Livet efter knäledsinflammation

[Ingela_S]

Tänkte höra med er som har mer erfarenhet av ledproblem än jag, vad ni tror om framtidsutsikterna för den här hästen.

Bakgrundshistoria: Varmblodstravare född 1993, tävlat aktivt inom trav tills oktober 2002 (då 9 år) och började gå som ridhäst i oktober 2004 (då 11 år). Hästen är liten och kompakt, med kort rygg, långa bakben och överbyggd 4-5 cm. Jag vet inget om några skador under travkarriären, men i min ägo har hästen fått beröm för sina fina ben och min veterinär tror att hans kroppsbyggnad hjälpt honom att hålla för travet så pass länge. I min ägo genomgick han en utredning hösten 2007 för en rörelsestörning (helt ren på böjprov) som visade sig bero på låsningar i bog och höft och grundproblemet troddes vara ett svagare vänster bakben.

I augusti 2010 började hästen kännas konstig på böjt spår. Det lätta varvet blev helt plötsligt det svåra, bakskorna slets snett och hästen blev sedan halt bak, enbart på böjt spår. En utredning på klinik gjordes vilket visade 2 grader halt på båda bak efter böjprov. Efter bedövning av knälederna var hästen ren och slutsatsen blev ledinflammationer i bakknäna. Det togs även röntgenbilder på bakknäna, men dessa visade ingenting, inte minsta pålagring som veterinären hade befarat. Det fanns alltså ingen klar orsak till ledinflammationerna utan teorin blev "gammal, sliten travare".

Nåväl, hästen skrittades för hand i 3 veckor, med början på 30 minuter och vidare upp mot 60. På återbesöket var hästen bättre men inte helt ren, varpå han behandlades igen och även fick en spruta med "smörjmedel" för ligamenten runt knälederna. Hem igen och fortsatt skritt, men nu uppsuttet 60 minuter. På nästa återbesök (mitten på oktober) var hästen helt ren och fick klartecken till långsam och försiktig igångsättning.

Hästen skrittades i ytterligare 3 veckor, sen lade vi till 1 minut trav i 3 veckor, sen 5 minuter trav fram till slutet på december, 2*5 minuter trav i en dryg månad och sen ett par galoppsprång per ridtur. Att böja sig svagt i svängarna i skogen började vi med i slutet på december (2½ månad efter friskförklaring) och i början på februari tog vi något varv (2-3 åt vart håll) på (stor) volt 2 gånger i veckan.

I mitten på mars började hästen kännas oren på böjt spår igen, skorna bak var snett slitna sch det blev ett nytt klinikbesök. Den här gången svängde hästen hela baken åt höger när han skrittade på rakt spår. Halt på båda bak efter böjprov och sträckte inte fram vänster bak i höger varv på volt (kommer inte ihåg hur longeringen såg ut förra gången). Bedövning av knälederna och sen var hästen nästan helt ren vid böjprov och gick rakt utan att svänga baken åt något håll. Där var mycket ledvätska i knälederna, vilket tydligen är ett tecken på inflammation, och hästen behandlades i båda bakknäna igen. Inga röntgenbilder togs denna gången. Veterinären, som även är utbildad inom kiropraktik, gick igenom hela ryggen och bäckenet också, men kunde inte se eller känna något som tydde på att problemen kom därifrån. Tvärtom fick hästen beröm för att han var fint och jämnt musklad. Så teorin är fortfarande "gammal, sliten travare".


Och då är alltså frågan: vad gör vi nu? Eftersom det inte finns någon klar orsak till ledinflammationerna så är det svårt att veta vad man ska ändra på. Jag tyckte igångsättningen gick lugnt förra gången, men har å andra sidan aldrig satt igång en häst förr så jag har inget att jämföra med. Skulle det gått ännu långsammare kanske?

Kan det vara så att hästen, trots att ryggen kändes fin, får inflammationerna för att han inte jobbar korrekt med ryggen och bär sig i en bra form? Att viktupptagningen blir fel på något sätt? Han har blivit bättre och bättre hela tiden under den tiden jag haft honom, men orkar inte gå i stadig form någon längre stund. Han är som sagt överbyggd och har ett skarpt löphuvud, vilket förmodligen är det sämsta utgångsläget...

Nu ska vi tillbaka på återbesök om 4 veckor, och jag försöker att inte ta ut något i förskott, men kan inte låta bli att fundera över de olika scenarierna. Låt säga att hästen är ren på återbesöket, vågar jag sikta på att få igång honom i ridningen igen? Eller kan det vara så att han faktiskt är "gammal och sliten" även om röntgen inte visade nåt? Jag vet inte om jag gjorde nåt fel förra gången, om det är något jag kan ändra på för att förbättra oddsen för att han ska hålla, eller om det bara är att chansa, "går det så går det" typ.

Kan det vara bättre att få igång honom med körning istället för ridning? Veterinären var lite tveksam eftersom det är bakbenen som är problemet och det är de som skjuter på vid körning, men att en lätt vagn var att föredra ifall jag ville testa.

Eller är det helt enkelt så att det inte är lönt att chansa... Hästen är 18 år gammal och skulle det vara så att han får knäledsinflammation en tredje gång så vet jag inte hur roligt och givande det är att fortsätta spruta...


Vill gärna höra lite spontana tankar och input från er. Hur hade ni resonerat om det var er häst? Just nu känns det liksom tveksamt om hästen kommer hålla för ridning över huvud taget, med tanke på att problemen kom tillbaka trots en i mina ögon långsam igångsättning. Är det bättre att ge upp och pensionera honom när han (förhoppningsvis) blivit friskförklarad igen? Eller är det dumt att försöka göra en f.d aktiv travare till helpensionär?

Slänger in en bild för att visa exteriören på hästen:

Hoppas nån orkade läsa mitt långa, svamliga inlägg. Är det någon information ni saknar så fråga! Annars vill jag gärna höra hur ni hade tänkt och resonerat om det varit er häst.

 

[mackan]

Sv: Livet efter knäledsinflammation

Usch vad tråkigt Ingela

Jag kan inte råda dig, det jag erfarit är att knäledsproblem på bakbenen tyvärr ofta är lite mer dystert än på framben, iallafall vad jag erfarit och har lärt mig. Sen har du ju även åldern på din herre som gör att det inte känns så kul.

Jag tycker igångsättningen låter vettig och du har tagit det mycket lugnt. jag tror inte det är ngt du ska fundera på att det är den som gjort att han inte höll.

det jag tänkte på när du pratar röntken, var om man gjort ngt annat än bara röntka för att se om det finns förslitningar eller annat? rönkten visar ju liksom bara själva benen....

verkligen jättetråkigt och jag vet inte vad jag ska säga utöver det.

 

[Ingela_S]

Sv: Livet efter knäledsinflammation

Hoppades på ett svar från dig. Det blir en hel del tankar som virvlar runt nu eftersom problemen kommit tillbaka. Skönt att höra att jag inte varit helt ute och cyklat med min igångsättning. Samtidigt hade det kanske varit lättare att höra att jag gjort nåt fel, för då hade jag kunnat ändra på det. Som läget är nu så känns det tveksamt om det går att få igång honom igen eftersom han inte höll för den lätta ridningen vi hållit oss till sen förra friskförklaringen. Frågan är om det inte är bättre att pensionera honom direkt istället för att prova få igång honom en gång till. Han behöver mental stimulans så jag får försöka hitta på nåt annat än rena promenader, men så länge han är pigg, glad och frisk nog att röra sig fritt i alla gångarterna i hagen utan att ha ont så gör det inget att han inte kan ridas.

Det gjordes bara röntgen. Som jag förstod det så tittade veterinären efter pålagringar, men det syntes där inga. Jag har vänt och vridit på det där med andra undersökningar också, men den krassa verkligheten är att det kostar och jag vet inte om det skulle kunna hjälpa Lidos egentligen och om det är värt det. Att få förslitningsmisstanken bekräftad hjälper nog bara min sinnesro. Vet inte hur stor chansen är att problemet är något annat, som kan behandlas och har bättre prognos. Jag får diskutera det med veterinären på återbesöket.

Vet att det förmodligen är olika från individ till individ och att det inte går att avgöra på nätet, men tror du en häst med bakknäproblem skulle kunna klara sig som haghäst utan att få tillbaka inflammationerna?

 

[electra1]

Sv: Livet efter knäledsinflammation

Ofta uppstår ju knäledsinflammationer som sekundärreaktioner, så kanske finns det i grunden ett primärt problem som triggat igång dem? T.ex. felaktig belastning, problem i rygg/kors eller felaktiga hovvinklar. Nu säger jag inte att det måste vara så, men kanske kan de utöka felsökningen lite vid återbesöket, särskilt eftersom du nämner tidigare låsningar.

Konvalescensen verkar väldigt lugn så som du har genomfört den. Visst arbetar de mer bak i vagn, än för hand, men samtidigt kan det vara lättare att hålla motivationen uppe, särskilt när de ska skrittas aktivt i en timmes tid.

 

[Ingela_S]

Sv: Livet efter knäledsinflammation

Tack för svaret! Jag trodde att det var låsningar i höstas, eftersom hästen haft problem med det tidigare. Så jag blev helt paff när han hade böjprovsreaktioner då. Veterinären har kollat noga på just hovvinklar och klämt och känt på ryggen och alla benen också. Veterinären har kiropraktisk utbildning och undersökte framförallt rygg och bäcken nu senast, men hittade inget avvikande. Jag vet inte, kan man röntga ryggen bara för att man vill, utan att det finns något som tyder på problem därifrån? Var börjar man i så fall, en rygg är ju lååång.

Hästen är inte körd på minst 6 ½ år, så det är kanske ingen bra idé att börja köra en konvalescent... Men skulle man sätta igång efter friskförklaring så kanske det kan vara ett alternativ. Jag har i alla fall kommit fram till att det är bättre att leda hästen från en position vid bogen, eftersom hästens huvud då är längre fram än jag och han får hålla lite koll på omgivningarna själv. Går han med sitt huvud intill min kropp så sover han bara.

 

[Speedway]

Sv: Livet efter knäledsinflammation

Ofta uppstår ju knäledsinflammationer som sekundärreaktioner, så kanske finns det i grunden ett primärt problem som triggat igång dem? T.ex. felaktig belastning, problem i rygg/kors eller felaktiga hovvinklar. Nu säger jag inte att det måste vara så, men kanske kan de utöka felsökningen lite vid återbesöket, särskilt eftersom du nämner tidigare låsningar.

Så var fallet med min häst. Han hade också låsningar och en inflammation i höger knäled som visade sig vara sekundär. Grundproblemet för hans del visade sig vara en pålagring på SI-ledens högra sida. Hittades med ultraljud.

 

[electra1]

Sv: Livet efter knäledsinflammation

Vad har ni behandlat med?
Cortison?

 

[Ingela_S]

Sv: Livet efter knäledsinflammation

Oj, det lät ju inte heller som en rolig diagnos... Hur behandlas det? Kan du rida hästen som vanligt nu eller har han blivit pensionerad?

 

[Ingela_S]

Sv: Livet efter knäledsinflammation

Första gången i höstas var det kortison, andra gången koritson blandat med tuppkam. Har inte papprena framför mig nu så jag vet faktiskt inte vad det blev den här gången ( ) men har för mig att det var kortison. "Smörjmedlet" som han fick i höstas för ligamenten var nåt annat.

 

[mackan]

Sv: Livet efter knäledsinflammation

tack det var snälla ord

Jag förstår fullt ut ditt resonemang runt andra avancerade utredningar. Jag hade resonerat likadant på en 18 åring med den historiken från banan.

härligt att höra att han har ett så bra liv hos dig och gärna får gå som pensionär. Jag kan ju inte veta, men det jag har förstått på dig är hästen glad och ser ut att vara vid god vigör rent allmäntillståndsmässigt. Det borde tala för att han fungerar att bara gå och skrota. OM du skulle komma till den sista slutsatsen, så kolla vad vet tycker men det låter inte som det skulle finnas ngt som talar emot det i dagsläget. Det är ju skillnad om konstaterade röntkenfynd så som svår artros eller annat skulle ha fyndats, ska man ha hästen som pensionär i såna fall brukar smärtstillande vara ordination i och med att det gör så pass ont. I ditt fall finns ju inga såna fynd, och hästen verkar vara vid god vigör och nöjd i övrigt.

Jag hoppas dock att han får vara frisk och kan hålla för lite småmys ridmässigt om inte annat, ifall det blir så att du inte satsar på att få igång den igen, eller om du gör det och det blir bakslag.

Alla mina lyckönskingar.

 

[Alexandra_W]

Sv: Livet efter knäledsinflammation

*KL*

Liten tanke ang det där med sekundärreaktion. Är 'resten' av bakbenen röntgade någon gång?

Min valack hade oförklarliga bakknähältor som 'bytte sida'. Rtg ren, 'helt exemplariska leder'. Första svängen så okej, 'hänt något i hagen'. Behandlades i vänster bakknä (bara det han reagerade i). På återbesöket vä u.a. - men gonit på HB istället. Okej, överbelastnings/kompensationshälta. HB behandlas. På återbesöket - just det - VB igen. Då behandlades båda bakknäna + underhudsblistring runt dem trots att bara VB visade symptom.

För att korta ner lite så visade sig ursprunget till knähältorna komma från haslederna (spatt).

Samma häst hade flera år tidigare reagerat i båda bakknäna. Behandlades i led samt även då med underhudsblister. Friskförklarades, och sattes igång. Kom dock inte mycket mer än fullt igång så knackig igen. Reagerade då åter i knäna men även vänster hasled. Och var då hans defekt i hasleden VB (ej spatt) upptäcktes.

Så, i hans fall var det tydligt att initialt var det knäna som tog smällen om haserna var dåliga. Och i haserna saknades ju inte röntgenförändringar.

Så, om du vill 'leta vidare' och utreda vidare kan det vara värt att kolla både 'resten av bakbenen' och rygg/SI-led osv som redan föreslagits.

 

[Springsteen]

Sv: Livet efter knäledsinflammation

Jag vet inte om det kan vara ett tips men, mitt ponnysto har litet instabila kotor bak, vilket gjorde att hon slet skorna ojämnt.
Hon blev till följd av detta öm i knäna, inte halt dock. Men hovslagaren slog på eggskor bak för att stabilisera lite, det var en
chansning, men det hjälpte! Och hon har nu haft sina eggskor i flera år och har inte en enda gång varit öm i knäna igen.

 

[Speedway]

Sv: Livet efter knäledsinflammation

Oj, det lät ju inte heller som en rolig diagnos... Hur behandlas det? Kan du rida hästen som vanligt nu eller har han blivit pensionerad?

Behandlades med kortison och med uppbyggande arbete från marken. Mår bäst av lätt, daglig motion så han rids lätta pass i skogen + lite dressyr 3 dagar i veckan, tömkörs 2 ggr och promeneras för hand övriga dagar. Han kommer aldrig kunna tränas hårt men det är ok för mig. Så länge han mår bra så är jag nöjd.

 

[Ingela_S]

Sv: Livet efter knäledsinflammation

Tack för alla svaren. Jag läser och begrundar allt.

mackan: Hästen är pigg och glad i övrigt, blank och fin i päls och hull (lite plus där.. ) och verkar inte störas av sina knän i hagen, vilket så klart är skönt. Att ställa hästen på smärtstillande för ett liv i hage är inte aktuellt, skulle det komma till det så är det dags att säga adjö.

Funderade lite på småmysridning, skulle det kunna ställa till problem att bli riden sporadiskt? Tänkte mest på att han då inte kommer att vara i samma fysiska form som vid kontinuerlig ridning, att det kan bli jobbigare de gånger man faktiskt rider?


Alexandra: I min ägo är bara bakknäna röntgade. Hästen har aldrig varit halt tidigare, aldrig någon reaktion på böjprov. Låsningen hittades vid en kiropraktiskt undersökning, efter rent böjprov. Inga gallor eller ovanlig värme i något ben. Han har alltid fått beröm hos veterinären för sina fina ben och hållbara (för trav) kroppsbyggnad.

Jag har förstått att ledinflammationer ofta kommer som sekundära reaktioner, men vet inte riktigt var man ska börja leta, eftersom hästen har brist på övriga symptom. Det känns lite oekonomiskt (missförstå mig rätt nu) att röntga en hel häst på måfå.


IronWill: Alla tips är välkomna! Lidos brukar dock slita sina skor jämnt. När bakskorna i höstas började slitas snett så tog jag det som ett tecken på att något inte var som det skulle, och det stämde tyvärr. Skorna har sedan varit jämnt slitna hela vintern och för ett litet tag sen så noterade jag att de återigen såg snedslitna ut. Men det kan absolut vara värt att kolla med veterinär och hovslagare om någon annan sorts skoning skulle vara bättre för knälederna.

 

[Ingela_S]

Sv: Livet efter knäledsinflammation

Behandlades med kortison och med uppbyggande arbete från marken. Mår bäst av lätt, daglig motion så han rids lätta pass i skogen + lite dressyr 3 dagar i veckan, tömkörs 2 ggr och promeneras för hand övriga dagar. Han kommer aldrig kunna tränas hårt men det är ok för mig. Så länge han mår bra så är jag nöjd.

Vad roligt att höra. Jag känner som du, så länge hästen mår bra så är jag nöjd, oavsett om han kan ridas eller inte. Jag ska ta upp SI-leden med veterinären på återbesöket i alla fall. Fast det känns ändå inte helt bra att min häst fick nya problem redan under igångsättningen...

 

[Alexandra_W]

Sv: Livet efter knäledsinflammation

Alexandra: I min ägo är bara bakknäna röntgade. Hästen har aldrig varit halt tidigare, aldrig någon reaktion på böjprov. Låsningen hittades vid en kiropraktiskt undersökning, efter rent böjprov. Inga gallor eller ovanlig värme i något ben. Han har alltid fått beröm hos veterinären för sina fina ben och hållbara (för trav) kroppsbyggnad.

Jag har förstått att ledinflammationer ofta kommer som sekundära reaktioner, men vet inte riktigt var man ska börja leta, eftersom hästen har brist på övriga symptom. Det känns lite oekonomiskt (missförstå mig rätt nu) att röntga en hel häst på måfå..

Förstår det absolut! Därför jag skrev 'om du vill leta vidare'. Det kan ju dels även om grundfelet är någon annanstans vara som att leta efter en nål i en höstack, och dels vara så att det inte är något annat utan knäna ÄR grunden.

Min valack fick alltid beröm för utmärkt bakbensarbete och alldeles särskilt fint hasarbete. Knasigt nog, men de är inte logiska de små liven. Samtidigt, full förståelse för det där 'var ska man börja leta'. Vi letade ju i tre år efter grundorsak på en annan av mina. Alla var vi väl medvetna om att ledinflammationerna var sekundära, men att hitta grundproblemet var som att söka nål i en höstack. Hela hästen var röntgad men utan att hitta något, hon var stammis hos kiron, det hade tagits både second och third opinion av equiatriker/kiro/hovis/vet. Alla var överens om att vad det än är som är fel kom det bakifrån. Men trots totalt 3 års letande, och en häst som bokstavligt talat var röntgad från topp till tå och ultraljudad kors och tvärs, så kom vi aldrig närmare än en kvalificerad gissning. Som inte gick att bekräfta på levande häst.

Så, det är ju verkligen en fråga om hur mycket man ska rota. Sen, slå plåtar på haser och rygg t ex behöver inte bli så blodigt dyrt. Samtidigt så behöver de inte ge ett enda svar, eller så ger de ett 'kanske'. Du har en äldre herre, och om han t ex har röntgenfynd, så betyder det egentligen något eller är ett bifynd?

Så att t ex prova IronWills förslag att se om man kan hjälpa knäna med skoning, kanske prova ledtillskott om den inte får det etc skulle nog jag välja i första hand om jag vore i ditt läge nu. Tror jag

Jag avundas dig inte - och hoppas att ni hittar endera felet eller en lösning som fungerar så du får njuta av honom många år till!

 

[gulan]

Sv: Livet efter knäledsinflammation

KL
Hur såg träningen ut mellan januari och mars? Jag tycker igångsättningen var väldigt genomtänkt och försiktig, sen är det lätt att gå lite för fort fram då hästen känns fräsch.
Kanske ska du prova att inte rida böjda spår eller markarbete överhuvudtaget, och bara ge ordentlig motion rakt fram i skogen?
Sen vet jag inte om du ridit i mycket djupsnö för att "stärka". Djupsnö är otroligt jobbigt och många glömmer att även hagen kan vara mycket tunggådd.
Jag skulle inte spendera mer pengar på att spruta eller röntga. Hellre avsluta livet.
gulan

 

[Springsteen]

Sv: Livet efter knäledsinflammation

Om TS vill ha tips på ledtillskott så ger jag min Chondrogen och det är outstanding! Stella blir som en unghäst när hon äter det.

 

[Ingela_S]

Sv: Livet efter knäledsinflammation

Så, det är ju verkligen en fråga om hur mycket man ska rota. Sen, slå plåtar på haser och rygg t ex behöver inte bli så blodigt dyrt. Samtidigt så behöver de inte ge ett enda svar, eller så ger de ett 'kanske'. Du har en äldre herre, och om han t ex har röntgenfynd, så betyder det egentligen något eller är ett bifynd?

Ja, detta funderar jag också på. Och kommer ett eventuellt fynd kunna göra någon praktiskt skillnad för hästen? Hur stor är chansen att vi hittar någon orsak som är lätt åtgärdad och att hästen kan användas fullt ut sen? Jag kanske är överdrivet negativ, men det känns som att det lutar åt att han ändå får bli pensionär och då kan jag kanske bespara honom en massa extra undersökningar. Men tack för tipsen och lite nya tankar i alla fall. Jag ska höra med veterinären vad h*n tror om att röntga rygg/haser när vi ändå är på kliniken.


Alexandra och IronWill: Ledtillskott har jag tänkt börja ge, men har inte så bra koll på vad det finns. Jag känner mest till Glukosamin och Litovet. Veterinären nämnde en massa olika, men kunde (fick?) inte säga att något var bättre än något annat. Jag har lutat åt nyponpulvret men ska kolla upp Chondrogen. Tack för tipset!

gulan: Bor i Skåne så vi har inte så mycket djupsnö här. Stigarna i skogen packas fort eftersom här är mycket hästar i området. Travade 2*5 minuter så länge snön låg kvar. I början på januari blev det is istället för snö och traven minskades till 1*5 minuter under ett par veckor innan vi kunde öka till 2*5 igen. (Den 2 februari blev han skodd och surade för första gången nånsin på hovis när han skodde bak.) I mitten/slutet på februari 3*5 minuter trav, vissa ridturer byttes en av travsträckorna mot en kortare sträcka galopp (ca 10 galoppsprång som mest). Sen kom vi aldrig längre med ökningen. Svag böjning i svängarna i skogen började vi med i slutet på december och och i början på februari tog vi något varv (2-3 åt vart håll) på (stor) volt 2 gånger i veckan.

Den 2 februari blev Lidos skodd och surade på hovslagaren när han skodde bak, eller rättare sagt när han drog bakbenen framåt för att klippa sömmarna. Brukar aldrig reagera annars, står mest och sover. Att skorna såg snedslitna ut såg jag i början på mars, men de har ju knappast slitits så bara på en dag, så jag undrar om det inte var något redan vid skoningen, eftersom hästen reagerade så. Men då hade jag knappt hunnit börja med böjda spår ens.

Jag har också funderat på att strunta helt i böjda spår, ifall jag nu tänker försöka sätta igång honom igen. Att fortsätta spruta är inget alternativ här heller, inte för min ekonomis skull utan för hästens. Jag tänker inte låta honom sprutas gång på gång på gång, bara för att jag ska ha honom kvar så länge som möjligt. Men jag hoppas så klart att vi inte kommer dithän på ett bra tag...

 

[Ingela_S]

Sv: Livet efter knäledsinflammation

Pratade lite med en kompis igår och hon tyckte jag skulle prova sätta igång Lidos igen, om/när han blir friskförklarad. Främst för att det är bättre underlag nu, om det nu kan ha blivit påverkat av vinterunderlaget. Att begränsa "målet" med igångsättningen till skogs-/promenadridning och se om det går bättre. Gör det inte det, så ev behandla en sista gång och helpension. Eller ge upp.

Frågan är om det är värt att chansa... Har 3 veckor kvar att fundera i alla fall.