Lånelöfte gift vs ogift?

Jag måste godkänna allt som rör våran gemensam bostad och tillhörande skog. Både lantmäteriet, banken och mäklare kräver min kråka på papper. Min man äger fastigheterna själv och det finna dessutom äktenskapsförord.

Varför? Ingen aning, jag har inte brytt mig.
Banken menade på att det var inga problem med tanke på inkomsten osv men hör av sig dagen efter med beskedet att mannen "måste" stå med i ansökan pga att dom nu är gifta. Kan banken "tvinga" vännen att ha med sin man i låneansökan? Blev så nyfiken själv och läste noga på hemsidan och där står det ingenting om det. Jag vet flera par som är gifta men där bara en står på huset.
Det handlar om att man som äkta makar har indirekt besittningsrätt i den gemensamma bostaden. Ägaren till fastigheten ska inte kunna sälja den på dagen och därmed göra den andra maken bostadslös.

Sen om vi ska gå in lite mer djupt på det hela så finns rätten att överta en bostad vid en bodelning, även om det finns ett äktenskapsförord, då "den som bäst behöver bostaden" ska ha den. Dock måste ju den som får bo kvar givetvis köpa ut den andra.

När det kommer till TS vän, så är det nog så att maken måste godkänna lånet och vara delaktig i själva okejandet av köpet, mer än faktiskt vara med på låneansökningen och ägandet av fastigheten.
 
Kan ha skrivit på något gemensamt lån eller som stått som delansvarig för något i bolaget kanske? Så att hen inte var helt utanför alla skulderna?

Ingen aning, men då måste det ju varit så. Det skulle iofs inte förvåna mig, eftersom släktingen nog kan vara rejält dumsnäll och naiv ibland... :angel:... men det lär ju inte hända igen efter detta.
 
Har samma tanke nu när jag ska resa bort direkt efter en husvisning. Ska ringa banken i morgon så att maken får fullmakt ifall vi skulle vilja köpa. Men tänker att egentligen blir det ju samma sak där, vi båda äger/köper/lånar hur som helst?
Det är väl inte riktigt samma sak, om lånet är så högt att ni behöver stå på det båda två så behöver han ju fullmakt.
 
Har för mig att endast tillgångar förvärvad innan giftermål kan omfattas av äktenskapsförord, alla tillgångar som förvärvats i efterhand anses som gemensamma tillgångar. Därav bådas underskrift på låneansökan till bostad.

"Smålån" till konsumtion däremot (så som bil, kläder mm) är enskilda och räknas inte med vid skilsmässa utan endast i dödsbo.
 
Har för mig att endast tillgångar förvärvad innan giftermål kan omfattas av äktenskapsförord, alla tillgångar som förvärvats i efterhand anses som gemensamma tillgångar. Därav bådas underskrift på låneansökan till bostad.

"Smålån" till konsumtion däremot (så som bil, kläder mm) är enskilda och räknas inte med vid skilsmässa utan endast i dödsbo.
Intressant. Var kan jag läsa mer om detta? 😊
 
Märkligt. Köpte ni tillsammans eller han har köpt allt själv? Var ni gifta vid köpet isåfall?

Han har köpt själv innan vi träffades. Även innan äktenskapet har jag fått signera lantmäteripapper.

Förstår jag saken rätt ligger bevisbördan på min man, dvs han måste aktivt bevisa att han ensam äger fastigheterna. Vilket såklart inte är så svårt egentligen,
skicka in en kopia på äktenskapsförordet i samband med att ärendet upprättas. Men jag tror det går snabbare att jag bara skriver under så är saken ur världen.
 
Har för mig att endast tillgångar förvärvad innan giftermål kan omfattas av äktenskapsförord, alla tillgångar som förvärvats i efterhand anses som gemensamma tillgångar. Därav bådas underskrift på låneansökan till bostad.

"Smålån" till konsumtion däremot (så som bil, kläder mm) är enskilda och räknas inte med vid skilsmässa utan endast i dödsbo.
Allting som står i äktenskapsförordet omfattas av äktenskapsförordet. Man kan skriva ett äktenskapsförord precis när som helst och ändra i det befintliga när som helst. Både före och under äktenskapet.

Sen kan man ju ärva eller få gåvor med avtalet att det ska bara enskild egendom.

Grejen med tillgångar är att man som partners får bestämma hur man ska ha det själv. Det är ingenting lagstiftaren lägger sig i, så länge man är överens. Är man inte överens hjälper myndigheterna till mot en kostnad.
 
Allting som står i äktenskapsförordet omfattas av äktenskapsförordet. Man kan skriva ett äktenskapsförord precis när som helst och ändra i det befintliga när som helst. Både före och under äktenskapet.

Sen kan man ju ärva eller få gåvor med avtalet att det ska bara enskild egendom.

Grejen med tillgångar är att man som partners får bestämma hur man ska ha det själv. Det är ingenting lagstiftaren lägger sig i, så länge man är överens. Är man inte överens hjälper myndigheterna till mot en kostnad.

Inte riktigt exakt vad de sade i Plånboken, men till största del så som jag kommer ihåg det :)
 
Inte riktigt exakt vad de sade i Plånboken, men till största del så som jag kommer ihåg det :)
Man kan ju även göra en bodelning mitt under äktenskapet trots att man inte har för avsikt att skilja sig, för att sedan skriva äktenskapsförord på tillgångarna såsom man fördelat dem.

Så länge man kommer överens får man mer eller mindre göra vad man vill.

Det var ju pga de reglerna som lagstiftningen om återvinning av skulder kom till. Tex vet en företagsägare att hans bolag kommer att gå i konkurs inom det närmsta året kunde man förr i tiden "rädda" fina villan, bilarna, mm med att bodela under äktenskapet och skriva över allt ägande på frun plus ett äktenskapsförord. Så när bolaget gick i konkurs kunde konkursförvaltaren/Kronofogden mm inte ta en enda pinal för att betala skulderna, eftersom det inte fanns någonting kvar. Numer är de reglerna ändrade och man kan begära återvinning för att hämta hem givna gåvor för att betala skulder.
 
Intressant. En släkting till mig blev skinnad och fick till slut skuldsanering efter att hen skilt sig och den andre parten hade ett bolag som konkat med mkt skulder, och denne vägrade betala. Hur är det möjligt?
Jag råkade nästan ut för samma. Min fd hade tagit stora lån bakom min rygg och hade mer skulder än tillgångar när våra andelar räknades ihop vid skilsmässan. Så jag fick ge honom pengar för att våra delar skulle bli lika.
Han skinnade mig på ett helt föräldrararv.
Jag behövde iaf inte skuldsanering då jag hade levt sjukt sparsamt under de två åren han förhalade skilsmässan och bodelningen.
 
Har för mig att endast tillgångar förvärvad innan giftermål kan omfattas av äktenskapsförord, alla tillgångar som förvärvats i efterhand anses som gemensamma tillgångar. Därav bådas underskrift på låneansökan till bostad.

"Smålån" till konsumtion däremot (så som bil, kläder mm) är enskilda och räknas inte med vid skilsmässa utan endast i dödsbo.
Nja det stämmer inte. Ett äktenskapsförord kan tex ange att det respektive maka/make får i arv ska utgöra enskild egendom och därmed inte gemensamma tillgångar. Arv är ju framtida tillgångar sett till när förodet skrevs. Så jo man kan reglera vad som ska gälla för framtida tillgångar.
 
"Smålån" till konsumtion däremot (så som bil, kläder mm) är enskilda och räknas inte med vid skilsmässa utan endast i dödsbo.
Men nej, såklart smålån till konsumtion räknas med i en bodelning. Alla ens tillgångar och skulder räknas med i en bodelning när man är gifta. Är man sambos är det bara den gemensamma bostaden och bohaget som ska delas, och möjligtvis sådant man samäger enligt samägandelagen, tex en gemensam bil.
 
Jag råkade nästan ut för samma. Min fd hade tagit stora lån bakom min rygg och hade mer skulder än tillgångar när våra andelar räknades ihop vid skilsmässan. Så jag fick ge honom pengar för att våra delar skulle bli lika.
Han skinnade mig på ett helt föräldrararv.
Jag behövde iaf inte skuldsanering då jag hade levt sjukt sparsamt under de två åren han förhalade skilsmässan och bodelningen.

Ja fyfan. Ytterligare en anledning för mig att aldrig vilja gifta mig. Jag är så cynisk... Det där kan man ju inte ens skydda sig mot genom äktenskapsförord och enskild egendom.
 
Ja fyfan. Ytterligare en anledning för mig att aldrig vilja gifta mig. Jag är så cynisk... Det där kan man ju inte ens skydda sig mot genom äktenskapsförord och enskild egendom.
Hur menar du att det inte skulle gå att skydda sig? Eller är det någon detalj du menar? För det @Fetaost beskriver går ju absolut att skydda sig emot genom äktenskapsförord.
 
Hur menar du att det inte skulle gå att skydda sig? Eller är det någon detalj du menar? För det @Fetaost beskriver går ju absolut att skydda sig emot genom äktenskapsförord.

Jag menar hela historien som togs upp. Att ens maka/make tar lån utan ens vetskap och man drabbas i bodelningen, hur skyddar man sig mot det?
 
Jag råkade ut för en märklig effekt av dessa lagar.
Många år efter min skilsmässa (över 10) så skulle jag utöka lånen på min gård och behövde utöka pantbreven. Men på Lantmäteriet satt en spärr mot det då det hade varit äkta makars gemensamma bostad.
Då så hade vi ändå bodelat under äktenskapet och registrerat gården som enskild egendom. Gårdar räknas som näringsfastighet och hanteras därför litet annorlunda än villor.
Gården kvittades mot ett bolag med samma värde, så det fanns inga gåvor inblandade.
Vi löste det genom att min snälla exmake skrev ett brev till Lantmäteriet och avsade sig alla anspråk på Gården. Det gick fortast och enklast så.
Jag vet därför inte hur man gör om man är osams och måste lösa det på annat sätt.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 29
  • Hjälp mig utvärdera rasförslag?
  • Kattbilder #9

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp