Lite historik….eller ett inlägg i debatten om fri avel.

[gudarnas häst]

I slutet av 70- och början av 80-talet rasade en ganska infekterad debatt inom islandshästsverige. I centrum stod ett antal hingstägare vars hingstar inte hade blivit godkända på SIF:s bedömningar. Några av hingstarna var bedömda och godkända av svenska ponnyavelsförbundet. Där hade man bedömt hingstarnas exteriör enligt mallen för en välbygd ponny. Någon av hingstarna var tävlade tämligen framgångsrikt i ponnydressyr och någon även i ponnyhoppning. Gemensamt för hingstarna var att de hade otillräckliga gångarter för att bli godkända på SIF:s bedömningar, bl.a. var hingstarnas tölt allt för dålig och i vissa fall obefintlig.
Hingstägarna tyckte att de hade mycket fina och trevliga hingstar och att de borde godkännas för avel även av SIF. I debatten uttalades ofta ord som översitteri och överförmynderi och hingstägarna hotade att bilda en ny islandshästförening. Årsmötena vid den här tiden var inga roliga tillställningar, inte sällan lämnade deltagare lokalen gråtande. Efter många, långa och heta diskussioner bröt sig gruppen av hingstägare ur SIF och bildade en egen förening; ”Föreningen för islandshästens bevarande”. Denna förening självdog dock efter en relativt kort tid när det visade sig att det egentligen inte var så många som sympatiserade med utbrytarna, de var mer högljudda än många.
Det är alltid bra att ha historien med sig när man för debatt. Om vi tänker oss att hingstägarna hade fått sin vilja igenom och deras hingstar blivit godkända eller att aveln hade släppts helt fri, hur hade den svenska islandshästen sett ut idag då? Hade den varit en ponnyras bland många andra med en svag eller obefintlig tölt och pass?

Jag kan inte se att det gynnar rasens utveckling att släppa aveln fri. Dagens krav på 7.75 är lågt ställda krav på en avelshingst (visserligen som Tim tidigare påpekat lättare för en 5-gångare än för en 4-gångare, men fortfarande lågt ställda), men de säkerställer åtminstone att hingsten har någorlunda gångarter och en hygglig exteriör (alt. halvdana gångarter med fantastisk exteriör eller tvärt om).
Att sträva efter att aveln går framåt är att sträva efter att allt fler hästar uppfyller de avelsmål som man har satt upp för rasen. Att aveln går framåt på detta sätt är inget som bara gagnar tävlingsryttaren utan är minst lika viktigt för den som föredrar att rida i skogen. Att utveckla aveln är att göra så att färre och färre hästar har fysiska, mentala och gångartsmässiga defekter och det gör det lättare för både fritidsryttaren och tävlingsryttaren att hitta sin drömhäst.
Det enda sättet att få aveln att gå framåt är att avla på de bästa individerna. Att selektera ut de individer som är ”de bästa” är inte lätt och än så länge har vi inget bättre system än avelsbedömning och BLUP, även om det finns naturligtvis finns brister i dessa. Att däremot släppa aveln fri så att jag får avla på min häst för att jag tycker att han är så fantastisk, är helt säkert inte något bra sätt säkra islandshästens framtid som allsidig och sund gångartshäst.

 

[Inte_Ung]

Sv: Lite historik….eller ett inlägg i debatten om fri avel.

Jag kan inte se att det gynnar rasens utveckling att släppa aveln fri.

Men jag anser inte att rasen BARA skall ha utveckling.
Ett visst bevarande parallellt med utvecklingen är nog nödvändig.
Genbasen är så liten att man för att behålla möjligheterna att gå framåt behöver spara på generna så att de inte dör ut.
Egenskaper som långlivad, ohalt och användbar är svåra att bedöma och något som man ser hos den egna hästen.

Att sträva efter att aveln går framåt är att sträva efter att allt fler hästar uppfyller de avelsmål som man har satt upp för rasen. Att aveln går framåt på detta sätt är inget som bara gagnar tävlingsryttaren utan är minst lika viktigt för den som föredrar att rida i skogen.

Men varför måste aveln gå framåt och mot vaddå?
Min bästa häst uppfyller inget av dagens avelsmål, men han är frisk, tölsäker, lättskött och vid full vigör vid 27 års ålder.
En sådan häst vill jag nu ha en ny, men de finns liksom inte.

Att utveckla aveln är att göra så att färre och färre hästar har fysiska, mentala och gångartsmässiga defekter och det gör det lättare för både fritidsryttaren och tävlingsryttaren att hitta sin drömhäst.

Min gamla häst har inga defekter, men han skulle inte klara avelsmålet.
För avelsmålet mäter inte sådana saker som 20 års hård ridning och ohalt och spattfri.
Det är ju vad man vill ha.
En häst som man kan rida på i takren lättriden tölt utan avbrott för hältor eller avslut för spatt.

Det enda sättet att få aveln att gå framåt är att avla på de bästa individerna. Att selektera ut de individer som är ”de bästa” är inte lätt

Jag begriper fortfarande inte vad som är så viktigt med att stoppa en viss avel för att den andra aveln skall kunna gå framåt?
De som vill avla extrema sporthästar kan väl göra det och de som vill avla något annat med ett annat mål, kan väl göra det?
Vad du tycker är framåt, kanske jag tycker är bakåt.
Det blir dåligt om alla hästar blir svarta och efter Hrafn.
Vilket nästan är fallet i dag.
Hur många hingstar utan Hrafn nära i stamtavlan kan du hitta?

och än så länge har vi inget bättre system än avelsbedömning och BLUP, även om det finns naturligtvis finns brister i dessa.

Och eftersom man kan ha missat någon viktig detalj, så kör man på den säkra sidan och låter aveln vara fri.
Någon annan kanske har sparat någon viktig egenskap i en buske någonstans.

Tänk om eksemet är en sådan sak?
Om alla hästar till slut blir så mycket släkt med varandra att alla "topphästar" får eksem.
I det läget skulle det ju vara en välsignelse att ha en Svenskfödd och garanterat eksemfri population att ta till för att avla bort defekten eksem.

Att däremot släppa aveln fri så att jag får avla på min häst för att jag tycker att han är så fantastisk, är helt säkert inte något bra sätt säkra islandshästens framtid som allsidig och sund gångartshäst.

Eller så är det det.
Jag vill till varje pris ha eksemfria hästar.
Det är nummer ett för mig.
Nummer två är spattfria.
Nummer tre är lätt att äga, sköta, hålla.
Först efter detta så kommer det som man mäter på avelsbedömningar.
Sedan så vill jag ha en hingst som är så obesläktad som möjligt till mina ston.
Och hur lätt är det om man har ett sto efter Fakur med Sörli 653 som morfar och ett sto med Atli som morfar och gamla Hraffe som farfar?

Mig veterligt så finns det fortfarande hingstar som nedärver eksem i aveln.
Så för mig är inte ett godkännade värt så mycket, för det är baserat på mätningar av saker som inte är det viktigaste för mig.

Högst på hästköparnas lista står alltid eksemfri och frisk.
Sedan så kommer lätt-töltad och vacker färg.
Vi måste ta och marknadsanpassa oss i stället för att aveln skall tillfredställa de avancerade tävlingsryttarnas behov av allt flaschigare hästar att rida.
De avancerade tävlingsryttarna är nämligen så få.

En häst med en bedömning över 8, gamla 1-klass, skall vara möjlig för alla medelgoda ryttare att rida.
Det skall inte behövas specialistkompetens för att kunna hantera en sådan häst.

 

[Båbbe]

Sv: Lite historik….eller ett inlägg i debatten om fri avel.

I slutet av 70- och början av 80-talet rasade en ganska infekterad debatt inom islandshästsverige. I centrum stod ett antal hingstägare vars hingstar inte hade blivit godkända på SIF:s bedömningar. Några av hingstarna var bedömda och godkända av svenska ponnyavelsförbundet. Där hade man bedömt hingstarnas exteriör enligt mallen för en välbygd ponny. Någon av hingstarna var tävlade tämligen framgångsrikt i ponnydressyr och någon även i ponnyhoppning. Gemensamt för hingstarna var att de hade otillräckliga gångarter för att bli godkända på SIF:s bedömningar, bl.a. var hingstarnas tölt allt för dålig och i vissa fall obefintlig.
Hingstägarna tyckte att de hade mycket fina och trevliga hingstar och att de borde godkännas för avel även av SIF. I debatten uttalades ofta ord som översitteri och överförmynderi och hingstägarna hotade att bilda en ny islandshästförening. Årsmötena vid den här tiden var inga roliga tillställningar, inte sällan lämnade deltagare lokalen gråtande. Efter många, långa och heta diskussioner bröt sig gruppen av hingstägare ur SIF och bildade en egen förening; ”Föreningen för islandshästens bevarande”. Denna förening självdog dock efter en relativt kort tid när det visade sig att det egentligen inte var så många som sympatiserade med utbrytarna, de var mer högljudda än många.
Det är alltid bra att ha historien med sig när man för debatt. Om vi tänker oss att hingstägarna hade fått sin vilja igenom och deras hingstar blivit godkända eller att aveln hade släppts helt fri, hur hade den svenska islandshästen sett ut idag då? Hade den varit en ponnyras bland många andra med en svag eller obefintlig tölt och pass?

Ja förmodligen. Och jag tackar alla de som då arbetade för tölten och passens bevarande, från djupet av mitt hjärta! Vi som upptäckt islandshästar senare har er att tacka för så oerhört mycket!

Jag kan inte se att det gynnar rasens utveckling att släppa aveln fri. Dagens krav på 7.75 är lågt ställda krav på en avelshingst (visserligen som Tim tidigare påpekat lättare för en 5-gångare än för en 4-gångare, men fortfarande lågt ställda), men de säkerställer åtminstone att hingsten har någorlunda gångarter och en hygglig exteriör (alt. halvdana gångarter med fantastisk exteriör eller tvärt om).

Jag håller med om detta. En hingst som inte går igenom alls bör inte användas. Dock tycker jag att lynnet borde ges betydligt mer vikt än det har idag. Problemet med lynnet är att det blir bättre med åren och en 10-årig hingst får sannolikt bättre poäng än en 5-åring. Ändå tycker jag man borde bedöma användbarheten för amatören mer effektivt än vad man gör idag. Alla drömmer vi nog om en häst som dansar fram i tölt oavsett tempo, exploderar i pass när vi ber om det och bär ett barn utan problem nästa dag. Problemet är att kunna bedöma dessa egenskaper vid ett enda tillfälle när hingsten är 5 år gammal...

Att sträva efter att aveln går framåt är att sträva efter att allt fler hästar uppfyller de avelsmål som man har satt upp för rasen. Att aveln går framåt på detta sätt är inget som bara gagnar tävlingsryttaren utan är minst lika viktigt för den som föredrar att rida i skogen. Att utveckla aveln är att göra så att färre och färre hästar har fysiska, mentala och gångartsmässiga defekter och det gör det lättare för både fritidsryttaren och tävlingsryttaren att hitta sin drömhäst.

Frågan är bara om man följer det svenska avelsmålet eller det isländska? Jag gillar det svenska, men är tveksam till det isländska då det tycks ge hästar med mankhöjd över 140 cm och mycket ben. Jag gillar hästar under 130 cm!

Det enda sättet att få aveln att gå framåt är att avla på de bästa individerna. Att selektera ut de individer som är ”de bästa” är inte lätt och än så länge har vi inget bättre system än avelsbedömning och BLUP, även om det finns naturligtvis finns brister i dessa. Att däremot släppa aveln fri så att jag får avla på min häst för att jag tycker att han är så fantastisk, är helt säkert inte något bra sätt säkra islandshästens framtid som allsidig och sund gångartshäst.[/

Förmodligen har du rätt i detta. Men vem tar hänsyn till lynnet? Kan hingstarna som godkänns idag ridas av ett barn i samtliga gångarter? Är alla verksamma hingstar eksemfria? Spattfria? Vem följer upp detta? Vad är "de bästa"? Är det hästarna som kan tävlas på VM-nivå eller de trygga pållarna som snällt lufsar runt i grisepass med 2-åringar på ryggen? ("bäst" är en värderingsfråga).

Varför är det inte bra att släppa aveln fri? Det har ju fungerat på Island... Är det för att vi svenskar är för blödiga för att äta upp de misslyckade experimenten?

 

[OlleAtlas]

Sv: Lite historik….eller ett inlägg i debatten om fri avel.



Amen!

 

[Silverkedjan]

Sv: Lite historik….eller ett inlägg i debatten om fri avel.

Jag är också tillräckligt gammal för att minnas historien, och hästarna.

Hade vi godkänt Hersir hade vi kanske haft ett gäng egna Glampi-hästar i landet Han har gett mycket flotta gångartshästar med storlek och aktion och hade varit ett bra komplement till gamle Faxi och co

Även Prins Nordland nedärvde en del egenskaper som var klart bättre än medelhästen på den tiden.

Att en del av de gamla hingstarna inte visade tölt berodde förstås på bristande träning och ointresse.

Jag håller med om att 7,75 är tillräckligt lågt för femgångshästar för att tillfredsställa alla smakriktningar.

Men det är dubbelmoral att kräva att en fyrgångare måste ha ÖVER förstaklass i snitt för att hamna över samma gräns när man i det verbala avelsmålet inte värderar femgångaren högre än fyrgångaren.

Jag skulle tvärtom vilja säga att det gör mycket mer skada i aveln med mediokra femgångare på 7,75 än över-medel-fyrgångare på 7,73. Femgångaren kan "kosta på sig" att tex ha 6,5 på benkvalitet eller låga poäng för tölt.

Folk i allmänhet behärskar inte växlarna om det blir för mycket pass. I efterhand kan man se att hästar med starka fyrgångsegenskaper och egna relativt medelmåttiga bedömningar gjort starkt intryck i aveln.

Ett ex förutom Hersir är tex Gloi frá Gunnarsholt som inte var eftertraktad pga sin andraklass-bedömning och brist på vilja. MEN han har lämnat välbehövliga rena gångarter och många fina tävlingsfyrgångare efter sig.

Jag tycker personligen om systemet med godkända hingstar. Svenskarna äter för lite hästkött för fri avel !

Men man bör diskutera viktningen av faktorer och bedömning av vilja/lynne/hållbarhet/robusthet mer konstruktivt så att de bättre speglar vårt avelsmål.

Jag märker ju själv hur jag sorterar i min hingstflock. Där kasteras det bästa fast det egentligen är helt enligt "marknaden" med resning och gång - men det lönar sig inte att lägga ned träning på fyrgångarna, utan det är smartare att satsa på en något sämre femgångare om man vill ha in den i stambok.

En sådan sortering generellt ger obalans i aveln av samma grisepasstyp som tex Danmark har brottats med.

Jag tycker fortfarande det är hyckleri att ha ett fint avelsmål på hemsidan och sedan inte ens informera om att det är inte det vi följer utan det isländska som beskriver en lättbyggd långbent smalhalsad extremt villig femgångshäst.

 

[Inte_Ung]

Sv: Lite historik….eller ett inlägg i debatten om fri avel.

Men om jag förstod Jordbruksverket rätt, så är det Svenska Islandshäst Förbundets avels-stadgar som skall gälla då Island inte är med i EU.
Så vi kan sätta våra avelsmål som vi vill.
Hästana kan fortfarande bedömas enligt FEIF, men vi kan ha olika tillägg som ger en Svensk rätt till att avla på hingsten.

Ett urval av fri-avelshingstarna helt enkelt.
På Island så är det fri avel, så dessa hingstars avkommor skulle inte få några problem med sina papper internationellt sett.

T.ex. så skulle man för att få fram fler lättridna 4-gångshästar kunna ta bort passen helt ur deras bedömning.

Men det är klart, utan en tillräcklig mängd grisepassare så kommer nog många instruktörer att bli arbetslösa.
Så det är väl bäst att de som bestämmer ser till att inte hästarna töltar rent av sig själva.

 

[sambaengi]

Sv: Lite historik….eller ett inlägg i debatten om fri avel.

Men jag anser inte att rasen BARA skall ha utveckling.
Ett visst bevarande parallellt med utvecklingen är nog nödvändig.
Genbasen är så liten att man för att behålla möjligheterna att gå framåt behöver spara på generna så att de inte dör ut.
Egenskaper som långlivad, ohalt och användbar är svåra att bedöma och något som man ser hos den egna hästen.


Men varför måste aveln gå framåt och mot vaddå?
Min bästa häst uppfyller inget av dagens avelsmål, men han är frisk, tölsäker, lättskött och vid full vigör vid 27 års ålder.
En sådan häst vill jag nu ha en ny, men de finns liksom inte.



Min gamla häst har inga defekter, men han skulle inte klara avelsmålet.
För avelsmålet mäter inte sådana saker som 20 års hård ridning och ohalt och spattfri.
Det är ju vad man vill ha.
En häst som man kan rida på i takren lättriden tölt utan avbrott för hältor eller avslut för spatt.



Jag begriper fortfarande inte vad som är så viktigt med att stoppa en viss avel för att den andra aveln skall kunna gå framåt?
De som vill avla extrema sporthästar kan väl göra det och de som vill avla något annat med ett annat mål, kan väl göra det?
Vad du tycker är framåt, kanske jag tycker är bakåt.
Det blir dåligt om alla hästar blir svarta och efter Hrafn.
Vilket nästan är fallet i dag.
Hur många hingstar utan Hrafn nära i stamtavlan kan du hitta?


Och eftersom man kan ha missat någon viktig detalj, så kör man på den säkra sidan och låter aveln vara fri.
Någon annan kanske har sparat någon viktig egenskap i en buske någonstans.

Tänk om eksemet är en sådan sak?
Om alla hästar till slut blir så mycket släkt med varandra att alla "topphästar" får eksem.
I det läget skulle det ju vara en välsignelse att ha en Svenskfödd och garanterat eksemfri population att ta till för att avla bort defekten eksem.


Eller så är det det.
Jag vill till varje pris ha eksemfria hästar.
Det är nummer ett för mig.
Nummer två är spattfria.
Nummer tre är lätt att äga, sköta, hålla.
Först efter detta så kommer det som man mäter på avelsbedömningar.
Sedan så vill jag ha en hingst som är så obesläktad som möjligt till mina ston.
Och hur lätt är det om man har ett sto efter Fakur med Sörli 653 som morfar och ett sto med Atli som morfar och gamla Hraffe som farfar?

Mig veterligt så finns det fortfarande hingstar som nedärver eksem i aveln.
Så för mig är inte ett godkännade värt så mycket, för det är baserat på mätningar av saker som inte är det viktigaste för mig.

Högst på hästköparnas lista står alltid eksemfri och frisk.
Sedan så kommer lätt-töltad och vacker färg.
Vi måste ta och marknadsanpassa oss i stället för att aveln skall tillfredställa de avancerade tävlingsryttarnas behov av allt flaschigare hästar att rida.
De avancerade tävlingsryttarna är nämligen så få.

En häst med en bedömning över 8, gamla 1-klass, skall vara möjlig för alla medelgoda ryttare att rida.
Det skall inte behövas specialistkompetens för att kunna hantera en sådan häst.

Håller helt med med tillägget att jag tycker nuvarande avelsbedömning missat vad en bra häst är samt att blupen har 95% osäkerhet eftersom endast ca 5% bedöms!!! dessutom mäter blupen enbart tävlingsmodets egenskaper, inte hållbarhet, inte viktbärighet, inte lättridenhet och inte hur lättränad en häst är. Dagens bedömningssystem sållar inte ut dåliga hästar som jag vill heller. En skicklig och tuff ryttare som du J.... kan få ordning på en häst som en medelgod ryttare aldrig skulle klara av, ens efter tillridning, möjligen under en begränsad tid men efter ett tag så skulle den komma tillbaks på tillridning för att ryttaren inte klarade den längre. Det finns massor av sådana hästar idag, tyvärr, och de är alla efter godkända hingstar.

I Eidfaxi kunde man läsa om 4 elithingstar på Island. 3 av dessa hade straffat ut sig ur aveln pga avkommornas lynne, de var svårridna och krävde lång träning, var passbundna osv. Men deras blup och elitutmärkelse kommer av de vältränade hästar som bedömts!

Rätt avelsbedömning får vi när opartiska ryttare tränar och tolkar de otränade unghästarnas egenskaper avseende lynne, lätthet för gångarter, lättlärdhet osv. När en skicklig ryttare inte kan dölja att hästen egentligen är svår, väldigt tuff och hård i lynnet, har svårkontrollerbar vilja, krävt mycket tillridning och inte haft lätt för gångarterna, ligger på och kräver mycket armstyrka, inte klarar vara självbärande utan ryttarens tygelstöd från början osv. Dessa egenskaper lägger jag stor vikt på och sållar kraftigt i min avel bort de som inte uppfyller de kriterien. Jag skulle förmodligen sålla bort många av de hästar du gillar tex. Så jag har gourmetsmak och är kräsen i min avel men jag har andra bedömningskriterier än du har! Men jag ser gärna att min häst har de egenskaper som tävlingshästen har också, i den mån de går att kombinera!

Apropå historia så var ju dessa hingstars egenskaper självsanerande eftersom de försvann ur bilden i islandshästvärlden och det är självklart att alla islandshästar givetvis måste ha den mycket viktiga egenskapen god tölt och lätthet för densamma. Sedan kanske även dessa hingstar med rätt och tillräcklig träning faktiskt hade visat riktigt bra tölt. Hoppning främjer ju inte precis gångartsträningen och de hade kanske okunniga ryttare. Om man läser Peter Mesch artikel i Stallmagasinet nr 4 så var ju kunskapen om tölt och dess träning inget vidare på den tiden och man kan nog utgå ifrån att de hästar som kom fram då var av den mer naturtöltande sort som jag vill bevara.

Kan tillägga att jag rekommenderar alla att läsa Peter Meschs artikel. Jag håller helt med i hans åsikter! Just den typen av häst han vill ha, som är en mycket välmeriterad tävlingsryttare som varit med från start, just den typen av häst är den jag eftersträvar!

 

[sambaengi]

Sv: Lite historik….eller ett inlägg i debatten om fri avel.

Jag är också tillräckligt gammal för att minnas historien, och hästarna.

Hade vi godkänt Hersir hade vi kanske haft ett gäng egna Glampi-hästar i landet Han har gett mycket flotta gångartshästar med storlek och aktion och hade varit ett bra komplement till gamle Faxi och co

Även Prins Nordland nedärvde en del egenskaper som var klart bättre än medelhästen på den tiden.

Att en del av de gamla hingstarna inte visade tölt berodde förstås på bristande träning och ointresse.

Jag håller med om att 7,75 är tillräckligt lågt för femgångshästar för att tillfredsställa alla smakriktningar.

Men det är dubbelmoral att kräva att en fyrgångare måste ha ÖVER förstaklass i snitt för att hamna över samma gräns när man i det verbala avelsmålet inte värderar femgångaren högre än fyrgångaren.

Jag skulle tvärtom vilja säga att det gör mycket mer skada i aveln med mediokra femgångare på 7,75 än över-medel-fyrgångare på 7,73. Femgångaren kan "kosta på sig" att tex ha 6,5 på benkvalitet eller låga poäng för tölt.

Folk i allmänhet behärskar inte växlarna om det blir för mycket pass. I efterhand kan man se att hästar med starka fyrgångsegenskaper och egna relativt medelmåttiga bedömningar gjort starkt intryck i aveln.

Ett ex förutom Hersir är tex Gloi frá Gunnarsholt som inte var eftertraktad pga sin andraklass-bedömning och brist på vilja. MEN han har lämnat välbehövliga rena gångarter och många fina tävlingsfyrgångare efter sig.

Jag tycker personligen om systemet med godkända hingstar. Svenskarna äter för lite hästkött för fri avel !

Men man bör diskutera viktningen av faktorer och bedömning av vilja/lynne/hållbarhet/robusthet mer konstruktivt så att de bättre speglar vårt avelsmål.

Jag märker ju själv hur jag sorterar i min hingstflock. Där kasteras det bästa fast det egentligen är helt enligt "marknaden" med resning och gång - men det lönar sig inte att lägga ned träning på fyrgångarna, utan det är smartare att satsa på en något sämre femgångare om man vill ha in den i stambok.

En sådan sortering generellt ger obalans i aveln av samma grisepasstyp som tex Danmark har brottats med.

Jag tycker fortfarande det är hyckleri att ha ett fint avelsmål på hemsidan och sedan inte ens informera om att det är inte det vi följer utan det isländska som beskriver en lättbyggd långbent smalhalsad extremt villig femgångshäst.

Fast jag har mycket goda erfarenheter av danska hästar som i förhållande till pris håller högre kvalité än de svenska. Göran H uttalande om "billiga skithästar från Danmark" på avelsmötet tyckte jag var mycket orättvist. Danskarna kan kontra med dyra skithästar med lynne man skakar på huvudet åt från Sverige. De har alltid undrat hur vi stått ut med de svenska halvblodens lynne och haft mycket högre ställda krav på sina hästar. Men så har de en annan djurhållning. Inte sällan kan hästar stå uppbundna i spiltor hela vintern som kor, utan att komma ut i någon hage. Det krävs ett helsikes gott lynne och starkt psyke för en sådan hantering! Dessa hästar förväntas vara snälla när man tar ut dem och snälla vid sina grannar. Klart att man måste tänka sig för ordentligt vad man avlar på för lynne då! Likadant har man faktiskt gjort på Island vintertid! Fast där har man dessutom haft flera hästar lösa i en stor box och förväntar sig att de inte skall skada varandra! Man skall inte hålla hästar instängda så här och jag gillar inte mjölkkornas liv heller , men jag vill gärna ha ett lynne på mina hästar som klarar den här djurhållningen!

 

[sambaengi]

Sv: Lite historik….eller ett inlägg i debatten om fri avel.

Men om jag förstod Jordbruksverket rätt, så är det Svenska Islandshäst Förbundets avels-stadgar som skall gälla då Island inte är med i EU.
Så vi kan sätta våra avelsmål som vi vill.
Hästana kan fortfarande bedömas enligt FEIF, men vi kan ha olika tillägg som ger en Svensk rätt till att avla på hingsten.

Ett urval av fri-avelshingstarna helt enkelt.
På Island så är det fri avel, så dessa hingstars avkommor skulle inte få några problem med sina papper internationellt sett.

T.ex. så skulle man för att få fram fler lättridna 4-gångshästar kunna ta bort passen helt ur deras bedömning.

Men det är klart, utan en tillräcklig mängd grisepassare så kommer nog många instruktörer att bli arbetslösa.
Så det är väl bäst att de som bestämmer ser till att inte hästarna töltar rent av sig själva.

Däremot finns det en EU-lag vi bryter mot som kallas för handelshinder. Det skall räcka med en godkänd veterinärbesiktning för att en hingst, bedömd eller ej, skall få användas i avel och man har rätt att använda obedömd hingst på egna ston samt kunna registrera avkomman! Då hittade svenskarna på bilageregistret som ett kryphål som tydligen behöver täppas till!

Men vi kan ju behålla bilageregistret också men då skall det inte kosta 6500 att registrera! Man skall inte behöva betala enorma summor och sedan ändå inte få fullgott medlemskap för hästen! Fast det bästa är att vi har samma regler som övrifa FEIF-länder.

Hehehe! Jag har också kommit fram till att det lönar sig att vara tränare om det krävs mer tillridning, vare sig det är för gångarterna, viljan eller lynnet. Så man är kanske från tränings- och tävlingsryttarsidan mindre intresserad ur ekonomisk aspekt att avla fram lättillridna hästar som den medelgode ryttaren själv klarar rida in och ta fram rena gångarter på...

 

[Boj]

Sv: Lite historik….eller ett inlägg i debatten om fri avel.

Men varför måste aveln gå framåt och mot vaddå?

Ja jag vet inte men alla utveckling strävar framåt, och därför har vi numera inga höhässjor på gatorna just för att utvecklingen har gått framåt. Frågan är snarare varför stangera i ett konservativt tänkande, när man instället kan sträva framåt och förbättre saker och ting. Det går alltid att göra allt bättre, men inte genom att bli kvar i samma rullor.

Jag vill till varje pris ha eksemfria hästar.

Jag tror inte att man får det genom att släppa aveln fri tyvärr, jag tror att man bl a kommer att få se en hel packe av "produktion" där hingstägaren användt sin häst till att betäcka även andra raser. Vad som sen sker är att man säljer avkomman dyrt, fortfarande finns det mycket godtrogna människor som gärna betalar 25000 kr för en korsning som är 6 månader gammal istället för att köpa en renrasig med papper för 20000 kr. (Eftersom jag har hört att detta priset finns) Det finns gott om människor som gärna betäcker med allt som är ett sto, oavsett skicket på hästen. Att då ens tro att man skulle bli av med problemet eksem tycker jag är lite naivt, jag är en stor pessimist i det avseendet och har inte alltid så stor tilltro till människor.

Nummer två är spattfria.

Eftersom en dålig avel/exteriör anses som bidragande orsak till spatt är det inte särskilt troligt att man når detta problem via den här kanalen. Även om det här sitter en hel packe med människor som har kunskap och erfarenhet att veta vad man bör använda eller inte, så är det tyvärr inte alla förundt att ha den grunden att stå på. Det innebär att när det dyker upp ett litet hingstföl så lär den få börja utföra sina tjänster så fort det är möjligt, åt den som är mindre seriös sas. Detta ser inte jag som en risk, utan jag ser det som en ren chans för de som är oseriösa. (Tyvärr finns de gott om den varan)

Nummer tre är lätt att äga, sköta, hålla.

Det är aldrig lätt att äga och sköta en häst, och jag tror inte man kan öka på den dosen men fri avel och orsaken är som ovan.

 

[Inte_Ung]

Sv: Lite historik….eller ett inlägg i debatten om fri avel.

Ja jag vet inte men alla utveckling strävar framåt, och därför har vi numera inga höhässjor på gatorna just för att utvecklingen har gått framåt. Frågan är snarare varför stangera i ett konservativt tänkande,

Därför att den dagen som vi inte har ström eller olja till våra skulltorkar, så är det bra om i alla fall några fortfarande vet hur man hässjar hö.
Annars så kommer vi inte att ha något hö.
Inplastningsmaskinerna går också på olja.

På vissa ställen så är höskörd utan maskiner det enda som finns att tillgå.

fortfarande finns det mycket godtrogna människor som gärna betalar 25000 kr för en korsning som är 6 månader gammal istället för att köpa en renrasig med papper för 20000 kr.

Men det är ju vad som händer om man utesluter de "snedavlade" hästarna ur registret för Islandshästar.
Korsningar och rasrena får i det läget samma värde.

Det är aldrig lätt att äga och sköta en häst, och jag tror inte man kan öka på den dosen men fri avel och orsaken är som ovan.

Jodå, de lättskötta är lätta att ha.
De svårskötta, t.ex. eksemhästarna är mycket arbetsamma att äga.

Man kommer inte att få så oändligt stort genomslag på friavel.
Dels så får man bara enligt lagen betäcka egna ston.
Och dels så är det inte så där hiskeligt ekonomiskt faktiskt.
Det blir ponnypriser på de där till slut.
Och då så måste de vara ridtränade och gå riktigt bra för att betinga något större värde.
På samma sätt som för ponnyerna.
Så marknaden kommer att sanera sig själv efter ett tag.
Precis som schäfer-aveln gjorde.

Vi har dessutom defektlistan att följa oavsett typen av avel.
Den förbjuder oss enligt Svensk lag att avla på genetiska defekter.

Jag tycker att ett B-register utan användbarhetsbegränsningar, vore att likställa med fri avel.
Vilket skulle räcka för mig.
Fri avel skulle snarare motverka mot korsningavel än att driva den.

 

[Boj]

Sv: Lite historik….eller ett inlägg i debatten om fri avel.

Fri avel skulle snarare motverka mot korsningavel än att driva den.

Varför tror du det, när det inte hämmar korsningsaveln i dag? För min del tror jag snarare att den kommer att öka väsentligt, och från början med en hel del lycksökare som producerar utifrån sina egna gårdshästar oavsett kvalite på hästarna.
För mig räcker det inte att hästen är mattes/husses ögonsten, den bör ha lite mer kvalite än så. Orsaken är att slippa bl a spatt men även eksem, detta kan ju vara ett gissel även idag så varför ens tro att det skulle ändra på sig genom fri avel?

Så marknaden kommer att sanera sig själv efter ett tag. Precis som schäfer-aveln gjorde.

Marknaden sanerades ja, men mer pga att intresset för andra raser istället dök upp. Dessa dras nu med ganska vanliga barnsjukdomar som så gärna uppstår vid massproducerande utan hänsyn.

 

[Inte_Ung]

Sv: Lite historik….eller ett inlägg i debatten om fri avel.

Varför tror du det, när det inte hämmar korsningsaveln i dag? För min del tror jag snarare att den kommer att öka väsentligt, och från början med en hel del lycksökare som producerar utifrån sina egna gårdshästar oavsett kvalite på hästarna.

Därför att man då får bättre betalt för de renrasiga med riktiga Islandshäst-Pass.
Det kostar lika mycket att föda upp en dålig häst som en bra häst.
Och då dessa lycksökare är ute efter pengar, så är jag övertygad om att möjligheten att registrera den renrasiga kommer att verka avhållande på att pruducera korsningar.

För mig räcker det inte att hästen är mattes/husses ögonsten, den bör ha lite mer kvalite än så. Orsaken är att slippa bl a spatt men även eksem, detta kan ju vara ett gissel även idag så varför ens tro att det skulle ändra på sig genom fri avel?

Jag tycker också att det inte räcker med att hästen är mattes eller husses ögonsten.
Men jag tycker att man skall avla på hussars och mattars ögonstenar som har bra övriga egenskaper.
Om man slaviskt följer Blup-poäng och Bedömningspoäng, så riskerar vi att avla på hästar med höga poäng som ingen tycker om.

Vad gäller spatt och sommareksem, så borde dessa hästar uteslutas ur stamboken.
Detta bl.a. för att det är ett lagbrott att avla på dem.
Och också för att verka för att dessa hästar avlivas som icke värdefulla.
Med en fri, eller friare avel, så måste vi lära oss att avliva defekta individer.
Något vi också får bättre råd med om det inte kostar en förmögenhet att ta fram en hingst.
Det är inte många som skulle ta den dyra eksem-hingsten ur aveln, medans den billiga är lätt utbytbar.

Denna ekonomiska rörlighet skulle göra att vi kunde hålla borta defekterna på ett bättre sätt.

 

[sambaengi]

Sv: Lite historik….eller ett inlägg i debatten om fri avel.

Amen!

 

[sjoberga]

Sv: Lite historik….eller ett inlägg i debatten om fri avel.

Som inläggstartaren skriver så är fri avel inte alls bra. Redan idag så finns ju fri avel i det att man kan avla på vilket sto man vill, och många är olämpliga avelshästar, men avlas på just av matte/husse-kärlek.

De flesta inlägg verkar dock vara EMOT fri avel, vilket jag tycker är sunt. Så låt oss då diskutera avelsmålen istället!

Min åsikter är att hållbarhet, lätt att rida, positivt lynne alltid måste hållas framför (viktas högre) än överkurs i gångarterna. Självklart måste islandshästen bevaras genom att gångarterna bevaras, men frågan är hur en tölt måste se ut egentligen för att hamna på "godkänt" för en hingst? Visst är det fint med höga knälyft, men om bara hästen går i en tölt som är lättfunnen och hållbar för hästen så är jag mer än nöjd, om den dessutom gör det utan att ryttaren skall behöva ta till för mycket tygel så är det ännu bättre.

Fram för mer fritidshäst-avel (hållbara hästar med ett positivt lynne och lätta att rida i alla gångarter) istället för den nu alldeles dominerande aveln för att plocka fram exceptionella tävlingshästar! Genom att göra en del mindre ändringar i nuvarande avelsmål tror jag att vi kan uppnå det!

Om vi alla är riktigt ärliga mot varandra så är det ju inte så himla stor skillnad utan mer detaljer på en bra häst för tävling och en bra häst för fritidsridning.

Ingen vill väl avla fram islandshästar som har dåliga möjligheter till gångarterna vi älskar!

 

[sjoberga]

Sv: Lite historik….eller ett inlägg i debatten om fri avel.

Men lynnet skall ju inte användas för att misshandla hästarna, eller hur? Det lynne du beskriver låter mer som en förmåga att blunda för kass hantering.....

Ett positivt lynne är för mig en häst som (nästan) alltid är villig att arbeta och gör sitt bästa för att göra det ryttaren vill (eller åtminstone det hästen tror att ryttaren vill).

Men jag har också bara bra erfarenheter av danska islandshästar. Har en riktigt duktig valack som är danskfödd, med ett mycket positivt lynne OCH duktig i alla gångarterna. Dock kan man väl säga om man är lite kategorisk, att danska islandshästar ofta inte är lika välutbildade som svenska (och då menar jag "stuteri"-uppfödning och inridning). Privat säljer ju folk nästan vad som helst även i Sverige... Särskilt om det står "familjehäst" i en annons så är det viktigt att fråga vad som egentligen menas... Ovilja att göra nåt överhuvudtaget med ryttare, eller ett positivt lynne?

 

[Boj]

Sv: Lite historik….eller ett inlägg i debatten om fri avel.

Om vi alla är riktigt ärliga mot varandra så är det ju inte så himla stor skillnad utan mer detaljer på en bra häst för tävling och en bra häst för fritidsridning.

Amen

 

[gudarnas häst]

Sv: Lite historik….eller ett inlägg i debatten om fri avel.

Varför man skall arbeta för att aveln skall gå framåt tycker jag att jag skrev ganska tydligt i första inlägget. Att utveckla aveln innebär inte att göra om allt, utan att bevara det som är bra och förändra det som är dåligt.
Friska, sunda och långlivade hästar är viktiga avelsmål, men jag kan inte förstå varför de skulle vara lättare att uppfylla om aveln släpps fri.
Spattfrihet som avelsmål är möjligt att arbeta på i den reglerade aveln, t.ex. genom att som vi gör nu kräva röntgen av godkända hingstar när de uppnått en viss ålder. Vid en fri avel skulle det inte finnas några möjligheter till sådan kontroll. Jag kan inte heller förstå varför en fri avel skulle ge fler eksemfria hästar. Precis som med spatten skulle vi fullkomligt tappa alla möjligheter till kontroll över problemet.

 

[gudarnas häst]

Sv: Lite historik….eller ett inlägg i debatten om fri avel.

Jag håller med dig om att det är väldigt mycket lättare för en 5-gångare att nå den magiska gränsen 7.75 än för en 4-gångare. Däremot är det oftast så att 4-gångarna har bättre grundgångarter än 5-gångarna och för att en 4-gångare skall tillföra något i aveln bör han nog ha högre siffror på grundgångarterna än 8. Att passen är viktig för att bevara tölten är vi nog överens om. En 5-gångshingst med siffror strax över 7.75 har i de flesta fall inget avelsvärde, medan en 4-gångare med de siffrorna kan vara riktigt trevlig.
Om man tänker att man löser dessa problem genom att höja kraven för godkänt för 5-gångarna uppstår nya problem; t.ex. hur hög skall passiffran vara för att hästen skall räknas som 5-gångare- 5½, 6, 6½? Man kan nog tänka sig att s.k. 4½-gångarna skulle visas som 4-gångare för att den låga passpoängen inte skulle vara en belastning. Det skulle då bli svårt att utläsa i bedömningssiffrorna vilken typ av 4-gångare det är och mycket vikig information till stoägarna skulle gå förlorad.
Om man istället ändrade viktningskoefficienterna så att grundgångarterna räknades högre riskerar vi att få 3½-gångare med fantastiska grundgångarter men dålig tölt och pass och det skulle vara en olycklig utveckling. Ja detta är inget lätt problem…

Att Gloi lämnat trevliga avkommor som visat framfötterna på tävlingsbanorna är nog snarare ett bevis för hur viktigt stomaterialet är. Han betäckte nästan uteslutande ägarnas egna ston och de var sannerligen inga dåliga hästar! Freja hade kunnat ge tävlingshästar om hon betäckts med grannens get

Att vi har en levande diskussion om våra avelsmål och om hur de efterlevs tycker jag också är viktigt, om man inte bedömer efter avelsmålen skall antingen bedömningarna eller avelsmålen ändras.

 

[gudarnas häst]

Sv: Lite historik….eller ett inlägg i debatten om fri avel.

Men det är klart, utan en tillräcklig mängd grisepassare så kommer nog många instruktörer att bli arbetslösa.
Så det är väl bäst att de som bestämmer ser till att inte hästarna töltar rent av sig själva.

Med en bra avel kommer islandshästens popularitet att hålla i sig och instruktörer och tränare kommer att fullt upp att göra att hjälpa intresserade människor att utveckla sina hästar och sin egen ridning.
Detta inlägg tycker jag för övrigt visar på en synism som gör mig ganska beklämd.