lemonlime1
Trådstartare
Hej! Jag och en kille har haft en on off situationship/flörtande i flera perioder, ibland har det gått flera månader ellet år utan stt vi har haft någon kontakt. Vi har aldrig träffats men vi har pratat flera gånger om att träffas och iaf ha sex. Just nu har vi ingen kontakt och der kanske är bäst nu. Vi är väldigt attraherade av varandra och har väl nån slags känslor för varandra som är mer än vänskapskänslor vi har iaf båda två varit väldigt tydliga med att vi vill ligga med varandra. Ibland bara "försvinner" han utan anledning och jag får ingen förklaring till varför vilket gör mig ledsen och sen helt plötsligt dyker han upp som om ingenting har hänt flera månader senare. I augusti 2025 hörde han av sig efter att vi inte hade haft kontakt på 3 månader jag frågade "vart tog du vägen förut då ? Vi snackade ju på snapchat i maj och sen blockade du mig från ingenstans ?" Det enda svaret jag fick var "jag vill träffa dig" Tyvärr har jag hört en del mindre trevliga saker om honom från några personer men jag är beredd att ge han en sista chans om han hör av sig igen. Just nu har vi som sagt ingen kontakt för han träffar nån annan tror jag eller det kanske har tagit slut mellan dom nu , jag har varit väldigt arg och ledsen och försökt på alls sätt att visa för honom att hans beteende med att komma och gå gör mig ledsen ibland känns det som att han förstår mig och ibland förstår han inte alls. Det som är jobbigt är när vi har kontakt så känns det bra och han är gullig och bryr sig och nästa stund är han kall och ignorerar. Jag hatar inte honom men hans beteende gör mig ledsen. Vi är 34 och 29 om åldern nu spelar nån roll , vi har båda asperger/lätt autism + add/adhd och båda två har haft en del problem med ångest och depression. Nåt säger mig att vi får kontakt igen nån gång och jag är väldigt säket på att vi kommer ha sex om vi kommer träffas, det finns nog tyvärr en risk att vi kommer tjafsa om gamla saker som har hänt om vi ses och jag kommer bli ledsen då problemet är art när vi tjafsar så stänger han av och det blir att prata med en vägg jag tycker att vi måste kunna prata som vuxna människor och reda ut tjafs och kunna prata om känslor men han flyr istället för att prata. Vet egentligen vad jag vill med inlägget men jag är ledsen och saknar honom, tror tyvärr aldrig det kommer gå över för mig, jag kommer alltid känna nåt för honom och det känns jobbigt. Vi är väl egentligen inte bra för varandra men ändå så dras vi till varandra flera gånger.
