K

Kasino

Så var det min tur att ta bort min första häst. Tårarna rinner hela tiden.
Det ska väl vara klart nu, pratade med pappa på förmiddagen och vet. skulle komma vid 13-14.
Hon har fått somna in i sin evigt älskade hage och kommer grävas ner där med.
Uch jag gråter så jag inte kan se tangentarna eller vad jag skriver.

Jag vill bara få skriva av mig lite, det känns så hemskt att sitta 20 mil bort och inte ha hunnit hem för att säga hej då.
Det hade börjat i fredags men mamma och pappa orkade inte ringa mig då.
Lisa hade inte kunnat resa sig i boxen på morronen så de hade ringt till vet som kom ut och gav henne smärtlindring och antiinflamatoriskt. Men det hjälpte inte mycket. Hon kunde resa sen sedan och har kunnat stötta lite på benet hon hade ont i. Men vi har sagt redan innan att vi inte ska låte henne gå och ha ont för länge ,hon är ju 27 år.
Förlåt var heter det väl nu :cry:

Att det ska vara så jobbigt. Jag har ju väntat på detta de senaste 5 åren. Men när man väl är där så kvittar det hur mycket man visste innan det gör ont endå. Hon var 9 när hon kom till oss så hon har ju varit hos oss i mer än halva mitt liv.

Det är tur att jag har hennes son hos mig. Jag får ta en tur på honom när jag kommer hem från jobbet. Det kanske kan lätta tankarna något.
 
Sv: Lisa RIP

Tröstkramar till dig! Det är alltid jobbigt, även om man vet att det man gör är det bästa.

Ullis
 
Sv: Lisa RIP

ja, usch och fy vad tråkigt för dig. Hoppas att du snart kan se igenom sorgen och glädjas åt att hon ej har ont längre och att ni fick så många härliga år tillsammans.

*kramisar*
 
Sv: Lisa RIP

Vi fick ta bort min lillasysters ponny förra veckan (vi har haft henne sen jag var 15-16).

Jag sitter med långt bort och fick inte ta farväl.:( Hon blev 28 tror jag och ligger nu begraven i sin gamla hage ( tog 5 dagar efter avlivningen som var akut att få tag i en grävare, den första som lovat pappa dök inte upp! ). Min tröst är att hon var uthyrd sista året och hade det hur bra som helst. Och dom var med henne när hon togs bort. :love:

RIP Dolly

*tröstkramar*
Maria
 
Sv: Lisa RIP

Stackare! :cry: :cry: :cry: Men även om det är svårt så tänk positivt... Nu är hon ung och frisk och springer utan att ha ont på de evigt gröna ängarna i trapalanda! Det var det bästa som kunde göras! Ni gjorde helt rätt... Tröstkram!
 
Sv: Lisa RIP

Jag förstår precis vad du menar... min lilla dam är 27 år nu och jag har också haft henne i halva mitt liv...Precis som du skriver, så har ju tankarna om just den där hemska dagen funnits där ett tag nu, med tanke på att hon är gammal...Tack och lov så är min häst fortfarande frisk, men man tänker ju ändå...Jag tror aldrig att man riktigt kan föreställa hur det egentligen blir när den dagen är inne...Tycker synd om dig!
 
Sv: Lisa RIP

Vet hur det känns! Tog bort min lilla prinsessa för tre veckor sedan IDAG... lilltufflan tar nog emot din sessa och visar henne vart hon ska ta vägen osv... precis som alla andra bukehästar har gjort med henne..

Kramar
 
Sv: Lisa RIP

stackars dej.. jag vet hur det käns, kanske inte att mista sin häst. men har vart med om andra husdjur som har dött.
det är inte roligt alls :cry: de första veckorna är det jobbigast, men sen efter nån månad så förstår man att det var det bästa för djuret så att den inte behöver ha ont mer...

tänk att din häst står o betar grönt gräs i trapparanda nu o har det så bra, nu behöver hon aldrig lida mera.. :cry:

//pontiac
 
Sv: Lisa RIP

Vila i frid
och kom ihåg hon kmr alltid finns med dig , i ditt hjärta i dina tanker och sen har du en avkomma efter henne!
 
Sv: Lisa RIP

Tack alla för trösterika ord!
Pratade precis med min mamma. Hon sa att pappa hållt om henne ända tills allt var över. Hon hade inte rykt nått utan bara stilla somnat. Det kunde väl inte varit ett bättre sätt nu när det skulle ske. Det var vår gårdsvet. som var ute och han hade pratat med pappa länge efteråt när han gråtit. För det var tufft för pappa med. De evigt gröna ängarna tog i mot henne med det underbara sommarväder vi haft i dag.
Dessutom hade vår granne hemma satt en syrenkvist i grimman på henne så värdigare än så kan det väl inte bli?
Pappa och "drängen" här grävt ner henne i hagen som hon betat i de sensate 18 åren, där hon springit med sin fölunge och där hon slängt av mig så det stog härliga till.

Nu kan hon äta, äta och äta. Hennes stora favosyssla. Aldrig mer behöver hon stå å trycka i sitt hörn när snön yr eller springa som en galning för att det blåser, för hon HATAR när det blåser.

Jag var i stallet hos "fölungen" (han är 15)jag har efter henne för en stund sedan. Och jag "pratade" med honom och det kändes som att han redan viste och att han var ledsen. Men det är väl bara jag som lagt in en massa människokänslor i det hela.
 
Sv: Lisa RIP

Kramar!!! Tårarna rinner på mig med!

Jag är inte riktigt där än...jag väntar och går och tittar på 28-åriga nordisvallack. Han börjar bli lite gammal nu..... fasar för den stunden....
 
Sv: Lisa RIP

Åter igen tack alla för trösten i går.
I dag känns allt bättre och jag kan titta på hennes foton utan att lipa utan bara känna vilken stor tur som har fått haft en sån häst.
Och vilken tur att jag har Sino efter henne.

Men att även om man tänkt så mycket på hur det skulle bli när det väl skulle bli, de senaste 2 åren och ända bli så förtvivlad för att hon är bort. Detta också trots att hon varit kvar hemme hos mina föräldrar och jag bor 20 mil bort och sista 6 månaderna bara träffat henne 3 gånger. Den sista gången var för 2 veckor sedan och jag är så glad att jag fick den stunden med henne innan hon fick ont.
Hon gnäggade åt mig som vanligt och tiggde hö och ville bli kliad i pannan. Hon var så fin med och hade fällt all vinterpäls i år. Det gjorde hon nästan inte på hela sommaren förra året.

En lättnad har nog börjat infinna sig med. Lättnaden över att jag inte behöver ha dåligt samvete över att jag inte tar hand om henne längre. Inget dåligt samvete att för att mamma och pappa måste passa på henne. För de har fått lagt ner en del tid på henne de sista halvåret för att hon skulle ha det så bra som möjligt.

Jag hoppas nu bara att Sino får leva lika länge för då behöver jag inte oro mig än på 10-15år.

Än en gång tack till er alla....
 

Liknande trådar

Hundhälsa Vi i vår familj har under hösten hamnat i en fasansfull situation, som gjort och gör mig så upprörd och ledsen. Den 20:de september i år...
14 15 16
Svar
311
· Visningar
21 627
Hästmänniskan Hej, Jag vet att det finns många trådar om detta men av de som jag hittat är det många inaktiva och jag önskar verkligen stöd just nu...
Svar
10
· Visningar
1 839
  • Artikel
Dagbok Sensommaren har inte riktigt varit som jag hoppats. Ingenting har blivit riktigt bra, men var väl inte så många grejer som hänt än...
Svar
2
· Visningar
808
Senast: Bison
·
Hundträning Jag har en okastrerad hane på 2,5 år av spetsras. Just nu mår jag väldigt psykiskt dåligt, vilket delvis har med hunden att göra. Så för...
2
Svar
37
· Visningar
5 428
Senast: Kraxa
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Uppdateringstråd
  • Dressyrsnack 16
  • Hingstval 2024

Omröstningar

Tillbaka
Upp