjorde slut med pojkvännen.

Jag har fortfarande bra kontakt och varma känsloförlamat min första kärlek som jag träffade för hela 20 år sedan och han kommer nog alltid ha en särskild plats i mitt hjärta. Finns ingen som kan mäta sig med honom. Och en underbar vän.

Ex nummer två har hade jag sporadisk kontakt med tills han började hör av sig till mig varje gång han hade problem och gjorde det bakom ryggen på dom dåvarande partnerna och det kändes inte rätt så jag har blockat honom. Och tråkigt för mig att lyssna på allt hans gnäll.

Ex nummer tre hatar jag starkt och innerligt, han försökte ta kontakt första månaderna efter uppbrottet men nu har vi kommit till stadiet att vi kan mötas ensamma i parken eller i princip krocka utan att någon av oss beter oss som om vi känner varandra trots att vi umgicks i omkring 3 år, först vänner sen förhållande. Vi är grannar och i början var jag livrädd hela, hela tiden eftersom uppbrottet var så himla tragiskt. Får fortfarande hjärtklappning så fort jag ser honom och när jag går runt hörnet vilket jag gör ofta eftersom han bor runt hörnet.

Och nu då, ex fyra där allt var ganska intensivt i 5 månader men vi hann gå igenom typ alla faser under dom månaderna. Jag gjorde slut med honom på nyårsafton och han svarade i princip direkt och vi förde en kort konversation. Sen har vi inte hörts, vi bor på helt olika ställen i stan så risken att stöta på honom är liten. Jag hoppas vi i så fall kan prata civiliserat. Men är det normalt att helt kapa banden på några minuter och sen aldrig höras av fast man varit så nära? Jag har liksom inget jag vill säga honom. Jag kan sakna honom men ser ingen mening med att bygga en vänskap med honom för vi är för olika. Så det känns bara fel och dumt att ens skicka ett hej. Jag har inget att vinna på kontakt så jag kommer inte ha det men är jag för känslokall?

Hur gör ni med ex? Håller ni kontakten?
Nej, håller inte kontakten direkt. Skriver folk så kan jag svara men skulle inte söka kontakt själv.
 
Jag tycker inte att det är särskilt dramatiskt att ha kontakt med ett ex, relationer kan förändras genom livet, det är det många relationer som gör men har man legat med varandra så blir det plötsligt hemskt komplicerat och kontroversiellt för många.

Med det sagt har jag kontakt med ett av tre ex, med de andra två har behovet helt enkelt inte funnits och det har ömsesidigt runnit ut i sanden. Jag är däremot nära vän med en som jag hade någon form av relation utan etikett med för några år sedan. Jag tror våra nuvarande partners tycker att vi har en lite märklig relation, men ingen svartsjuka vad jag vet.
 
Jag har kontakt med ett x eller tja vi strulade mest var aldrig ett par på det sättet. Han har jag kvar som kompis och även om vi inte träffas så ofta som vi skulle velat så försöker vi hitta på nått lite då och då. Min sambo och han har hittat varandra rejält vilket känns bra.

Har väl nått x jag inte står på så god fot med men springer vi på varandra (bor i en liten stad) så kan vi lätt kallprata t.ex vid kassan på coop eller nått sånt.

Har annars inget umgänge med något X känner inget behov.
 
Har egentligen bara ett ex. Vi hade ett 10 år långt förhållande som nu, sett i backspegeln, var rätt trist. Har exakt noll kontakt och också noll intresse.
 
Just efter uppbrottet har jag fortsatt umgås med några men det har runnit ut i sanden så numera är kontakten väldigt sporadisk, ibland slänger någon iväg ett mess på Facebook. Men har även ex. där jag brutit helt och vi inte hörts alls efter det tog slut, så det beror på. Man gör som man vill helt enkelt, inget ät rätt eller fel.
 
Men är det normalt att helt kapa banden på några minuter och sen aldrig höras av fast man varit så nära? Jag har liksom inget jag vill säga honom. Jag kan sakna honom men ser ingen mening med att bygga en vänskap med honom för vi är för olika. Så det känns bara fel och dumt att ens skicka ett hej. Jag har inget att vinna på kontakt så jag kommer inte ha det men är jag för känslokall?

Det låter helt normalt! :)

Har han signalerat att han vill fortsätta höras och vara vän? Om inte så tycker jag inte alls att du låter känslokall, snarare att du respekterar både dig själv och honom genom att inte höra av dig.

Om han hade varit helt uppriven och hade behov av att prata igenom saker och ting så är det väl schysst att finnas där under en period och försöka ge ett avslut. Men i ditt fall var det väl inte alls så utan det var väl snarare han som slutade höra av sig varpå du gjorde slut.
 
Sporadisk ytlig kontakt med nån, inget alls gemensamt med nån, tyvärr ingen kontakt med nån och tack och lov ingen kontakt med en annan. De flesta är X av en bra anledning, vilket också är orsak till att jag inte har nått intresse av att ha dem i mitt liv som vänner.
 
Jag har bra kontakt med vissa, sporadisk kontakt med andra och ingen som helst kontakt med resten. Det beror liksom på.

Med M tex har jag bra kontakt. Vi var ihop i 8 år. Vi har lite affärer ihop ibland, men vi kan även älta partners och sådär med varandra. Jag bryr mig på riktigt om honom även om jag inte vill leva med honom. Vi hörs någon gång i veckan.
 
Jag har bra kontakt med vissa, sporadisk kontakt med andra och ingen som helst kontakt med resten. Det beror liksom på.

Med M tex har jag bra kontakt. Vi var ihop i 8 år. Vi har lite affärer ihop ibland, men vi kan även älta partners och sådär med varandra. Jag bryr mig på riktigt om honom även om jag inte vill leva med honom. Vi hörs någon gång i veckan.
Jag tyckte om formuleringen att bry sig om någon på riktigt.

Ett ex som jag var ihop med på 80-talet är en god och betydelsefull vän som jag verkligen bryr mig om på riktigt.
 
Jag har kontakt med mitt ex.
Vi skildes som vänner och försöker ha någon slags relation. Vi skickar memes till varandra typ. Jag brukar be honom om tekniktips och -råd. Men vi träffas aldrig längre.
 
:heartDet låter helt normalt! :)

Har han signalerat att han vill fortsätta höras och vara vän? Om inte så tycker jag inte alls att du låter känslokall, snarare att du respekterar både dig själv och honom genom att inte höra av dig.

Om han hade varit helt uppriven och hade behov av att prata igenom saker och ting så är det väl schysst att finnas där under en period och försöka ge ett avslut. Men i ditt fall var det väl inte alls så utan det var väl snarare han som slutade höra av sig varpå du gjorde slut.
Nej ingen av oss har gjort något försök att prata. Sista smsen handlar om att vi är överens om att det inte fungerar, att han och Milou har ett eget killspråk som bara män kan förstå (det var det fina med exet för han tyckte verkligen om Alvin och Milou och fastnade främst för Milou), lite prat om att vi hoppas att han får hjälp med gallproblemen och att vi båda skickade meningen att den här tiden tillsammans är inget vi ångrar :heart


Men vi skrev som jag kom ihåg nu när jag läste vad vi skrivit att vi båda ville fortsätta som vänner. Vet verkligen inte hur jag ska ställa mig till det. Vänta tills han eventuellt hör av sig känns värdigast för mig eftersom förhållandet till stor del byggde på att jag alltid var tvungen att ta initiativet och det gjorde mig galen. Så att då vara den som hör av sig först nu igen känns fel.

Och vet dessutom inte om jag vill att han hör av sig. Kanske en promenad med hundarna, den nivån känns bra, men med tanke på att han lider brist på att ta sig för precis allt i livet så kommer det aldrig bli av.
 
Det varierar från att ett ex är en av mina bästa vänner till ett annat som jag inte skulle hälsa på under någon förutsättning alls och ett antal varianter där mellan. De flesta har jag ingen kontakt med men det är inte på grund av ont blod utan vi träffas aldrig längre bara.
 
Jag har kontakt med några och andra inte. Jag har alltid varit den som avslutat. Så för min del har det inte varit jobbigt att övergå till vänskapsrelation om det bara funkat för exen. Någon hade svårt att respektera att jag sade nej till mer även då jag var i ny relation. Då ville jag inte ha kontakt IOM att jag tyckte beteendet var respektlöst, att inte respektera min vilja liksom.
Ett ex ville jag vara vän med. Men han tyckte det skulle bli svårt IOM att han kände mer. Men vi har inget bad blood liksom. Vi råkade på varann några år efter uppbrottet ett par ggr. Och då var det bara kul att ses från båda håll.
Ett av de ex jag har kontakt med var det nog 20 år sen vi var annat än vänner. Bara för att inte kärleksbiten funkat så är det inte för mig så att människan inte är värd att umgås med. Bra folk som tillför ngt behåller jag gärna i mitt liv.

Ett ex vill jag dock inte ha kontakt med. Han var min vän i många år innan vi blev ett par. Han hade ljugit för mig om att han inte kände mer. I själva verket var han besatt av en bild han skapat av mig. Han var nog egentligen inte kär i mig utan av den bilden, som inte egentligen var jag. När jag mådde fruktansvärt illa pga mkt strul i livet på alla fronter ställde han ultimatum att antingen blev vi ihop eller så bröt vi helt. Och jag ville väl gärna vara kär i honom. Så vi gick in i det på helt fel premisser. Och han blev kränkt och elak när han kände sig avvisad. När jag till slut gjorde slut och kastade ut honom försökte han tjata sig tillbaks. Jag sa åt honom att inte kontakta mig. Han försökte förutom att begå övergrepp även erbjuda mig pengar/shopping/resor etc om vi fortsatte. Då brände jag av. Jag är väl för fan inte prostituerad!

Samma snubbe skällde också ut mig för att jag typ 1 år efter vårt uppbrott gratulerade hans autistiska lillebror på Facebook när han fyllde år. Brorsan har inga vänner och vågar inte prata med folk. Men han tyckte om mig och sökte kontakt. Självklart gratulerar jag honom.
Exet skrev då under det grattis-inlägget på brorsans FB om hur usel jag var som grattade brorsan och inte honom. Och hur jag hade förstört hans liv. Men kom igen! 🙄

Det är dock enda ex jag känner att jag verkligen inte vill ha att göra med. Av förklarliga skäl!
 
Nej ingen av oss har gjort något försök att prata. Sista smsen handlar om att vi är överens om att det inte fungerar, att han och Milou har ett eget killspråk som bara män kan förstå (det var det fina med exet för han tyckte verkligen om Alvin och Milou och fastnade främst för Milou), lite prat om att vi hoppas att han får hjälp med gallproblemen och att vi båda skickade meningen att den här tiden tillsammans är inget vi ångrar :heart


Men vi skrev som jag kom ihåg nu när jag läste vad vi skrivit att vi båda ville fortsätta som vänner. Vet verkligen inte hur jag ska ställa mig till det. Vänta tills han eventuellt hör av sig känns värdigast för mig eftersom förhållandet till stor del byggde på att jag alltid var tvungen att ta initiativet och det gjorde mig galen. Så att då vara den som hör av sig först nu igen känns fel.

Och vet dessutom inte om jag vill att han hör av sig. Kanske en promenad med hundarna, den nivån känns bra, men med tanke på att han lider brist på att ta sig för precis allt i livet så kommer det aldrig bli av.

Hmm. Då skulle jag släppa det om jag var du. Du skriver själv att du inte har något du vill säga honom. Det låter som att du är better off!

Att man säger/skriver att man ska fortsätta ses som vänner, det kanske ibland är något man skriver bara, för att det inte ska bli så definitivt. Och/eller att det känns så just då, för att det känns så konstigt att bara klippa. Men sen kanske ändå båda känner att det inte känns så intressant.

Men visst är det en lite märklig situation när det tar slut. Ena dagen är man jätteengagerade i varandra, man delar en massa tankar, känslor etc. Nästa dag är det bara slut. Men det är nog inte sällan det bästa.
 
Har bara vettiga ex men har ingen kontakt alls. Saknar ibland deras familjer. Dom var ju en stor del av min ungdomstid.
 

Liknande trådar

Relationer Gammal användare med anonymt nick pga vill inte kunna bli googlad. Det är så att jag har två minderåriga barn och är skild från barnens...
Svar
5
· Visningar
910
Senast: Crossline
·
Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
17 905
Senast: Whoever
·
Kropp & Själ Lite luddig rubrik kanske men kom inte på något som riktigt passade. Det är är apropå tråden om hur man klarar ett tråkigt jobb där det...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
4 360
Senast: Grazing
·
Kropp & Själ Jag är sedan en tid tillbaka sjukskriven på grund av utmattningssyndrom, och har från flera håll fått höra att jag ska "ge mig själv tid...
7 8 9
Svar
161
· Visningar
11 195
Senast: MML
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp