”Linjen mellan att klara sig och att bli utsatt är egentligen hårfin”

Den första gången jag fick höra att jag skulle akta mig för den fula gubben var när jag var sju år. Det fanns en blottare som brukade visa upp sig för små flickor i Järna där jag gick i skolan. När jag var tretton kom en av mina vänner till mig och viskade att hon trodde att hon blivit våldtagen. När jag var sexton fick jag ta emot mitt första dödshot av en arg man.

 

[TheRedLightning]

Jag blev lite irriterad när jag läste "Alla dessa historier har ett gemensamt, det finns inget lyckligt slut."
Det finns visst lyckliga slut, kanske inte för alla men för vissa. Kanske beror på hur man definierar ett lyckligt slut. Tittar jag på mig själv har jag lärt mig leva med det och gått vidare, från att ha varit så nertryckt att jag känt mig värdelös.
Sen kanske de lyckliga sluten beror på va det gäller också, men för mig känns den meningen så fel när de tidigare nämnt en rad olika historien, där en av historierna jag har egna erfarenheter från och jag har fått ett "lyckligt slut", när jag läste det kändes det väldigt negativt, sen är väl själva budskapet bra att ta upp. Jag körde fast lite på den meningen och håller inte helt med helt enkelt av den anledningen jag redan nämnt.