Leka hemma hos

[mian1]

Jag vet inte om jag är löjlig & överbeskyddande, men hur gör man egentligen när barnen ska börja leka hemma hos varandra?

Min dotter fyller 4 år i höst och hittills har hon lekt på dagis och med jämna mellanrum har vi fått besök av eller besökt kompisar med jämnåriga barn. Hemmavid bor det få barn.
Nu har de 4 barn som bor i närheten börjat intressera sig för att leka med min dotter. Eller rättare sagt har en av dem, som går på samma dagis, pratat mycket med min dotter om att de ska leka hemma och vid ett par tillfällen har alla fyra barnen dykt upp hos oss och vill komma in och leka eller ta med min dotter att leka.
Jag kan tänka mig att dagiskompisen kan få komma in hos oss och leka, ifall min dotter vill det, men jag vill inte ha de andra tre barnen här. Två av dem är i skolåldern och den tredje vet jag inte ens vad han heter. Varken vill eller orkar vara dagmamma åt 4 extra barn (för tillfället sjukskriven och ska inte anstränga mig).
Och att leka ute med dem... Ingen av föräldrarna är ute. Vi bor flera hundra meter från de andra barnens hus och ibland är ingen av deras föräldrar hemma fast att barnen är hemma själva. Är de ute finns ingen vuxen i närheten och ungarna kan vandra iväg långt bort utan uppsikt. Det finns bäckar, en sjö, gamla brunnar och vägen är inte så hårt trafikerad, men den är farlig att vara på/vid. Om mitt barn varit med de andra och ramlat och slagit sig eller trillat i bäcken så skulle ju ingen ta hand om henne. Man kan väl ändå inte förlita sig på två 7-åringar som barnvakter??? Och för en 3,5-åring att gå ensam hem 200 meter eller längre längs grusväg med obefintlig sikt? För om ingen vuxen är hemma hos de andra barnen klarar hon ju inte av att ringa själv och be oss hämta när hon vill hem.
Dessutom är de andra barnen illa omtyckta hos de andra grannarna, utan barn, eftersom de ränner in och ut i folks trädgårdar, garage och uthus, gapar och skriker och är hyfsat oförskämda. Sådan vill jag inte att mitt barn ska bli. Dagiskompisen är nog inte så illa när hon är själv, men när de är i grupp brukar det bli livat.
Jag låter min dotter vara ensam hemma när jag hämtar posten eller fodrar hästarna. Då är jag 30 meter från ytterdörren och hon kan ropa på mig om det är något. Annars skulle jag aldrig låta henne vara ensam. Jag är alltid i närheten!

Vad gör ni andra, som är mer vana? Ska man bli barnpassare åt grannskapets barn om man inte vill låta sin 4-åring leka ensam? Eller ska man neka henne att leka med grannbarnen? Kan man bara släppa in ett av fyra barn?
Är jag överbeskyddande???

Och om min dotter vill leka med någon annan från dagis. Vid vilken ålder brukar det vara ok att ringa och föreslå för den andras föräldrar att barnen ska leka hemma hos varandra? (Känner ingen av föräldrarna till min dotters dagiskompisar)

 

[skogsridmulle]

Sv: Leka hemma hos

Svarar bara delvis.

Mina döttrar 2 & 5 snart 3 & 6 leker med dagiskompisar. Lilltjejen har en bästis på dagis som vi började ta hem och lämna bort nu på våren. Stortjejen började i samma ålder att gå hem till andra. Jag har lagt manken till att lära känna andra föräldrar och att ge barnen tillfälle att leka med varandra efter dagis. Funkar jättebra!

 

[Brisa]

Sv: Leka hemma hos

Nej, du är varken löjlig eller överbeskyddande! Jag skulle aldrig släppa ut min nyss fyllda fem-åring helt utan uppsikt av vuxen. Och de sjuåringar du pratar om låter ju inte direkt som ansvarstagande barnvakter.

Min dotter och kompisarna har hälsat på varandra under ungefär ett till ett och ett halvt års tid. Behovet uppstod nästan över en natt, helt plötsligt så var kompisarna jätteintressanta. Hon har 7-8 dagiskompisar som bor på lagom avstånd och alla umgås med varann. Tack och lov har de vettiga föräldrar som alla gör sitt bästa för att barnen ska vara trygga. När vi ringer varandra så bjuder vi alltid hem varandras barn, aldrig bort våra egna. En av kompisarna bor 100 meter bort längs en gång- och cykelväg, och de har just fått börja gå själva mellan varandra, men då ringer vi alltid varandra och talar om när de är på väg så man kan möta upp.

Det är inte så särskilt mycket trafik här, men dottern har inget trafikvett än och kommer det en katt på andra sidan vägen så kan hon säkert rusa ut i gatan utan att tänka eller se sig för. Samma sak med vatten, brunnar m m - barn i den här åldern har inte vett nog att förstå vad som kan bli farligt.

Jag tycker att du kan släppa in bara ett barn, helt klart. Och såklart du kan bjuda hem ditt barns dagiskompis - första gången kan du ju bjuda mamman på kaffe och så får barnen leka en stund. Så får även du en bild av mamman - vill du lämna ditt barn till henne när det blir aktuellt?

 

[TinyWiny]

Sv: Leka hemma hos

Jag hade aldrig släppt iväg mitt barn på det vis du beskriver att de andra föräldrarna gör.
Jag tycker alltså inte att du är överbeskyddande.

Visst kan du säga att bara ett barn är välkommen in, det är helt ok tycker jag.

Innan mina barn var närmare 8 så fick de inte vara ute själva, jag ville ha koll på dem eller veta att någon granne kollade dem, det händer olyckor ändå fast man är uppmärksam så man behöver inte utmana ödet.

En fyraåring ska inte behöva ta ansvaret att klara sig själv, det är så lätt att de "glömmer" vad de får och inte när kompisar är med.

 

[_Eva_]

Sv: Leka hemma hos

Hola,
Vi har litet blandad ålder på barnen i vår lilla by. Det finns totalt 11 st varav 4 bort bortanför stora vägen vilken inga barn i byn korsar.

De 7 på vår sida leker när det finns tid och utrymme, de ränner lite över sina tomter och på vår gård, mest hos oss eftersom vi äger det mesta.... Vår fyraåring ränner glatt med 10-åringarna på diverse upptåg. Vår son är den yngste som kan vara ute litet själv. Det finns två till men de är fortfarande så pass små att de måste hållas på tomten med sin mamma.

Här funkar det så att vi hjälps åt att hålla kollen på byns barn. Är de nere hos mig så har jag kollen på gänget, är de uppe hos grannar så kollar grannar.
Det blir lite ringande ibland på mobiler att "Nu är de på väg till er" "Skicka hem våra" "Har dom dragit upp i skogen?" "Dom är här och äter smörgåsar" osv....
Och det fungerar bra .

Det man får räkna med är att det kan bli lite många barn ibland och att de skränar litet. Och plötsligt har man några hungriga på mellis.

mvh Eva

 

[Luff]

Sv: Leka hemma hos

Vi bor ju så det alltid måste skjutsas. Vi startade leka hemmahosandet med dagiskompisar i 4-årsåldern - då gällde 2 timmar - räckte gott och väl.
Nu är barnen 7 och 9 - snart 8 o 10 och lillebror är sällan borta mer än 3, högst 4 timmar (eller har kompis här) sen är det inte roligt längre. Storebror däremot har vi bara tidsbegränsning med någon av kompisarna som tenderar att hitta på hyss när lekstunderna blir långa.
Jag lät inte lillebror springa runt (till bäcken mm) med dom äldre förräns han var 6. Nuförtiden härjar dom med förstånd och storebror har koll på minstingen. Ordern är att trillar han i bäcken så hoppar du i efter och drar i det som sticker opp..
Bäcken är aldrig djupare än 40 cm så det känns ganska lugnt.

 

[humlanotrocadero]

Sv: Leka hemma hos

Jag vet en mamma som "bara" släppte in ett barn, jag förstår henne idag för hon var dagmamma, men jag förstod inte då jag var liten.. man undrade alltid om man skulle bli den som blev "utvald" o till slut gick jag inte ens dit o frågade längre...
Det blir ju RAMASKRI på denna sidan om man bjuder till kalas men utelämnar en hög med barn som man "inte vill ha" på sitt kalas o jag skulle väl inte tycka att det är snällare på något sätt alls att bara stänga dörren o en liten kotte får gå hem själv.

Försök organisera leken istället, säg nej när en grupp med barn kommer o ring sen upp mamman till det barnet som är välkommet o tala om det så de kan komma själva.

 

[pigleton]

Sv: Leka hemma hos

För att slippa konflikten med att bara välja ut ett barn när de står vid dörren skulle jag föreslå lek i trädgården. Om de sen säger att de vill gå iväg får man enkelt förklara att du har regler för din dotter som innebär att hon inte får gå hemifrån än.

Sen skulle jag ringa till det barnet du vill att hon ska leka med och bjuda in enbart denna och mamman.

 

[humlanotrocadero]

Sv: Leka hemma hos

Om hon har 4 kompisar som kommer då o då har du ju även möjlighet att skicka över henne till dom då o då

Kanske bara blir positivt om de får leka hos dig några gånger.

 

[mian1]

Sv: Leka hemma hos

Har just varit på utvecklingssamtal på dagis och fått veta att min dotter inte leker med granntjejen längre. De lekte i höstas, men inte alls längre. Det känns lite skönt för då kan jag få fortsätta att "överbeskydda" henne. För mig är hon en liten tjej! Hon vågar inte leka ensam så jag måste vara med. Och jag tycker att de andra barnen är väl stora och "busiga" (ouppfostrade...)

Inför förra sommaren pratade vi med en annan mamma på dagis om att låta våra barn träffas några gånger under sommaren och leka. Dessvärre blev det inget av och det barnet är en pojke och min lilla vill absolut inte leka med pojkar längre. Fast nu vet jag vilken badplats de andra brukar åka till så blir vädret fint i sommar kan vi söka upp dagiskompisarna på badplatsen!
Frågade dessutom min dotter om hon var besviken att dagiskompisen inte fick komma in hos oss när de var här sist, men hon svarade att hon inte vill leka med henne och att hon är rädd för de två äldsta barnen. Hon vill leka med en liten tjej som också bor i närheten och vars föräldrar inte heller låter henne springa ensam på vägen.

Skönt att "problemet" inte är så överhängande utan att jag får lite tid på mig att vänja mig vid att min dotter börjar bli stor. Och förhoppningsvis kan vi få till umgänge med, för mig, mer lämpliga kompisar än de som inte har någon tillsyn.

 

[mian1]

Sv: Leka hemma hos

Om hon har 4 kompisar som kommer då o då har du ju även möjlighet att skicka över henne till dom då o då
.

För mig är det ett sämre alternativ än att ha de 4 stora, skänande barnen i min trädgård. Båda familjerna har stor studsmatta och den ena familjen har även en stor pool. Säkert jätteroligt, men hur farligt som helst med 5 barn som ingen ser efter. Skulle tycka att det var jätteobehagligt att veta att min lilla dotter var hemma hos någon liten kompis och att det inte fanns några vuxna är eller att den hemmavarande föräldern låg och sov.
För någon vecka sedan kom en av mammorna, sent på kvällen efter 9, och letade efter barnen. Ingen visste när de varit hemma sist, men det började bli mörkt och ingen hade en aning om vart de tagit vägen. Då hade de gått 1 km ner till sjön för att titta på grodyngel! Det finns ingen som bor i närheten av båtplatsen vid sjön som hade kunnat se eller höra dem om någon ramlat i.

Jag är säkert mesig, men jag vill inte släppa min dotter ensam utan vuxnas tillsyn.

 

[Sar]

Sv: Leka hemma hos

Jag skulle tycka att det var helt o.k. att förklara att din dotter är så liten att hon bara får ha en kompis inne (granntjejen) men om hela skocken kommer så leker de ute (självklart under uppsikt). Då är det också lättare att sätta gränser och genom sin egen närvaro i leken visa vad som är o.k. eller inte i lekväg.

Det handlar ju också om att din dotter verkligen får ut något av besöken, annars skulle jag söka upp andra barn.

Jag hade egentligen varit mer oroad över att din tjej inte vågar leka själv med andra barn än att just dessa barn söker upp henne. Känner hon din motvilja mot barnen?

 

[mian1]

Sv: Leka hemma hos

Jag tror att hon kan känna att jag inte gillar de andra barnen, tyvärr
Annars är hon lite försiktig och leker helst med lugna barn. Hon har inga sociala problem, men hon är lite blyg ibland och hon vill inte vara med och leka om det blir skrikigt och stojigt.
Hon leker jättefint med sina kompisar, både våra kompisars barn och de på dagis som jag vet är hennes kompisar. Träffar vi främmande barn, i lekparken t.ex., så tar hon kontakt om de andra barnen är snälla och blyga som henne själv. Är det vilt sandkrig går hon därifrån.

 

[Sar]

Sv: Leka hemma hos

Hon leker jättefint med sina kompisar, både våra kompisars barn och de på dagis som jag vet är hennes kompisar. Träffar vi främmande barn, i lekparken t.ex., så tar hon kontakt om de andra barnen är snälla och blyga som henne själv. Är det vilt sandkrig går hon därifrån.

Jamen det låter ju helt sunt, barn ska ha lite självbevarelsedrift om det blir för vilt! Jag trodde att hon hade svårt med lekandet överhuvudtaget.
Jag tror ändå det kan vara värt att etablera kontakten med granntjejen inom lämpliga nivåer, vi bor själva alldeles bredvid förskolan men har ingen jämårig (eller stavas det jämnårig?) grannkamrat så jag hade blivit själaglad om vi hade haft det.

 

[mian1]

Sv: Leka hemma hos

Granntjejen är inte jämnårig. Hon är 5,5 år och leker med barn som är 7-8 år. En ganska tuff och framåt tjej. Fast hon lyssnar när man säger åt henne så vill min lilla leka med henne och hon kommer själv så går det bra.
Annars finns det en jämnårig pojke på gångavstånd. Han är snäll och lugn och min dotter gillar honom, men just nu är det jätteviktigt att vara FLICKA och då ska man inte leka med pojkar. Det går nog över. Och det finns en grannflicka som är ett drygt halvår yngre som min dotter är väldigt intresserad av och som hon kanske kan leka med såsmåningom.
Annars finns dagiskompisarna på köravstånd. Och hon leker med dem på dagis ett par timmar varje dag så hon blir ju inte helt asocial ändå.

 

[ika77]

Sv: Leka hemma hos

Förstår din oro och dina huvudbry.

Våran äldsta dotter var förra året 5,5 år.
Vi bodde i en del i utkanten av stan (villaområde) då.
Det var 3-4 barn som OFTA stormade in hos oss.
Det var ett konstant knackande på dörren och så ville de komma och hämta våran dotter för att leka eller komma in hos oss.
Jag är sån att jag vill gärna planera det med det andra barnets föräldrar först och främst så man VET att NÅN har lite koll på barnen och att det ska vara uppgjort var de befinner sig.
Annars kanske den ena föäräldern tror att de är hos den andra och vice versa om de bara springer vind för våg.

Det slutade med att våran dotter blev påverkad av de andra barnen som sprang vind för våg över trädgårdarna och en dag bara följde med och glömde säga till.
Ett par av de andra barnen var i skolåldern och den minsta var väl kanske ..3?
Sa ifrån hur många gånger som helst att " Nu kan inte ******* leka för vi ska äta och ha lite mys här nu. Ni får leka här en annan dag."
Men då kunde de vara på våran gård och leka med våra saker istället för att gå hem och min dotter stod ledsen och arg och tittade på dem i fönstret.
Så var det återigen jag som var boven.
Jag kunde inte ha det så och det är så skönt nu när vi bor på landet där vi vet var barnen är och ska de nånstans så MÅSTE man ringa innan och bestämma med en förälder.
Då vet man att nån har ansvaret för att de är där de förväntas vara.
Och framförallt vet man att det är OK för den andre föräldern.
Jag vill inte att mitt barn ska få nån stackars förälder att känna så som jag gjorde förra sommaren.
Gissar att de föräldrarna hade samma problem som mig då.