Där står det också "Den kalla årstiden räknas från den tid då betestillväxten har stannat av på markerna. Det gör den när dygnsmedeltemperaturen understiger fem plusgrader fem dagar i sträck.", så i alla fall i Västra Götaland verkar det som om det inte påverkas av om det är bara någon dag som det är kallt (t.ex. om det är frost på midsommar ;) )
Ja precis som jag har skrivit. Sker ingen betestillväxt vilket det inte gör när dygnstemperaturen är under 5 grader så kvittar det vilken årstid det är. Många är de år då vi har haft frost på nätterna veckorna runt midsommar i Västra Götaland så någon ;) behövs inte. Det handlar inte om en enda natt när man pratar om dygnstemperatur.
 
Jag är säkert alldeles för okinkig, men jag har hellre pållan ute dygnet om när det är kallt (med mat naturligtvis!) än ute i lervällingen som är nu (och har varit denna höst).

Vår store brune spenderar de regniga dagarna i lösdriften tillsammans med sin svartvite kompis. Han står på box nattetid, men hatar regn. Lilla vit hade nog också föredragit en lösdrift att gömma sig i för att slippa regnet, inte henns favoritväder heller tyvärr.

Våra går ute (viting utan ligghall) så länge vädret och markerna tillåter. Vid lera åker dom in för att torka upp. Bruningen verkar hellre vilja vara ute numera, men vi vill inte ha honom i leran...

Sen bör man såklart följa lagarna också, även om jag vet många hästar som helt struntar i sånt.
 
Suttit och läst ett inlägg med diskussion på fb ang ligghall. Blir förvånad att så många tycker det är ok att de går ute utan möjlighet att ta skydd i ligghall, ända in nu i december. En skrev bla att det va lagligt i västra götaland fram till 10/12 så för 2 dagar sedan. Jag tycker det låter galet. Mina går på lösdrift men har tillgång till ligghall året runt. Sommaren är ju oftast förvisso mer plågsam pga insekter. Men hösten är ju hopplöst regnig i stora delar av landet. Känns konstigt om de inte ska ha möjlighet att torka upp. Vad tycker ni?
Det är inte ok. Varken lagmässigt eller ur hästsynpunkt.
Det ska finnas möjlighet att få stå torrt och med skydd - ligghall.
Alternativt box.
 
Ja precis som jag har skrivit. Sker ingen betestillväxt vilket det inte gör när dygnstemperaturen är under 5 grader så kvittar det vilken årstid det är. Många är de år då vi har haft frost på nätterna veckorna runt midsommar i Västra Götaland så någon ;) behövs inte. Det handlar inte om en enda natt när man pratar om dygnstemperatur.
Frost på natten och under fem i medeltemperatur mer än fem dagar i rad i juni i Västra Götaland? 😮 En till tre nätter förstår jag, men fem?! Jag visste verkligen inte att det blir kallt så snabbt norrut - bott i Skåne hela livet tills för två år sedan, och där är det ju liksom inte i närheten av att vara 5 grader i dygnsmedeltemperatur i normala fall i juni. När jag gjorde smileysen trodde jag verkligen att det var en frostnatt du menade, inte att det är så kallt så länge under sommaren så långt söderut.
 
Frost på natten och under fem i medeltemperatur mer än fem dagar i rad i juni i Västra Götaland? 😮 En till tre nätter förstår jag, men fem?! Jag visste verkligen inte att det blir kallt så snabbt norrut - bott i Skåne hela livet tills för två år sedan, och där är det ju liksom inte i närheten av att vara 5 grader i dygnsmedeltemperatur i normala fall i juni. När jag gjorde smileysen trodde jag verkligen att det var en frostnatt du menade, inte att det är så kallt så länge under sommaren så långt söderut.
Minns speciellt ett år då jag bar tomatplantor in och ut fram till slutet av juni. Frost varenda natt. Kändes lätt hopplöst! Det var såklart extremt men att det är en veckas frost runt midsommar är inget ovanligt. Inte heller att det håller sig runt 5 grader dygnet runt i någon vecka då och då. Ösregn och fyra-fem grader på midsommarafton är en klassiker.
 
Minns speciellt ett år då jag bar tomatplantor in och ut fram till slutet av juni. Frost varenda natt. Kändes lätt hopplöst! Det var såklart extremt men att det är en veckas frost runt midsommar är inget ovanligt. Inte heller att det håller sig runt 5 grader dygnet runt i någon vecka då och då. Ösregn och fyra-fem grader på midsommarafton är en klassiker.
Ibland blir det ju rejält varmt på dagarna på sommaren även om nätterna är kalla, det lär dra upp medeltemperaturen.
 
Ibland blir det ju rejält varmt på dagarna på sommaren även om nätterna är kalla, det lär dra upp medeltemperaturen.
Så är det såklart. Personligen lider jag med de hästar som går på sommarbete dygnet runt när regnet öser ner i dagar och temperaturen ligger runt fem plusgrader eller när solen steker och det är trettio grader i skuggan eller när insekterna jagar hästarna svettiga och det har inte ens ett litet tak, en dunge eller något att söka skydd under/vid. Exakt samma hästar som övriga året kläs i tjocka täcken för att de enligt ägaren fryser annars men när det är sommar, hästarna har sommarpäls och därmed mindre som skyddar dem naturligt verkar många helt okej med att de står ute oavsett temperatur, insektstryck och väderlek. Tänk om sunt förnuft faktiskt fanns hos alla!
 
Så är det såklart. Personligen lider jag med de hästar som går på sommarbete dygnet runt när regnet öser ner i dagar och temperaturen ligger runt fem plusgrader eller när solen steker och det är trettio grader i skuggan eller när insekterna jagar hästarna svettiga och det har inte ens ett litet tak, en dunge eller något att söka skydd under/vid. Exakt samma hästar som övriga året kläs i tjocka täcken för att de enligt ägaren fryser annars men när det är sommar, hästarna har sommarpäls och därmed mindre som skyddar dem naturligt verkar många helt okej med att de står ute oavsett temperatur, insektstryck och väderlek. Tänk om sunt förnuft faktiskt fanns hos alla!
Jag känner inte igen att det här skulle vara vanligt.
Jag vet många som har täcken även på sommarbetet vid behov. Och många som inte släpper på bete alls. Ser väldigt sällan hästar som springer på grund av insekter, men det kanske beror på hur insektstrycket ser ut där man bor?
Beteshagar brukar väl vanligen ha träd som skydd.

Och hur många som ”klär sina hästar i tjocka täcken” har hästarna på bete när det bara är 5 grader?
 
Eller hur!

Hos oss är det ofta samma väder midsommar och jul. Fast mindre lera på midsommar ;-).


Minns speciellt ett år då jag bar tomatplantor in och ut fram till slutet av juni. Frost varenda natt. Kändes lätt hopplöst! Det var såklart extremt men att det är en veckas frost runt midsommar är inget ovanligt. Inte heller att det håller sig runt 5 grader dygnet runt i någon vecka då och då. Ösregn och fyra-fem grader på midsommarafton är en klassiker.
 
Jag känner inte igen att det här skulle vara vanligt.
Jag vet många som har täcken även på sommarbetet vid behov. Och många som inte släpper på bete alls. Ser väldigt sällan hästar som springer på grund av insekter, men det kanske beror på hur insektstrycket ser ut där man bor?
Beteshagar brukar väl vanligen ha träd som skydd.

Och hur många som ”klär sina hästar i tjocka täcken” har hästarna på bete när det bara är 5 grader?
Svarar även om det inte va till mig.
Här där jag bor har jag några grannar som släpper på bete i maj och tar inte upp dem en enda gång under sommaren oavsett stekande sol och hästar som rusar panikslagna pga alla blinningar, de har träd/skog men allvarligt är det snarare värre på grund av alla insekter. De hade mått bättre på en öppen äng med fåtal träd. Men hoppas verkligen på lag för ligghall även sommartid. För många hästar har ett rent h-vete. Men för människan ser det fint ut med hästar på grönbete.
 
Jag känner inte igen att det här skulle vara vanligt.
Jag vet många som har täcken även på sommarbetet vid behov. Och många som inte släpper på bete alls. Ser väldigt sällan hästar som springer på grund av insekter, men det kanske beror på hur insektstrycket ser ut där man bor?
Beteshagar brukar väl vanligen ha träd som skydd.

Och hur många som ”klär sina hästar i tjocka täcken” har hästarna på bete när det bara är 5 grader?
Var glad för det! Beteshagar kan precis lika gärna vara öppna fält. Här är det det vanligaste. Skogshagar eller ens hagar med enstaka träd i är väldigt ovanligt här men så bor jag också i en jordbruksbygd. En bit härifrån blev några anmälda flertalet gånger varje sommar under flera år innan de gjorde något åt det faktum att hästarna förtvivlat sprang sig svettiga pga insekterna. Hagen låg utmed riksvägen så många såg och många reagerade men ändå tog det lång tid innan hästarna försvann därifrån.

Alldeles för många ser sommarbete som semester för de själva. Då verkar de släppa all den omsorg de visar hästen övriga året, kör iväg hästen på bete, vill helst inte ens behöva kolla till hästen alls och klappar sig själva på axeln med tanken att de låter hästen vara häst. Förvånad över att du har lyckats missa det.
 
Svarar även om det inte va till mig.
Här där jag bor har jag några grannar som släpper på bete i maj och tar inte upp dem en enda gång under sommaren oavsett stekande sol och hästar som rusar panikslagna pga alla blinningar, de har träd/skog men allvarligt är det snarare värre på grund av alla insekter. De hade mått bättre på en öppen äng med fåtal träd. Men hoppas verkligen på lag för ligghall även sommartid. För många hästar har ett rent h-vete. Men för människan ser det fint ut med hästar på grönbete.
Ja det låter såklart jättehemskt. Inget jag stöter på i min vardag.
Jag har min häst på bete på sommaren, men bara när det är varmare och hon har täcke vid regn. Vi har inte så mkt insekter att hästarna blir stressade i hagen.

Ligghall låter såklart positivt men jag ser verkligen inte varför det skulle bli lag om det året om. Det skulle förmodligen bara leda till att många hästar får stå på box året om.
 
Suttit och läst ett inlägg med diskussion på fb ang ligghall. Blir förvånad att så många tycker det är ok att de går ute utan möjlighet att ta skydd i ligghall, ända in nu i december. En skrev bla att det va lagligt i västra götaland fram till 10/12 så för 2 dagar sedan. Jag tycker det låter galet. Mina går på lösdrift men har tillgång till ligghall året runt. Sommaren är ju oftast förvisso mer plågsam pga insekter. Men hösten är ju hopplöst regnig i stora delar av landet. Känns konstigt om de inte ska ha möjlighet att torka upp. Vad tycker ni?

Tycker absolut inte det är okej. De flesta av mina hästar står på box men har vindskjul i sina hagar och dessa används flitigt oavsett vilken årstid. Dom uppskattar det väldigt mkt på sommaren att stå och vila i skjulet. Så som det har stormat och piskat regn här nere senaste tiden förstår jag inte hur man kan ha samvete att låta sina hästar gå ute i det utan möjlighet till skydd.
 
Jag är säkert alldeles för okinkig, men jag har hellre pållan ute dygnet om när det är kallt (med mat naturligtvis!) än ute i lervällingen som är nu (och har varit denna höst).

Jag håller med om det.

I ett yttrande skriver forskare att när det gäller nötdjur och får så kan fuktig väderlek runt fryspunkten i kombination med stark vind vara mer påfrestande för djuren än lägre temperaturer vid torr väderlek utan vind. Jag tror att det gäller även för hästar.
Nu är det somsagt lag på att ha ligghall/stall när medeltemperaturen ligger under 5 plusgrader en period ( i Skåne, där jag bor, i en vecka) i perioden då vintern infaller. Än så länge är det inte enligt lag kall period i Skåne. Djurens liggytor ska vara torra, rena och ha en god liggkomfort, ett krav som kan vara svårt att uppfylla vid denna period på året om det är mycket regn.
Länk till yttrandet https://www.slu.se/globalassets/ew/...vetenskapliga-radet/yttrande-utegangsdjur.pdf
 
Den ligghallslag vi har idag som jämställer alla betesdjur och alla platser är helt värdelös, det skulle inte förvåna mig om den de facto leder till sämre djurhållning.

Strikta regelkrav är nödvändigt när det gäller större besättningar och framförallt vid industriell uppfödning men för småskalig djurhållning skulle jag vilja se att regelverket blir mycket friare.
 
Den ligghallslag vi har idag som jämställer alla betesdjur och alla platser är helt värdelös, det skulle inte förvåna mig om den de facto leder till sämre djurhållning.

Strikta regelkrav är nödvändigt när det gäller större besättningar och framförallt vid industriell uppfödning men för småskalig djurhållning skulle jag vilja se att regelverket blir mycket friare.

Jag tycker att regelverket är alldeles för slappt inom djurhållning och djurskydd.
 
Den ligghallslag vi har idag som jämställer alla betesdjur och alla platser är helt värdelös, det skulle inte förvåna mig om den de facto leder till sämre djurhållning.

Strikta regelkrav är nödvändigt när det gäller större besättningar och framförallt vid industriell uppfödning men för småskalig djurhållning skulle jag vilja se att regelverket blir mycket friare.
Det är i små besättningar, det oftare är allvarliga problem än i de stora. Stora besättningar (oavsett djurslag) har rutinkontroller väldigt ofta, även om det inte är just djurstallarna som detaljkontrolleras, men Länsstyrelsens, och/eller kommunens och/eller diverse certifieringsorgan kontrollerar hela eller delar av lantbruket och djurhållningen flera gånger varje år, och normalt sett så har djurhållarna inom mer storskalig djurhållning en utbildning i djurhållning.
Mindre djurbesättningar, och hästhållning där man inte ens söker EU-bidrag, utsätts nästan bara för kontroller, om någon anmält missförhållanden runt djurhållningen, vilket innebär att det kan ha glidit iväg mot dålig djurhållning under många år innan någon anmälan sker, vilket innebär lidande för djuren.

Dessutom så saknar många småskaliga djurhållare (oavsett häst, lantbruksdjur eller för den delen sällskapsdjur) helt och hållet utbildning inom djurhållning (som t.ex. lantbruksutbildning, kurser från avelsföreningar, mångårig utbildning på ridskola, eller hästskötarutbildning) , vilket innebär att en hel del av djurhållningen baseras på hörsägen från t.ex. den man köpte djuren av. Hörsägen som sedan förvanskas och missförstås p.g.a. ren okunskap.

Vem som helst kan ju köpa en häst, en grupp får, några höns eller vad det råkar vara, utan att ha ens rudimentära kunskaper om det aktuella djurslaget, och tyvärr så "blir det fel" då och då.

Det märks t.ex. inom fårhållning (där jag är som mest insatt), att väldigt många nya besättningar läggs ner efter 3-5 år. Det verkar vara så, att om någon köper en hobbygrupp med friska får, så tar det typiskt 3-5 år, innan hälsoproblem som har att göra med "felhantering" pg.a. kunskapsbrist (fel utfodring, dålig beteshygien, dålig parasitkontroll, olämpligt vinterboende, dålig klövvård, bristande kontroll av betäckning och lamning etc.) gör att det "blir jobbigt/tråkigt" att ha får.
I några fall handlar det om att man inte uppfyller ens grundläggande krav inom djurskyddsreglerna, vilket åsamkar djuren lidande.

Så att ha enklare regler för små besättningar av djur, är absolut inte något jag tror på som en god idé.

Snarare så skulle jag önska att alla djurhållare, alltså även de som håller häst, skulle vara registrerade som djurhållare med SE-nummer (formellt heter det "produktionsplatsnummer"), precis som för lantbruksdjur, för att göra det svårare att "flyga under radarn" för "dåliga djurhållare", och lättare att hitta de hästar som finns i Sverige.
Och att man för att "få" ett produktionsplatsnummer, åtminstone vore tvungen att visa upp ett intyg på att man gått något slags utbildning i djurhållning, där t.ex. utbildning på ridskola, eller kurs via ett studieförbund om hästhållning skulle ge ett sådant intyg.

För även om många lär sig rida på en ridskola, så är det alltid så värst mycket utbildning om teori och regler om hur ett stall, en ligghall, eller en hage ska vara utformad, det är inte heller säkert att man lär sig de teoretiska grunderna i hur hästar ska utfodras, eller vad som är viktigt att tänka på vad avser hovvård.
 
Det är i små besättningar, det oftare är allvarliga problem än i de stora. Stora besättningar (oavsett djurslag) har rutinkontroller väldigt ofta, även om det inte är just djurstallarna som detaljkontrolleras, men Länsstyrelsens, och/eller kommunens och/eller diverse certifieringsorgan kontrollerar hela eller delar av lantbruket och djurhållningen flera gånger varje år, och normalt sett så har djurhållarna inom mer storskalig djurhållning en utbildning i djurhållning.
Mindre djurbesättningar, och hästhållning där man inte ens söker EU-bidrag, utsätts nästan bara för kontroller, om någon anmält missförhållanden runt djurhållningen, vilket innebär att det kan ha glidit iväg mot dålig djurhållning under många år innan någon anmälan sker, vilket innebär lidande för djuren.

Dessutom så saknar många småskaliga djurhållare (oavsett häst, lantbruksdjur eller för den delen sällskapsdjur) helt och hållet utbildning inom djurhållning (som t.ex. lantbruksutbildning, kurser från avelsföreningar, mångårig utbildning på ridskola, eller hästskötarutbildning) , vilket innebär att en hel del av djurhållningen baseras på hörsägen från t.ex. den man köpte djuren av. Hörsägen som sedan förvanskas och missförstås p.g.a. ren okunskap.

Vem som helst kan ju köpa en häst, en grupp får, några höns eller vad det råkar vara, utan att ha ens rudimentära kunskaper om det aktuella djurslaget, och tyvärr så "blir det fel" då och då.

Det märks t.ex. inom fårhållning (där jag är som mest insatt), att väldigt många nya besättningar läggs ner efter 3-5 år. Det verkar vara så, att om någon köper en hobbygrupp med friska får, så tar det typiskt 3-5 år, innan hälsoproblem som har att göra med "felhantering" pg.a. kunskapsbrist (fel utfodring, dålig beteshygien, dålig parasitkontroll, olämpligt vinterboende, dålig klövvård, bristande kontroll av betäckning och lamning etc.) gör att det "blir jobbigt/tråkigt" att ha får.
I några fall handlar det om att man inte uppfyller ens grundläggande krav inom djurskyddsreglerna, vilket åsamkar djuren lidande.

Så att ha enklare regler för små besättningar av djur, är absolut inte något jag tror på som en god idé.

Snarare så skulle jag önska att alla djurhållare, alltså även de som håller häst, skulle vara registrerade som djurhållare med SE-nummer (formellt heter det "produktionsplatsnummer"), precis som för lantbruksdjur, för att göra det svårare att "flyga under radarn" för "dåliga djurhållare", och lättare att hitta de hästar som finns i Sverige.
Och att man för att "få" ett produktionsplatsnummer, åtminstone vore tvungen att visa upp ett intyg på att man gått något slags utbildning i djurhållning, där t.ex. utbildning på ridskola, eller kurs via ett studieförbund om hästhållning skulle ge ett sådant intyg.

För även om många lär sig rida på en ridskola, så är det alltid så värst mycket utbildning om teori och regler om hur ett stall, en ligghall, eller en hage ska vara utformad, det är inte heller säkert att man lär sig de teoretiska grunderna i hur hästar ska utfodras, eller vad som är viktigt att tänka på vad avser hovvård.
Vad skulle det hjälpa med ytterligare regleringar för mindre djurhållare? Den grupp du beskriver som inte sköter sina djur lär inte påverkas av mer regler, det det däremot gör är att fler mindre djurhållare som tar väl hand om sina djur slutar på grund av regler som när det gäller dem inte förbättrar djurens liv. Resultatet blir fler stora uppfödare med ofta sämre uppfödningar eftersom de har möjlighet att avsätta de resurser som behövs för att möta ett byråkratiskt regelverk. Gruppen som inte tar hand om sina djur, av olika skäl men väldigt sällan av okunskap, kommer likväl att bestå. Dessutom att utgå ifrån ett detaljerat regelverk innebär i praktiken att riktigt dålig djurhållning ofta måste tillåtas.

Den fråga man måste ställa sig är om tillämpningen av djurskyddslagstiftningen skall vara utifrån djurens perspektiv eller om den (delvis) skall drivas av andra skäl.
 
Vad skulle det hjälpa med ytterligare regleringar för mindre djurhållare? Den grupp du beskriver som inte sköter sina djur lär inte påverkas av mer regler, det det däremot gör är att fler mindre djurhållare som tar väl hand om sina djur slutar på grund av regler som när det gäller dem inte förbättrar djurens liv. Resultatet blir fler stora uppfödare med ofta sämre uppfödningar eftersom de har möjlighet att avsätta de resurser som behövs för att möta ett byråkratiskt regelverk. Gruppen som inte tar hand om sina djur, av olika skäl men väldigt sällan av okunskap, kommer likväl att bestå. Dessutom att utgå ifrån ett detaljerat regelverk innebär i praktiken att riktigt dålig djurhållning ofta måste tillåtas.

Den fråga man måste ställa sig är om tillämpningen av djurskyddslagstiftningen skall vara utifrån djurens perspektiv eller om den (delvis) skall drivas av andra skäl.

Okunskap är ett alldeles för vanligt skäl för misskötsel av djur. Både vad avser lantbruksdjur, hundar, katter och mindre sällskapsdjur, så är okunskapen om respektive djurslag ofta förvånande, inte minst vad avser lantbruksdjur i hobbybesättningar, eller vad avser "snälla föräldrar" utan hästkunskap, som köper en ponny till ett barn, och som sedan låter barnet styra över ponnyns skötsel, utan tillräckligt vuxet kunnigt stöd.
Hundar är också ett djurslag där okunskap är väldigt vanligt. Till exempel så skulle "smuggelhundar" vara en icke-fråga, om tillräcklig kunskap fanns hos presumtiva valpköpare.

De kanske allra vanligaste skälen för misskötsel verkar annars vara egen fysisk eller psykisk ohälsa och ekonomiska problem.

Naturligtvis, så ska samma regler avseende sådant som möjlighet att leva ut naturligt beteende, utevistelse, utrymmen (minimimått per individ) inomhus, ventilation, ljusinsläpp, tillgång till ren och torr liggplats, att sköta hov- klöv- och/eller pälsvård, krav på att tillkalla veterinär vid behov m.m. oavsett om man har några få djur eller flera djur.

Vad menar du är "stor" djurhållning, respektive "liten"?

Inom hästhållning, är det när man når gränserna för paragraf 16 tillstånd? Eller är det när man enligt nuvarande regelverk måste förpröva stallar? Och var går gränsen för småskalig djurhållning för gris, får, nöt, get eller höns?

Den som inte gitter sätta sig in ett regelverk, när man ska ta hand om andra levande varelser som dessutom inte kan uttala sina behov verbalt, bör kanske inte ha djur?

De som sköter sina djur väl, brukar inte ha några problem med att följa dagens regler, reglerna följer en kombination av vetenskap och sunt förnuft.
Vettiga människor vill ha trygga, säkra, väl utformade och tillräckligt stora boxar för sina hästar t.ex. Inte för små boxar så att hästarna riskerar att rulla fast, och utan boxgaller eller glipor som gör att hästar kan fastna med en hov, och med tillräckligt kraftiga boxväggar så att hästarna inte kan sparka igenom.
Vettiga människor vill ha god luftkvalitet i stallet, vilket går utmärkt att ordna även utan dyrbar mekanisk ventilation, om man planerar stallet vettigt.

Ändå ser jag alltför ofta hemsnickrade boxar som jag inte skulle vilja ställa en häst i, där det t.ex. är läskigt lågt i tak, och/eller där virket är så tunnt så att det bågnar vid litet tryck. Jag ser geggiga hagar där fodret ligger direkt på den leriga marken, och framförallt ser jag stängsel som ger mig rysningar. Sladdriga elrep eller elband utan rimligt fungerande ström i t.ex. De här exemplen är olyckor som bara väntar på att hända.

Exemplen ovan tycker inte jag är god djurhållning. Men det är sådant man ser hos dem som har t.ex. två hästar på egen mindre gård. Endera känner de inte till regelverken, eller så väljer de i att strunta i dem.

Sådant som ovan ser jag ytterst sällan hos djurägare med något större antal hästar, eller som har hästar som en del av ett aktivt lantbruk.
De kan ha också hemsnickrade boxar, men då är de gediget byggda. De ser i regel till sina stängsel, och skapar vettiga foderplatser till djuren i hagarna.

Det jag kanske saknar i dagens regelverk är regelverk för ranchdrift (utevistelse 24/7 hela året utan ligghall) för häst och får. Ett regelverk för ranchdrift för nöt finns sedan några år tillbaka.

Regelverken är inte enbart byråkratiska konstruktioner för att djävlas, utan sammanställningar av "best practise" inom djurhållning, tillsammans med forskningsresultat om hur djur beter sig, och vilka behov de har.
 
Känns konstigt om de inte ska ha möjlighet att torka upp. Vad tycker ni?
Just denna meningen fick mig att reagera, för jag har genom åren haft en hel mängd hästar i alla dess åldrar och aldrig varit med om att någon går in för att torka upp. Det är snarare så att den tiden de spenderar mest tid i ligghallen är på sommaren för att komma undan insekter.

Jag har två olika lösdrifter att välja på, så de behöver aldrig samsas om samma. Just nu har jag 4 st hästar hemma i ålder från årsföl till 22-åring och det är ingen av dem som går in i lösdrifterna. Bara Connemara-märren som fodras extra med kraftfoder går in när det är dags för käk, men det är sällan jag ser någon annan inne i någon av byggnaderna trots att det är mycket halm, ligger nära både vatten och foderhäck mm. De står hellre under stora gammeltallen i hagen, än inne i lösdrifterna.
 

Liknande trådar

Anläggning Jag har 2 egna hästar på en liten gård i en by i västra Götaland, har även 2 inackoderingar. Jag tycker det är så svårt det här med hur...
2
Svar
37
· Visningar
5 162
Senast: Ajda
·
Foder & Strö Ny här så ha lite överseende med tråden☺️ Men har precis flyttat till egen gård med mina två hästar, en stor och en shettis. Just nu...
Svar
5
· Visningar
1 579
Senast: Angel
·
Anläggning Räcker det att det finns en box som är tillgänglig till att använda som sjukbox? Eller måste det finnas en box på anläggningen till...
2
Svar
20
· Visningar
6 367
Senast: mackan
·
Anläggning Snart börjar det vara dags för installning, eller i alla fall dags för att börja använda den nya lösdriften. Jag har slagit på stort den...
Svar
14
· Visningar
3 486
Senast: Luff
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp