Det var en aussie som frågade hur länge jag hade bott i UK
Det var en aussie som frågade hur länge jag hade bott i UK
Där håller jag verkligen med. Jag pratar hyggligt ofta med folk som är riktigt dåliga på engelska och att kapa all grammatik och all artighet brukar underlätta väldigt.
Varför i hela friden skulle du lägga dig på en lägre nivå?! Jag pratar alltid min tämligen goda engelska oavsett vilka som är närvarande.
De engelska kollegorna kommer förmodligen att bli imponerade och fråga hur länge du bott i UK
da ingen annan kom darifran och hon hade inte tillrackligt ordforrad for att kunna variera sig och bli forstadd.Ah! en till. Jag lyckas inte hålla emot. Visserligen har jag insett fördelarna med att inte göra det heller men ändå.
Jag fick frågan "Men du bor i UK nu, eller?" när jag var på semester där för ett tag sedan och på ett turridningsställe berättade att jag kom från Sverige. Då sträckte jag på mig lite extra i sadeln.
De enda gångerna jag pratar sämre engelska än vad jag kan är om den jag pratar med kan väldigt lite engelska, då har jag märkt att det är lättare att göra sig förstådd om man skär ner ordförrådet till ett minimum själv och till och med struntar i en del grammatiska regler.
Man måste bara älska förbannade skottar.Min skotska fd kollega har rätt neutral accent... så länge han inte är förbannad. När han är förbannad slår den igenom rejält
Min granne som bott massor med år i Indien (från Lettland ursprungligen) har ett tydligt indiskt uttal även när hon pratar med sin dotter som bott massor med år i USA och hon också hakar på det indiska . De tycker att jag pratar så fin engelska , men snart så låter väl jag också indiskPrecis ... Jag har traffat (och jobbat med) manga fran olika horn i varlden dar Engelskan varit modersmal. Den som talade den allra basta Engelskan kom fran Indien sa uttalet var mycket "Indiskt" med tydlig Indisk intonation och ordvalet var valdigt Indiskt och ett klart "blomster sprak" som de anvander. Men herregud vilket ordforad och formaga att uttrycka sig.
Den som talat den samsta Engelska kom fran Helensburgh i Scotland. Det fanns inte nagon som forstod henne
Att vara "bra" pa ett sprak innebar att kunna gora sig forstadd och kommunicera pa spraket ... da det ju ar meningen med vilket sprak som helst.
Jag har lite svart att forsta hur Svenskar kan vara sa accepterande av Svenska dialekter men inte av olika uttal i Engelskan? Att saga att nagon med ett specifikt uttal "inte kan prata ordentligt" eller "talar dalig Engelska" ar som att havda att nagon med nagot annat an rikssvensk intonation talar dalig Svenska, oavsett hur stort ordforrad och vilken grammatisk noggrannhet personen talar med.
. Grannen har fö jobbat som sjuksköterska i UK. Svårt med dialekter tydligen.Min granne som bott massor med år i Indien (från Lettland ursprungligen) har ett tydligt indiskt uttal även när hon pratar med sin dotter som bott massor med år i USA och hon också hakar på det indiska . De tycker att jag pratar så fin engelska , men snart så låter väl jag också indisk
Haha, jag gillar brittisk engelska väldigt mycket - men jag tokgillar den indiska touchen på engelska också! Har nyligen sett SVTs Världens sämsta indier, mycket för att få njuta av det "språket". Blir kanske lite eljest att lägga på den accenten utan någon som helst koppling till Indien dock.
Man måste bara älska förbannade skottar.
Jag brukar försöka prata med Engelskt uttal, ju mer engelska jag pratar desto bättre blir den. För mig kan jag vara lite ringrostig i början och lite svengelskt uttal smyger sin in, men ju mer jag pratar desto mer släpper det.
