Scandi

Trådstartare
Fått pregabalin utskrivet, och ska enligt läkaren börja ta det dagligen nu. Hon nämde i förbifarten att i Sverige är man försiktig med att skriva ut det men i andra länder är det vanligare/vanligt. Hon är själv inte svensk.

Kommer hem och inser att det är samma sak som Lyrica. Och nu vettesjutton om det här är något jag vågar ta? Någon här som har erfarenhet av denna medicin?

Hur blir man av den? Avtrubbad och flummig? Hur snabbt blir man beroende? Har förstått att avtändningen inte är så kul heller, och att många har svårt med det?
 
Jag är rätt negativt inställd till medicinering överlag kanske ska tilläggas.
Har hitintills gått på 150 mg voxra. Vilket denna läkare ökade upp till 450 mg + quetiapin vid behov. Enda jag märker av voxra är att jag blir trött vid insättning och att röksuget försvinner. Quetiapinet gör mig för trött för att fungera, men blockerar ångesten. Theralen, lergigan och annat sånt där fungerar inte alls.

Så nu ska jag då istället prova Duloxetin (för depressionen) +Lyrica (för ångest) +champix (för röksuget).

Jag är skeptisk. Litar inte på läkare, speciellt inte när det handlar om mediciner som påverkar hjärnan, det kännns mest som om de gissar.

Å andra sidan mår jag väldigt dåligt och på grund av strul i vårdsystemet så får jag inte den terapi jag egentligen ska ha just nu, så jag velar... hade varit skönt att höra andras erfarenheter av dessa mediciner.
 
Äter Lyrica sen många år. Mot ångest. Gjorde ett uppehåll, men klarade mig inte utan medicin. Jag går upp och ner lite som jag vill i dos, efter behov. I samråd med läkare förstås. Ju lägre dos, desto större utsättningssymptom är min erfarenhet. Det är inte den värsta medicinen jag slutat med, men det finns nog ingen av dessa som man kan garantera 0 utsättningssymptom på.

Jag blir varken avtrubbad eller flummig. Men det är ju individuellt.
 
Vet inte om det är ett svar egentligen men eftersom jag har erfarenhet av några av medicinerna du nämner: jag har haft återkommande depressioner hela livet och medicinerats för det. Mina första läkare var ganska återhållsamma med mediciner och efter lite testande landade jag i en underhållsdos lamotrigin (inte det vanligaste mot depression, men fungerade för mig) som fungerade bra i flera år.

När jag blev förnyad inom psykiatrin i samband med en depressiv episod träffade jag en ny läkare som fullkomligen kastade mediciner över mig. Efter fösta besöket gick jag därifrån med recept på lamotrigin, propavan, imovan, quetiapin och voxra. Helt, helt, helt vansinnigt. Quetiapin fick mig att somna i lunchrummet på jobbet sittandes vid bordet och den övriga cocktailen gjode mig till en zombie som inte kunde hålla koll på medicinering, än mindre jobba. Jag förlorade betydligt mer förmåga att klara av livet av medicineringen än vad jag gjorde av den depressiva episoden.

Skalade bort allt förutom voxra som jag faktiskt sedan trivdes bra på i några år.

Jag litar på läkare, men jag tror många läkare inom psykiatrin blir "hemmablinda" och har svårt för de individuella anpassningarna. Det finns patienter som behöver cocktails, höga doser och kombinationer för att klara av någon slags miniminivå. Men det finns ju också patienter som INTE behöver det fulla artilleriet direkt och jag tror lätt vi/de dras med in i djupet av bara farten av läkare som i 3 av 4 besök skiver ut 4-5 recept direkt.

Jag har dock inga tveksamheter gällande medicin som påverkar "hjärnan". För det första är ju verkningsmekanismerna hos medicin som syftar till att åtgärda något "nedanför halsen" ofta verksamma i hjärnan, för det andra är mediciner som är inriktade på att åtgärda "problem i hjärnan" precis lika beforskade som de som skall åtgärda problem i resten av kroppen. Det är ingen gissningslek. Verkningsmekanismerna är (oftast) i detalj kartlagda.
 
Jag har ätit Lyrica i flera år när jag var yngre, åt det mot ångest. Det hjälpte väl till en början, men sedan fick jag mest rejäla biverkningar. Min läkare tyckte dock inte jag skulle sluta så jag fortsatte. Åt hög dos och tog jag inte medecinen precis i rätt tid fick jag utsättningssymptom som var hemska. Jag har aldrig haft det så jobbigt med att sluta med en medicin som Lyrica, tog många månader innan jag lyckades bli mig själv igen. Fick smärtor i kroppen av att sluta med den
Skulle aldrig äta den igen, kallar den rävgift.
 
Jag har ätit Lyrica i flera år när jag var yngre, åt det mot ångest. Det hjälpte väl till en början, men sedan fick jag mest rejäla biverkningar. Min läkare tyckte dock inte jag skulle sluta så jag fortsatte. Åt hög dos och tog jag inte medecinen precis i rätt tid fick jag utsättningssymptom som var hemska. Jag har aldrig haft det så jobbigt med att sluta med en medicin som Lyrica, tog många månader innan jag lyckades bli mig själv igen. Fick smärtor i kroppen av att sluta med den
Skulle aldrig äta den igen, kallar den rävgift.
Jag har också kallat den just rävgift, och träffat andra som använt just det ordet. Jag är generellt positiv till medicinering, men Lyrica var ingen hit.
 
Har ätit som ett försök att dämpa min fibrovärk. Funkade inte ett dugg, men gav heller inga biverkningar. Var upp i rätt hög dos men hade inga särskilda känningar när jag slutade med den heller.
 
Jag äter pregabalin mot nervsmärta. Har inte direkt några biverkningar mer än möjligen muntorrhet ( har dock flera mediciner med det som potentiell biverkning). Mitt enda problem är att det är så bökigt att få tag i dem i perioder :cautious:
 
Ni som äter voxra, vilka be verkningar får ni? Hur upplever ni dem?
Har fått den utskrivet som kompliment till Escitalopram, men behöver fundera på det en vända kände jag.
 
Ni som äter voxra, vilka be verkningar får ni? Hur upplever ni dem?
Har fått den utskrivet som kompliment till Escitalopram, men behöver fundera på det en vända kände jag.
Jag åt voxra förr i flera år utan biverkningar. Minns dock att jag fick huvudvärk vid insättning och dosjustering, men inget mer. Fick hjälp av den i kombination med mirtazapin länge. Hjälpte till med min ADHD också.
 
Vet inte om det är ett svar egentligen men eftersom jag har erfarenhet av några av medicinerna du nämner: jag har haft återkommande depressioner hela livet och medicinerats för det. Mina första läkare var ganska återhållsamma med mediciner och efter lite testande landade jag i en underhållsdos lamotrigin (inte det vanligaste mot depression, men fungerade för mig) som fungerade bra i flera år.

När jag blev förnyad inom psykiatrin i samband med en depressiv episod träffade jag en ny läkare som fullkomligen kastade mediciner över mig. Efter fösta besöket gick jag därifrån med recept på lamotrigin, propavan, imovan, quetiapin och voxra. Helt, helt, helt vansinnigt. Quetiapin fick mig att somna i lunchrummet på jobbet sittandes vid bordet och den övriga cocktailen gjode mig till en zombie som inte kunde hålla koll på medicinering, än mindre jobba. Jag förlorade betydligt mer förmåga att klara av livet av medicineringen än vad jag gjorde av den depressiva episoden.

Skalade bort allt förutom voxra som jag faktiskt sedan trivdes bra på i några år.

Jag litar på läkare, men jag tror många läkare inom psykiatrin blir "hemmablinda" och har svårt för de individuella anpassningarna. Det finns patienter som behöver cocktails, höga doser och kombinationer för att klara av någon slags miniminivå. Men det finns ju också patienter som INTE behöver det fulla artilleriet direkt och jag tror lätt vi/de dras med in i djupet av bara farten av läkare som i 3 av 4 besök skiver ut 4-5 recept direkt.

Jag har dock inga tveksamheter gällande medicin som påverkar "hjärnan". För det första är ju verkningsmekanismerna hos medicin som syftar till att åtgärda något "nedanför halsen" ofta verksamma i hjärnan, för det andra är mediciner som är inriktade på att åtgärda "problem i hjärnan" precis lika beforskade som de som skall åtgärda problem i resten av kroppen. Det är ingen gissningslek. Verkningsmekanismerna är (oftast) i detalj kartlagda.
Angående att de slänger mediciner på en så har jag lyckligtvis inte upplevt det själv. Men då grundar sig mina erfarenheter mestadels på besök för knappt 10 år sedan, så det kan ha ändrats.

Lite off-topic.
Har också lamotrigin av samma anledning som du. Tack och lov för den läkaren som kom på det innan jag var tvungen att prova mig igenom diverse medicincocktails. Fick prova en hög SSRI men det var mestadels innan den läkaren.

Men hur har du det idag? Står du kvar på lamotrigin/något annat eller är du medicinfri?
Jag står kvar på min, och är inte sugen på att sluta. Det var förvisso år sedan min senaste depression som påverkade min arbetsförmåga.
 
Ni som äter voxra, vilka be verkningar får ni? Hur upplever ni dem?
Har fått den utskrivet som kompliment till Escitalopram, men behöver fundera på det en vända kände jag.
Inte fått några negativa biverkningar av voxra, förutom att jag blir trött och disträ vid insättningen då, men det går över snabbt. Valde att testa den just eftersom det verkar vanligt att den är problemfri.
 
Ni som äter voxra, vilka be verkningar får ni? Hur upplever ni dem?
Trög mage som gör ont då och då är det enda tror jag. I övrigt är det en mkt bra medicin för mig, men kan behöva kompletteras med något som är bättre för ångest. Har ätit i några år.
 
Tack för alla svar!! Jag överväger fortfarande om jag ska ta medicinen eller inte.

Hur kändes insättningen av Lyrican för er? Hur fort blev ni toleranta och fick öka dosen?

Fungerar det att använda den som behovsmedicin? Så att man inte blir beroende men ändå kan ha hjälp av den de dagar ångesten är totalt överväldigande?
 
Äter Voxra också, 150 mg. Tog 300 ett tag, men fick en ordentlig huvudvärk. På 150 känner jag inget. Blev piggare av dom, det märkte jag ganska omgående. Första 2 v ville jag städa 2 ggr/dag. Helt galet. Tyvärr var det en övergående biverkning. Men för mig var dom avgörande för att jag ska kunna gå upp 3 på morgonen utan att bli trött.
 
Jag äter Voxra 150mg och har inga biverkningar av den. Åt 300mg tidigare men minskade till 150mg i somras. Inga utsättningssymptom.

Ang. trötthet av Quetiapin, äter du depottabletterna eller de vanliga snabbverkande? Jag känner ingen trötthet av depottabletterna (äter 200mg), däremot använder jag de vanliga snabbverkande tabletterna som sömnmedicin eftersom jag blir helt däckad av dem. Äter 200mg när jag ska sova. Med dessa behöver jag ingen annan sömnmedicin, men tar Imovane som komplement vid behov om jag har mycket ångest.

Lyrica har jag inte testat, men har en vän som åt det. Eller äter. Det är ett totalt beroende för hen och hen håller på med falska recept och annat för att få ut betydligt mycket mer än hen ska. Hen jobbar inom vården och har kontakter.
Jag är helt för medicinering men Lyrica är en ett läkemedel jag själv aldrig skulle våga prova.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Ska försöka att inte skriva en hel roman. Jag har antagligen haft rls från tonåren men inte förstått vad som var fel och läkaren...
Svar
3
· Visningar
1 487
Senast: Skorpis_8
·
Hundavel & Ras Jag är på jakt efter den perfekta rasen till mig och tänkte höra om ni kanske har något tips på vägen. Jag har skannat av de flesta av...
11 12 13
Svar
249
· Visningar
28 047
Senast: Åsa A
·
Skola & Jobb Jag har absolut ingen att prata med om detta. Satt och googlade "karriärrådgivning" och kände att jag kanske ska betala för det (så...
2
Svar
22
· Visningar
3 568
Kropp & Själ Jag har diskuterat med barnmorska och kommit fram till att det egentligen finns tre alternativ för mig. P-stav, hormonspiral, eller...
2
Svar
23
· Visningar
4 136
Senast: sidensvans
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 29
  • Kattsnack 10
  • Valp 2023 -den andra

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp