Kostrådgivare/dietist

[Lazy Lady]

Jag har nu under föräldraledigheten hunnit tänka igenom/komma på att jag är sugen på att byta inriktning i yrkeslivet.
Idag är jag redovisningsassistent på deltid och trivs väl rätt bra men ”brinner” inte för yrket och känner att jag trampar vatten på min arbetsplats. Jag åker dit, gör mina timmar och åker hem. Thats it.
Jag har alltid varit väldigt intresserad av kost, hälsa och friskvård framförallt pga att jag är uppväxt i en familj med flera välfärdssjukdomar där jag är svarta fåret som lever totalt tvärtemot och jag har i flera år funderat på att jobba med kost/hälsa men jag har liksom aldrig tagit steget.
Är det någon här inne som har kost och hälsorelaterat yrke? Finns det någon framtid? Är det ”värt” utbildningskostnaden?
Min tanke är att arbeta som egenföretagare/konsult genom gym eller företagshälsa.
Är jag fel ute? Är det bättre att va kvar på kontoret och sortera bokföring?

 

[Kattennizze]

Om du menar med värt, i betydelsen att tjäna pengar och få igen pengarna du har förlorat och lagt ut på en utbildning (dietist är t ex 3 år lång) så är det inte det. Jag har en högskoleutbildning inom hälsoområdet och jag tjänar dåligt i jämförelse med mitt tidigare yrke. För mig är det värt det, men för andra är det kanske inte det eller ens ekonomiskt möjligt. Det är väldigt väldigt roligt att få arbeta med något som en verkligen brinner för, och för mig är det värt alla pengar i världen.

 

[Lazy Lady]

Om du menar med värt, i betydelsen att tjäna pengar och få igen pengarna du har förlorat och lagt ut på en utbildning (dietist är t ex 3 år lång) så är det inte det. Jag har en högskoleutbildning inom hälsoområdet och jag tjänar dåligt i jämförelse med mitt tidigare yrke. För mig är det värt det, men för andra är det kanske inte det eller ens ekonomiskt möjligt. Det är väldigt väldigt roligt att få arbeta med något som en verkligen brinner för, och för mig är det värt alla pengar i världen.

För min del är nog en utbildning till kostrådgivare mer passande än en lång utbildning på högskola till dietist när jag tänker efter. Det kräver lite mer tid än jag är beredd att lägga med tanke på två små barn.

 

[Kattennizze]

För min del är nog en utbildning till kostrådgivare mer passande än en lång utbildning på högskola till dietist när jag tänker efter. Det kräver lite mer tid än jag är beredd att lägga med tanke på två små barn.

Då skulle jag kolla upp arbetsmarknaden noga innan.

 

[Lazy Lady]

Då skulle jag kolla upp arbetsmarknaden noga innan.

Jo, det lär jag göra! Nu spånar jag ju bara hejvilt men med min tanke med att dra igång det som ”egen” är att vi redan har företag och jag kan lägga det inom det och köra det sidan om mitt vanliga jobb (jobbar deltid) till en början för att sedan gå över till det helt om det fungerar.

 

[Ynnej]

Jag är utbildad kostvetare, har läst en master (5år) och jobbar i branchen. Min uppfattning är att det är lätt att få jobb som leg. dietist men i övrigt är det en ganska svår branch jobbmässigt. Många som jag pluggade med har inte fått jobb på området men det beror lite på vad man själv är intresserad av. Verkar finnas ok med jobb för kostvetare (3år) inom kommunal verksamhet. Jag fick flytta 50 mil efter utbildningen för mitt jobb vilket ju inte alla kan tänka sig.

Om det är kostrådgivare du tänker dig skulle jag verkligen fundera på vad du vill göra sen. Min uppfattning är att det är oerhört många som är pt/kostrådgivare och de är främst egenföretagare eller jobbar på gym. Andra jobb för de med endast en sådan utbildning är nog högst begränsade då kompetensen tyvärr inte blir särskilt omfattande jmf med en utbildning på universitet.

Jag tycker såklart att det är ett superintressant område som ständigt är aktuellt

 

[trazel]

Jag pluggade medan barnen var små och jag skulle utan tvekan göra om det idag igen! Så flexibel som jag var medan jag pluggade kan jag inte vara när jag jobbar, trots att jag har ett väldigt flexibelt arbete! Så "lägga tid på studier med små barn", vill jag påstå inte är ett stort problem (var inte för mig i alla fall). Men det beror givetvis både på typ av utbildning, barn och familjekonstellation i övrigt.

 

[lil-sis]

Jag pluggar ju nu och det fungerar ju helt ok med barn. Vi är 3 i min studiegrupp som har små barn

 

[Bexzor]

För min del är nog en utbildning till kostrådgivare mer passande än en lång utbildning på högskola till dietist när jag tänker efter. Det kräver lite mer tid än jag är beredd att lägga med tanke på två små barn.

Jag har 3 barn; -04, -13 , -16. Har en även aktiv unghund. Men delar allt med min man som tagit mer VAB än mig när han inte kunnat byta tur på jobbet

Det behöver inte ta mycket tid, beroende på hur studierna ligger.
Började högskolan när minste sonen var drygt 17 månader, gjorde stor bukplastik med sydda magmuskler och fettsugning 2 veckor efter kursstart hösten -17. Var aldrig sjukskriven och var tillbaka i skolan efter 13 dagar. För mig är det perfekt att läsa distans på högskolan eftersom det är flexibelt så jag kan åka till sjukhus etc utan att söka VAB, kan även ta ledigt nån dag då och då med barnen trots heltidsstudier.

Jag rekommenderar dock inte att läsa 3 kurser parallellt Gjorde det i höstas och jag fick stundtals slita som ett djur för att få ihop alla deadline som ofta låg samtidigt samt 3 hemtentor inom en 2 veckors period. Men så jobbar min man ständig snöjour vilket gör att jag ibland är helt hemma med barn och hund. Nyckelordet är struktur och planering

 

[Lazy Lady]

Jag har 3 barn; -04, -13 , -16. Har en även aktiv unghund. Men delar allt med min man som tagit mer VAB än mig när han inte kunnat byta tur på jobbet

Det behöver inte ta mycket tid, beroende på hur studierna ligger.
Började högskolan när minste sonen var drygt 17 månader, gjorde stor bukplastik med sydda magmuskler och fettsugning 2 veckor efter kursstart hösten -17. Var aldrig sjukskriven och var tillbaka i skolan efter 13 dagar. För mig är det perfekt att läsa distans på högskolan eftersom det är flexibelt så jag kan åka till sjukhus etc utan att söka VAB, kan även ta ledigt nån dag då och då med barnen trots heltidsstudier.

Jag rekommenderar dock inte att läsa 3 kurser parallellt Gjorde det i höstas och jag fick stundtals slita som ett djur för att få ihop alla deadline som ofta låg samtidigt samt 3 hemtentor inom en 2 veckors period. Men så jobbar min man ständig snöjour vilket gör att jag ibland är helt hemma med barn och hund. Nyckelordet är struktur och planering

Det är ju så olika vad som passar i ens familj. Jag och min man delar också allt med barnen, men jag tror inte jag VILL lägga 3års heltidsstudier (lär få läsa in en massa ämnen först också). Jag vill helst ha kvar mitt jobb under tiden jag utbildar mej och få det att fungera med barn, hundar, gård och en fårbesättning (även om den är liten) känns lite väl redan innan jag ens hittat nån utbildning. Alla har ju olika nivå för vad man är beredd att göra och jag tycker inte det är nåt alternativ att stressa ihjäl mej.

 

[Bexzor]

Det är ju så olika vad som passar i ens familj. Jag och min man delar också allt med barnen, men jag tror inte jag VILL lägga 3års heltidsstudier (lär få läsa in en massa ämnen först också). Jag vill helst ha kvar mitt jobb under tiden jag utbildar mej och få det att fungera med barn, hundar, gård och en fårbesättning (även om den är liten) känns lite väl redan innan jag ens hittat nån utbildning. Alla har ju olika nivå för vad man är beredd att göra och jag tycker inte det är nåt alternativ att stressa ihjäl mej.

Absolut ska man utgå från sin egna familj och ens egna förutsättningar

Jag tolkade ditt inlägg som att du såg det som ett problem tidsmässigt att studera med småbarn, får be om ursäkt för att jag missuppfattade ditt inlägg.

 

[Petruska]

Jag skulle inte ha något som helst förtroende för de kostråd jag fick av en kostrådgivare/pt, om mina problem var större än att jag bara ville gå ner lite i vikt av estetiska skäl. Jag skulle aldrig lägga min hälsa i händerna på någon med så ytlig utbildning.

 

[Ynnej]

Jag skulle inte ha något som helst förtroende för de kostråd jag fick av en kostrådgivare/pt, om mina problem var större än att jag bara ville gå ner lite i vikt av estetiska skäl. Jag skulle aldrig lägga min hälsa i händerna på någon med så ytlig utbildning.

Jag hoppas att fler tänker så! Tyvärr ett område där det finns oerhört många som tror sig vara experter utan att ha nästan någon utbildning alls. Men jag blir glad att det finns folk som tänker efter

 

[Gnist]

Jag skulle inte ha något som helst förtroende för de kostråd jag fick av en kostrådgivare/pt, om mina problem var större än att jag bara ville gå ner lite i vikt av estetiska skäl. Jag skulle aldrig lägga min hälsa i händerna på någon med så ytlig utbildning.

Jag hoppas att fler tänker så! Tyvärr ett område där det finns oerhört många som tror sig vara experter utan att ha nästan någon utbildning alls. Men jag blir glad att det finns folk som tänker efter

Varför skulle öht någon med hälsoproblem uppsöka en kostrådgivare

 

[Lazy Lady]

Jag skulle inte ha något som helst förtroende för de kostråd jag fick av en kostrådgivare/pt, om mina problem var större än att jag bara ville gå ner lite i vikt av estetiska skäl. Jag skulle aldrig lägga min hälsa i händerna på någon med så ytlig utbildning.

Nej, såklart får man inte till en kostrådgivare om du har stora hälsoproblem. En kostrådgivare är ju nåt man använder sej av som du säger ”gå ner lite i vikt” eller få sunda vanor.

 

[Lazy Lady]

Absolut ska man utgå från sin egna familj och ens egna förutsättningar

Jag tolkade ditt inlägg som att du såg det som ett problem tidsmässigt att studera med småbarn, får be om ursäkt för att jag missuppfattade ditt inlägg.

Det behöver du inte be om ursäkt för Jag va kanske otydlig i hur jag formulerade mej, jag är ju knappt ens i nån startgrop utan mer i funderingsstadiet. Vi skulle säkert reda ut att jag pluggade heltid i några år men jag vet inte om jag är beredd att göra det

 

[Petruska]

Varför skulle öht någon med hälsoproblem uppsöka en kostrådgivare

Jag har ingen aning om vem som uppsöker kostrådgivare.

 

[Petruska]

Nej, såklart får man inte till en kostrådgivare om du har stora hälsoproblem. En kostrådgivare är ju nåt man använder sej av som du säger ”gå ner lite i vikt” eller få sunda vanor.

Jag skulle inte heller lita på en sådan när det gäller "sunda vanor". Max för estetisk viktminskning, vilket inte har med sundhet att göra, som jag skrev. Och i det fallet, skulle det ju mest handla om att kostrådgivaren har sett många som velat gå ner i vikt, och kan tipsa om mellanmål och strategier för just det syftet. Om jag ville försäkra mig om att viktminskningen skedde på ett sätt som gynnar hälsan, skulle jag inte lite på kostrådgivaren.

 

[Gnist]

Jag har ingen aning om vem som uppsöker kostrådgivare.

Jag skulle inte heller lita på en sådan när det gäller "sunda vanor".
Om jag ville försäkra mig om att viktminskningen skedde på ett sätt som gynnar hälsan, skulle jag inte lite på kostrådgivaren.

Du vet inte vem som skulle uppsöka en kostrådgivare, men om du skulle göra det så skulle du inte lita på att den kan råda om sunda/bra kostvanor (vilket är vad de gör).

Så väldigt märkligt.

 

[Petruska]

Du vet inte vem som skulle uppsöka en kostrådgivare, men om du skulle göra det så skulle du inte lita på att den kan råda om sunda/bra kostvanor (vilket är vad de gör).

Så väldigt märkligt.

Varför skäller du på mig? Eftersom jag vet att det finns dietister och eftersom jag litar på deras utbildning, ser jag ingen anledning att vända sig till något annat än en dietist om man behöver diskutera sitt ätande med någon som har den typen av kompetens. Underförstått: om jag, likt TS, hade funderat på en utbildning inom området mat-hälsa, så hade jag valt den riktiga högskoleutbildningen.