Låt oss prata om det här med PMS

[em-pirre]

Vet inte hur mycket alla IVF har påverkat men har blivit så sjukt deppig veckan (1,5 vecka) innan mens. Sen får jag ont i hårbottnen. Liksom wtf. Det var först då en kollega pratade om hårbottensmärta innan mens som jag fattade.

 

[cewe]

Detta känner jag igen! Förutom att jag numera inte får mensen, men detta hänger med ändå! Sjukt störigt och undrar vad det hänger på? Man borde ju rimligen ha lika mycket muskler som ”alla” alltid hävdar att inkontinens handlar om. Stöttning från barnmoraka eller KK lika med noll.... Du får knipa!

Vore det knipande det handlade om skulle det ju inte variera så över månaden?

 

[bettysmatte]

Ett symtom som jag brukade få var lättblödande tandkött dagarna innan mens. Någon annan som känner igen det? Vet att jag brukade irritera mig om det hände att jag hade ett tandläkarbesök precis då, för då visste jag att de skulle misstänka att jag misskötte mina tänder (att använda tandtråd t.ex)....

 

[Migo]

Ett symtom som jag brukade få var lättblödande tandkött dagarna innan mens. Någon annan som känner igen det? Vet att jag brukade irritera mig om det hände att jag hade ett tandläkarbesök precis då, för då visste jag att de skulle misstänka att jag misskötte mina tänder (att använda tandtråd t.ex)....

Ja!

 

[Hoarfrost]

Jag gick jättelänge och trodde att alla andra hade det som jag, alltså blödde stora mängder tills de var alldeles svimfärdiga Det var min läkare som vid 27 års ålder körde en miljon blodprover på mig för att jag var sjuk väldigt ofta samt hade en utmattningskänsla konstant i kroppen, som sa åt mig att gå till gynekolog.
Då upptäcktes det nämligen att jag hade rejäl järnbrist. Läkaren var förvånad att jag orkade löpträna/promenera över huvud taget.

Jag hade aldrig varit hos gyn innan för "alla har väl så" och ingen pojkvän, och en mamma som kom med massa skrämselpropaganda kring p-piller och skjuta på mens osv. Väl hos gyn undrade hen förvånat varför jag inte kommit tidigare för av vad jag beskrev hade jag onödigt stora problem.
Inte bara med riklig blödning utan... Mina finnar, mina extrema humörsvängningar, min oregelbundenhet (min mens kom allt mellan 2 dagars till 7 månaders mellanrum), mina förkyningssymptom, min trötthet, mitt extrema illamående samtidigt som jag ville äta upp hela världen men inte ville det för jag mådde ju illa, hår på magen, kramper, smärta som gjorde att jag kräktes, huvudvärk, kallsvettningar, sovproblem, depressionen som sköljde över mig, tandproblem (ilande och blödande tandkött), att jag tappade saker, var yr osv osv.
Allt kunde vi till slut koppla till pms och mens. Då fattade jag äntligen ett och annat. Innan hade jag gått runt och varit tyst och tänkt att det här får jag väl leva med eftersom jag är kvinna.

Jag är glad men samtidigt lite ledsen över att jag inte gick tidigare. Att gå till gynekolog kanske inte är supervanligt när man inte skaffat pojkvän och behöver skydda sig etc? Skulle nästan vilja att det fanns mer information om vad en gyn kan göra, för hade inte läkaren sagt att jag borde gå pga järnbristen och att hen tyckte det lät som jag hade väldigt jobbig mens, då hade jag fortfarande aldrig gått.
Nu kunde inte gyn lösa alla problem, men några problem löstes av att få p-piller. Finnarna försvann (nästan helt), oregelbundheten är ett minne blott, håret på magen bortblåst och de väldigt rikliga blödningarna likaså (yrseln försvann när blödningarna blev normala). Upplever även att den värsta depressionen är lite avtrubbad och inte lika intensiv.
Det andra antar jag att jag får leva med. Men det är så himla mycket lättare nu när jag vet när det kommer och att när det väl kommer är det inte ett rent helvete att hålla sig från att fläcka allt man rör vid typ

 

[Snurrfian]

Ett symtom som jag brukade få var lättblödande tandkött dagarna innan mens. Någon annan som känner igen det? Vet att jag brukade irritera mig om det hände att jag hade ett tandläkarbesök precis då, för då visste jag att de skulle misstänka att jag misskötte mina tänder (att använda tandtråd t.ex)....

O ja, det här jag också!

 

[95johsv]

Vore det knipande det handlade om skulle det ju inte variera så över månaden?

Ja precis! Musklerna förtvinar 2-4 dagar för att sedan magiskt bygga upp sig... Önskar det kunde tas på mer allvar!

 

[Lovisaleonora]

Det här är en både belysande och beklämmande tråd. Så många som har så mycket besvär, och ändå känns det som vi är förvånade över att inte vara ensamma.

 

[Chili]

Oj vilken intressant tråd! Jag har tidigare haft rejäl mensvärk och that's it ungefär. Efter att ha fått barn har jag fått den vidrigaste humör-PMS. Det är så hemskt att plötsligt bli superarg, ledsen, snarstucken och lättirriterad från ingenstans. Det tog ett tag att märka av det hela men nu förstår jag. Det gör det lättare att hantera, gå undan, undvika konflikt men det lyckas ändå slippa ur kommentarer jag aldrig skulle säga annars. Det är som att ett undertryckt alterego kommer fram...

Jag har inte velat äta p-piller för vi funderade ändå på ett barn till, men har inte blivit så ännu. Jag både längtar och vill inte testa p-piller igen. Jag längtar efter att slippa humörsvängningar och andra fysiska ändringar som kom efter barnet, men jag ser inte fram emot alla de biverkningar man också kan få innan man hittar rätt preparat. Efter barnet kände jag mig så naturlig och härlig och in tune med kroppen, och fri från graviditeten! Då ville jag absolut inte ha läskiga p-piller (som jag ätit i 10 år tidigare). Nu känner jag annorlunda.

Och nu sitter jag här, lätt snuvig, och borde få mensen vilken dag som helst (jag är regelbunden men har notoriskt dålig koll på den). Blir jag också mensförkyld?! Jag har också fått mer reumatiska besvär efter barnet även om jag hade sådana problem förr också. Men nu får jag kraftbortfall i händer, ont i fötterna och muskel/ledvärk som hoppar runt i kroppen på ett helt nytt sätt. Jag ska definitivt börja stämma av om dessa besvär blir mer tydliga i samband med mens. Jag har exempelvis senaste 1-2 veckorna känt mig svag och haft allt mer kraftbortfall i händerna. Det kommer och går men jag har inte analyserat något samband med mens tidigare. Jag ska definitivt börja föra en tydligare dagbok över detta och diskutera med min sjukgymnast! Och liksom flera andra här har jag aldrig hört detta diskuteras innan.

 

[cambodia]

Kan nog också känna lite av en mensförkylning. Speciellt stark trötthet och humöret ska vi inte ens prata om... och varje månad kommer det som en överraskning. Jag börjar lära mig och hanterar det hyfsat. Misstron från andra är nästan värst, eller kanske mer oförståelsen. Pratade med en kurator om mitt mående kunde ha samband med mensen och vad man kanske kunde göra. Han (!) skrattade bort det... Och min sambo förstår ingenting.

Något som i alla fall blev bättre efter jag fick barn är värken! Och jag har ALDRIG mått så bra i kropp och psyke som när jag var gravid

 

[cewe]

Ja precis! Musklerna förtvinar 2-4 dagar för att sedan magiskt bygga upp sig... Önskar det kunde tas på mer allvar!

Finns tydligen något som lite ovetenskapligt kallas för hormonell inkontinens men det är tydligen sorgligt dåligt accepterat och dåligt med kunskap hos sjukvården.

 

[cewe]

Oj vilken intressant tråd! Jag har tidigare haft rejäl mensvärk och that's it ungefär. Efter att ha fått barn har jag fått den vidrigaste humör-PMS. Det är så hemskt att plötsligt bli superarg, ledsen, snarstucken och lättirriterad från ingenstans. Det tog ett tag att märka av det hela men nu förstår jag. Det gör det lättare att hantera, gå undan, undvika konflikt men det lyckas ändå slippa ur kommentarer jag aldrig skulle säga annars. Det är som att ett undertryckt alterego kommer fram...

Jag har inte velat äta p-piller för vi funderade ändå på ett barn till, men har inte blivit så ännu. Jag både längtar och vill inte testa p-piller igen. Jag längtar efter att slippa humörsvängningar och andra fysiska ändringar som kom efter barnet, men jag ser inte fram emot alla de biverkningar man också kan få innan man hittar rätt preparat. Efter barnet kände jag mig så naturlig och härlig och in tune med kroppen, och fri från graviditeten! Då ville jag absolut inte ha läskiga p-piller (som jag ätit i 10 år tidigare). Nu känner jag annorlunda.

Och nu sitter jag här, lätt snuvig, och borde få mensen vilken dag som helst (jag är regelbunden men har notoriskt dålig koll på den). Blir jag också mensförkyld?! Jag har också fått mer reumatiska besvär efter barnet även om jag hade sådana problem förr också. Men nu får jag kraftbortfall i händer, ont i fötterna och muskel/ledvärk som hoppar runt i kroppen på ett helt nytt sätt. Jag ska definitivt börja stämma av om dessa besvär blir mer tydliga i samband med mens. Jag har exempelvis senaste 1-2 veckorna känt mig svag och haft allt mer kraftbortfall i händerna. Det kommer och går men jag har inte analyserat något samband med mens tidigare. Jag ska definitivt börja föra en tydligare dagbok över detta och diskutera med min sjukgymnast! Och liksom flera andra här har jag aldrig hört detta diskuteras innan.

Har du iphone finns en "mens-kalender" i hälsoappen där du kan regga din cykel och ditt mående

 

[Torill]

Det tog så många år innan jag gjorde kopplingen mellan mina förkylningssymptom och mensen. Har nämnt det för andra någon gång men ingen har känt igen beskrivningen...

Några dagar innan mens har jag en dag eller två med feberkänsla, snuva etc. Kan variera lite hur intensivt det är, ibland har jag vad jag upplever som rejäla febertoppar på nätterna, ibland märker jag knappt av det.