Skola & jobb Lagom bra uttal på engelska

#1
Insåg just att jag behöver fatta ett beslut eftersom jag imorgon har ett möte med engelska kollegor, utöver svenska kollegor och svenska kunder. Det blir första gången jag talar engelska framför de svenska kollegorna. Säg att jag kan variera mitt uttal från 3 till 8 på en skala där 1 är Hans Rosling och 10 är David Mitchell eller någon annan lite bildad modersmålstalare. Var är det lagom att lägga sig?

Innan jag själv pluggade vidare och så småningom började jobba nära en massa högutbildade och allmänt imponerande personer så hade jag tänkt att det vore naturligt att göra allt möjligt så bra man bara kan. Nu har jag dock hunnit märka att vår VD skulle kunna vara den enda på företaget som har riktigt bra uttal. Av resten låter merparten bara avslappnat svengelska. Någon enstaka anstränger sig men kommer inte över 6 på min nyss påhittade skala. Jag har också hört från kompisar som jobbat nära personer på höga nivåer i olika storföretag att det verkar vara norm att låta extremt svengelsk.

Låta svengelsk kan jag ju också göra om jag vill, men det kommer ärligt talat att bli aningen jobbigare än att låta bli när det nu ska vara personer med engelska som modersmål som leder mötet. Även om jag verkligen inte vill framstå som någon som "försöker för mycket". Sen tänker jag att det skulle framstå som väldigt personlighetskluvet att t.ex. prata genomsnittsdålig engelska imorgon och sen byta till min normala, högre nivå vid något annat tillfälle i framtiden.

Vad hade ni gjort? Eller vad gör ni?
 
#3
Jag förstår inte. Varför ska du försöka låta sämre på engelska bara för att majoriteten av dina kollegor inte har bra uttal? :crazy: När det dessutom blir jobbigare för dig att försöka låta sämre än vad du är så känns det alldeles knasigt.

Nä, sträck på dig istället och var stolt över att du har ett bra uttal. Fokusera på vad det är du ska prata om istället, så blir det så bra så. :up:
 
#5
Insåg just att jag behöver fatta ett beslut eftersom jag imorgon har ett möte med engelska kollegor, utöver svenska kollegor och svenska kunder. Det blir första gången jag talar engelska framför de svenska kollegorna. Säg att jag kan variera mitt uttal från 3 till 8 på en skala där 1 är Hans Rosling och 10 är David Mitchell eller någon annan lite bildad modersmålstalare. Var är det lagom att lägga sig?

Innan jag själv pluggade vidare och så småningom började jobba nära en massa högutbildade och allmänt imponerande personer så hade jag tänkt att det vore naturligt att göra allt möjligt så bra man bara kan. Nu har jag dock hunnit märka att vår VD skulle kunna vara den enda på företaget som har riktigt bra uttal. Av resten låter merparten bara avslappnat svengelska. Någon enstaka anstränger sig men kommer inte över 6 på min nyss påhittade skala. Jag har också hört från kompisar som jobbat nära personer på höga nivåer i olika storföretag att det verkar vara norm att låta extremt svengelsk.

Låta svengelsk kan jag ju också göra om jag vill, men det kommer ärligt talat att bli aningen jobbigare än att låta bli när det nu ska vara personer med engelska som modersmål som leder mötet. Även om jag verkligen inte vill framstå som någon som "försöker för mycket". Sen tänker jag att det skulle framstå som väldigt personlighetskluvet att t.ex. prata genomsnittsdålig engelska imorgon och sen byta till min normala, högre nivå vid något annat tillfälle i framtiden.

Vad hade ni gjort? Eller vad gör ni?
Vilken otroligt märklig fråga - tycker jag.

Varför larva sig och prata något annat än det du gör?

/tanten - kanske något färgad av att jag är i en väldigt flerspråkig miljö om dagarna
 
#9
Tack alla för pepp! Om frågan framstår som larvig och orimlig att ens fundera över så känner jag dock att jag inte har beskrivit situationen tillräckligt väl. @tornblomma fick mig att komma på att det nog handlar om att jag inte vill få varken mina kollegor eller kunderna att framstå som inkompetenta genom kontrasten. Jag har betydligt lägre ålder, kortare anställningstid och mindre erfarenhet än dem på området som ska diskuteras och min roll på mötet var från starten obefintlig. Ämnet är superintressant så jag bjöd in mig själv, främst för att vara trevlig i pauserna och anteckna vad som händer så att vi kan gå tillbaka och repetera efteråt.
 
#10
När jag ska prata på engelska så försöker jag alltid prata så bra och ordentligt jag kan, oavsett om jag ska prata med någon som på knackig engelska frågar efter vägen eller om jag ska prata om något seriöst med någon som har engelska som modersmål. Jag har inte ens tänkt tanken på att det kan vara bra att verka sämre än man är?! Om inte annat blir det ju lättare för andra att förstå vad som sägs ju duktigare man är, oavsett hur de själva pratar. Jag gillar när andra förstår mig.
 
#11
Om inte annat blir det ju lättare för andra att förstå vad som sägs ju duktigare man är, oavsett hur de själva pratar. Jag gillar när andra förstår mig.
Klippte lite. Det är verkligen inte min erfarenhet! Nu tror jag inte att det är någon risk för att det dyker upp någon som inte förstår de engelska deltagarna imorgon så det är ett litet sidospår men jag har träffat många t.ex. italienare och fransmän som inte har förstått korrekt grammatik. Jag har behövt prata i konstant presens för att de ska förstå, med tillägg av "yesterday", "tomorrow" etc.
 
#12
Tack alla för pepp! Om frågan framstår som larvig och orimlig att ens fundera över så känner jag dock att jag inte har beskrivit situationen tillräckligt väl. @tornblomma fick mig att komma på att det nog handlar om att jag inte vill få varken mina kollegor eller kunderna att framstå som inkompetenta genom kontrasten. Jag har betydligt lägre ålder, kortare anställningstid och mindre erfarenhet än dem på området som ska diskuteras och min roll på mötet var från starten obefintlig. Ämnet är superintressant så jag bjöd in mig själv, främst för att vara trevlig i pauserna och anteckna vad som händer så att vi kan gå tillbaka och repetera efteråt.
Men du kan väl inte "kompensera ner" och liksom ansvara för dina "överordnades" svagheter? Låter helt orimligt, som att springa långsamt med flit i ett 200 meters lopp mot Usain Bolt :p Jag fattar inte!
 
#13
Fast det är jättevanligt att språkliga kompetenser skiljer sig åt, jag tror inte att någon ens kommer reagera.

En av mina kollegor talar perfekt BBC-engelska medan flera andra talar rätt stappligt. Tror de inte de går hem och känner sig kassa i jämförelse för det.

För mig är den här frågeställningen otroligt märklig. Man pratar väl som man pratar?
 
#15
Klippte lite. Det är verkligen inte min erfarenhet! Nu tror jag inte att det är någon risk för att det dyker upp någon som inte förstår de engelska deltagarna imorgon så det är ett litet sidospår men jag har träffat många t.ex. italienare och fransmän som inte har förstått korrekt grammatik. Jag har behövt prata i konstant presens för att de ska förstå, med tillägg av "yesterday", "tomorrow" etc.
Fast att prata lättfattat med någon som inte förstår annars är nåt annat än att sitta och prata krattigt generellt för att vara snäll.
 
#17
Fast det är jättevanligt att språkliga kompetenser skiljer sig åt, jag tror inte att någon ens kommer reagera.

En av mina kollegor talar perfekt BBC-engelska medan flera andra talar rätt stappligt. Tror de inte de går hem och känner sig kassa i jämförelse för det.

För mig är den här frågeställningen otroligt märklig. Man pratar väl som man pratar?
Jag tänker att man normalt också blir taggad att bli bättre på ngt och drivs på av duktiga personer i sin omgivning? Jag jobbade supernära med en amerikansk kille för ngt år sedan. Det var det bästa som kunnat hända mig rent språkligt. Helt plötsligt hade jag efter ett par månader en nästintill perfekt amerikansk engelska. Jag bad honom också att gärna rätta mig och det hjälpte mig enormt!
 
#18
Klippte lite. Nej, jag pratar inte ens svenska som jag pratar. Det spelar jättestor roll vem jag pratar med och i vilket sammanhang.
Så om du talar med någon som talar dålig svenska så gör du till ditt uttal så det blir sämre? Då förstår jag nog ännu mindre.

Du får ursäkta, men jag har aldrig varit med om att någon går in för att tala krattig engelska för att vara snäll. Inte ens de jag känner som talar i princip perfekt.
 
#19
Jag tänker att man normalt också blir taggad att bli bättre på ngt och drivs på av duktiga personer i sin omgivning? Jag jobbade supernära med en amerikansk kille för ngt år sedan. Det var det bästa som kunnat hända mig rent språkligt. Helt plötsligt hade jag efter ett par månader en nästintill perfekt amerikansk engelska. Jag bad honom också att gärna rätta mig och det hjälpte mig enormt!
Haha och jag som tycker amerikansk engelska generellt är så gräsligt :p. Hade fått avgifta mig efter det där ;).

Men jag förstår vad du menar och håller med! :)
 

Hästar nu

Övrigt nu

Dagbok

Radannonser

Hästnyheter

Bukefalos

Rekommenderas av Google:
Upp