isafore
Trådstartare
I Onsdags fick jag åka akut till Strömsholm med min dalmatiner som helt plötsligt inte kunde kissa. Uratstenar var min första tanke, var 100% säker.
Röntgen, blodprover och urinprov togs utan resultat. Han tappades på urin och jag fick åka hem för att komma tillbaka dagen efter för ultraljud eftersom klockan var mycket.
På torsdagen gjordes ultraljud utan anmärkning. Ännu ett urinprov togs. Äntligen! Dom hittade ammoniumuratkristaller. Z fick ligga inne över natten, han fick äta veterinärfoder och fick dropp, smärtstillande och anitbiotila intravenöst. På långfredagen fick vi hämta hem honom, då hade han kissat normalt 3 gånger.
Vi hann bara hem o så var han lika dålig igen. Åkte tillbaka senare samma kväll för att han inte kom igång. Blåsan var inte enorm så vi fick åka hem igen och komma tillbaka på lördagen om han inte var bättre.
Lördag morgon åkte vi in. Han tömdes och det bestämdes att han ska in och tömmas morgon och kväll tills han kan tömma sig själv.
Så har vi gjort sedan dess. Nu är det måndag morgon/förmiddag och tredje dagen som han äter antibiotika och smärtstillande i tablettform. Äter även veterinärfoder (RC Urinary u/c low purine) och allopurinol.
Han är lite bättre, men inte alls så bra som han borde vara. Varje gång vi tömmer honom har han en propp i urinröret och när han får bort den kan han tömma sig själv, men det bildas en ny propp istortsätt direkt. Han har svårt att hålla sig när han går i trapporna hemma, men inga problem att hålla sig inomhus. Utomhus släpper han på och då verkar det som att han kan kissa lättast när han går samtidigt. Ibland kan han få fram en väldigt tunn stråle med bra tryck. Ibland kommer det stora droppar med hög frekvens så det blir nästan som en stråle, men utan tryck. Han lyfter inte på benet utan står antingen som en valp eller som om han var på väg att sätta sig och bajsa.
Han har blivit extremt dragig i kopplet, jag flyger som en vante. Svårt att få kontakt med honom också. Helt olikt sig själv. Har också blivit osäker och motvillig att gå ut men det kan väl bero på alla veterinärbesök.
Det blev en lång beskrivning men nu till frågan. Kan hans kissproblem bero på en låsning i rygg/länd/kors? Han har haft en låsning förut, innan jag köpte honom och enligt uppfödaren fick han svårt att hålla sig då men blev bättre efter ett besök hos fysioterapeut. Han har ju kristaller, men eftersom all medicin inte hjälper nämnvärt så undrar jag om ett besök hos en fysioterpeut kanske kan hjälpa lite? Han har knakat lite i ryggen på senare tid.
Röntgen, blodprover och urinprov togs utan resultat. Han tappades på urin och jag fick åka hem för att komma tillbaka dagen efter för ultraljud eftersom klockan var mycket.
På torsdagen gjordes ultraljud utan anmärkning. Ännu ett urinprov togs. Äntligen! Dom hittade ammoniumuratkristaller. Z fick ligga inne över natten, han fick äta veterinärfoder och fick dropp, smärtstillande och anitbiotila intravenöst. På långfredagen fick vi hämta hem honom, då hade han kissat normalt 3 gånger.
Vi hann bara hem o så var han lika dålig igen. Åkte tillbaka senare samma kväll för att han inte kom igång. Blåsan var inte enorm så vi fick åka hem igen och komma tillbaka på lördagen om han inte var bättre.
Lördag morgon åkte vi in. Han tömdes och det bestämdes att han ska in och tömmas morgon och kväll tills han kan tömma sig själv.
Så har vi gjort sedan dess. Nu är det måndag morgon/förmiddag och tredje dagen som han äter antibiotika och smärtstillande i tablettform. Äter även veterinärfoder (RC Urinary u/c low purine) och allopurinol.
Han är lite bättre, men inte alls så bra som han borde vara. Varje gång vi tömmer honom har han en propp i urinröret och när han får bort den kan han tömma sig själv, men det bildas en ny propp istortsätt direkt. Han har svårt att hålla sig när han går i trapporna hemma, men inga problem att hålla sig inomhus. Utomhus släpper han på och då verkar det som att han kan kissa lättast när han går samtidigt. Ibland kan han få fram en väldigt tunn stråle med bra tryck. Ibland kommer det stora droppar med hög frekvens så det blir nästan som en stråle, men utan tryck. Han lyfter inte på benet utan står antingen som en valp eller som om han var på väg att sätta sig och bajsa.
Han har blivit extremt dragig i kopplet, jag flyger som en vante. Svårt att få kontakt med honom också. Helt olikt sig själv. Har också blivit osäker och motvillig att gå ut men det kan väl bero på alla veterinärbesök.
Det blev en lång beskrivning men nu till frågan. Kan hans kissproblem bero på en låsning i rygg/länd/kors? Han har haft en låsning förut, innan jag köpte honom och enligt uppfödaren fick han svårt att hålla sig då men blev bättre efter ett besök hos fysioterapeut. Han har ju kristaller, men eftersom all medicin inte hjälper nämnvärt så undrar jag om ett besök hos en fysioterpeut kanske kan hjälpa lite? Han har knakat lite i ryggen på senare tid.
