Män som ratas på Tinder - ett potentiellt samhällsproblem?

Status
Stängd för vidare inlägg.
Någon som har läst texten i GP om män som blir bortvalda på Tinder? Jag vet inte vad jag ska säga riktigt. Stackars dem liksom...
Men det är ju ett samhällsproblem, eller kan bli. Dock inte kvinnors sak att lösa.
https://www.gp.se/kultur/kultur/tindermännen-blev-10-talets-stora-förlorare-1.22069409
I artikeln står att de ratade männen är en rekryteringsbas för bla extremism och kriminalitet. Jag tänker att detta är män som har en problematik. Och det är inte konstigt dessa män väljs bort. Snarare sunt om kvinnor väljer bort våldsamma män med problematik.
Intressant också att kvinnor alltid väljer fel. Hur många gånger har man inte fått höra att kvinnor väljer bort snälla män. Nu väljer kvinnor bort våldsamma män och det är också fel.
Det är klart det är sorgligt och ett problem med marginaliserade personer men lösningen för att dessa inte hamnar inte extremism är inte att kvinnor sänker sina krav och har dåliga relationer med män som är våldsamma.
 
Någon som har läst texten i GP om män som blir bortvalda på Tinder? Jag vet inte vad jag ska säga riktigt. Stackars dem liksom...
Men det är ju ett samhällsproblem, eller kan bli. Dock inte kvinnors sak att lösa.
https://www.gp.se/kultur/kultur/tindermännen-blev-10-talets-stora-förlorare-1.22069409

Jag. Orkar. Inte.

Men det är väl en kolumn som syftar till att väcka känslor om jag minns starten rätt. Mina känslor går åt att jag hoppas alla kvinnor blir lesbiska men jag tror inte ens det skulle accepteras som anledning till att kvinnor väljer bort män 🙄
 
Någon som har läst texten i GP om män som blir bortvalda på Tinder? Jag vet inte vad jag ska säga riktigt. Stackars dem liksom...
Men det är ju ett samhällsproblem, eller kan bli. Dock inte kvinnors sak att lösa.
https://www.gp.se/kultur/kultur/tindermännen-blev-10-talets-stora-förlorare-1.22069409

Jag läste nu! Tycker att artikelförfattaren drar lite lustiga och inte så väl underbyggda slutsatser. Liksom "Nä nu har jag inte fått några matchningar på Tinder, nu går jag med i IS!" För övrigt tror jag inte att våldsverkarna i förorten har nåt större problem att plocka upp gäris generellt, så det är väl egentligen bara incels och svennebanankillarna som fick komma ner på jorden som det är "synd" om.

Kan ändå inte riktigt förstå problemet? Jag är förvisso tjej, och i fast relation sedan många år så jag har ju aldrig riktigt upplevt nätdejting. Men såklart jag har blivit ratad ändå, IRL, oh så många gånger jag blivit ratad. Klart att det suger och man blir ledsen, kanske förbannad till och med, men det är ju inte mitt kärleksintresses "fel" att hen inte besvarar mina känslor. Ibland är det ju bara så, att attraktionen inte är ömsesidig.
 
Någon som har läst texten i GP om män som blir bortvalda på Tinder? Jag vet inte vad jag ska säga riktigt. Stackars dem liksom...
Men det är ju ett samhällsproblem, eller kan bli. Dock inte kvinnors sak att lösa.
https://www.gp.se/kultur/kultur/tindermännen-blev-10-talets-stora-förlorare-1.22069409

Vänta... Jag förstår inte riktigt slutpoängen.

Det är en väg. En annan, bättre, vore att acceptera att gruppen män, som vi vant oss att se som en självklar maktfaktor i ett evigt patriarkat, inte längre är så lättdefinierad. Män kommer nog, såsom det sett ut de senaste årtusendena, att fortsätta dominera samhällseliten. Men det verkar också som att de kommer att dominera samhällets botten.

Män som homogen grupp håller helt enkelt på att upphöra. Att förstå det innebär att förstå att jämlikhetens hand måste sträckas ut även till svettiga, porrälskande gamers, arga våldsverkare i förorten och killar som aldrig någonsin får en match på Tinder.

Vad menar han? Någon annan som förstår? Utifrån det tidigare utläser jag något i stil med att unga män som "förvägras" uppskattning, pengar och sex vänder sig till våld, fascism och extremism... Och min spontana reaktion blir att när man talar om mäns sätt att hantera motgångar tycks man inte alls lägga lika stor vikt vid personligt ansvar?
 
Vänta... Jag förstår inte riktigt slutpoängen.

Vad menar han? Någon annan som förstår? Utifrån det tidigare utläser jag något i stil med att unga män som "förvägras" uppskattning, pengar och sex vänder sig till våld, fascism och extremism... Och min spontana reaktion blir att när man talar om mäns sätt att hantera motgångar tycks man inte alls lägga lika stor vikt vid personligt ansvar?
Jag förstår inte heller.
Jag har heller aldrig haft något förhållande, jag är 44 och oskuld, inte framgångsrik på något vis, men inte sjutton skulle jag skylla det på någon annan eller bli aggressiv och våldsam för det!!! Klart jag känner mig misslyckad, oönskad och ledsen, men det är ju MITT problem - inte ANDRAS. Att skylla på det för att berättiga sitt eget pissiga beteende är för mig obegripligt.
 
Vänta... Jag förstår inte riktigt slutpoängen.



Vad menar han? Någon annan som förstår? Utifrån det tidigare utläser jag något i stil med att unga män som "förvägras" uppskattning, pengar och sex vänder sig till våld, fascism och extremism... Och min spontana reaktion blir att när man talar om mäns sätt att hantera motgångar tycks man inte alls lägga lika stor vikt vid personligt ansvar?
Jag förstår inte heller.
Jag har heller aldrig haft något förhållande, jag är 44 och oskuld, inte framgångsrik på något vis, men inte sjutton skulle jag skylla det på någon annan eller bli aggressiv och våldsam för det!!! Klart jag känner mig misslyckad, oönskad och ledsen, men det är ju MITT problem - inte ANDRAS. Att skylla på det för att berättiga sitt eget pissiga beteende är för mig obegripligt.

Jag gissar att han vill belysa ett problem och menar att samhället bör stötta dessa på något sätt för att inte hamna i ett skadligt beteende. Men lite oklart hur? Kvinnor kommer ju inte direkt att börja "gilla" ointressanta killar för att det är synd om dom direkt...
Och gamers utan utbildning är inte så attraktiv på arbetsmarknaden heller.
 
Vänta... Jag förstår inte riktigt slutpoängen.



Vad menar han? Någon annan som förstår? Utifrån det tidigare utläser jag något i stil med att unga män som "förvägras" uppskattning, pengar och sex vänder sig till våld, fascism och extremism... Och min spontana reaktion blir att när man talar om mäns sätt att hantera motgångar tycks man inte alls lägga lika stor vikt vid personligt ansvar?

Jag reagerade också på slutet, att vi inte kan se män som en homogen grupp (som styr världen?) längre pga att män också tillhör de mest utsatta. Alltså det är ju ingen nyhet? Och det är ju två olika saker, eller egentligen samma sak men fram o baksida snarare? Den skadliga mansrollen i patriarkatet gör att män har både fördelar och nackdelar såklart. Antingen fattar jag inte eller så är analysen jävligt platt IMO.
 
Det känns som att det saknas en tråd som ligger utanför personliga dejting erfarenheter. Där man kan diskutera fenomen med koppling till dejting.

Någon som har läst texten i GP om män som blir bortvalda på Tinder? Jag vet inte vad jag ska säga riktigt. Stackars dem liksom...
Men det är ju ett samhällsproblem, eller kan bli. Dock inte kvinnors sak att lösa.
https://www.gp.se/kultur/kultur/tindermännen-blev-10-talets-stora-förlorare-1.22069409

Män som blir bortvalda på tinder är ju en del.
Men sen finns ju en ny del av akademikerkvinnor som har svårt att finna en partner och problemet kommer bli större i framtiden.
Slutsatsen borde ju bli att redan Singeltäta Sverige kommer bli ändå mer singeltätt i framtiden ?

https://kvartal.se/artiklar/vem-ska-en-kvinnlig-akademiker-gifta-sig-med/

"
Sociologiska studier visar hur heterosexuella mäns och kvinnors partnerval skiljer sig. Kvinnor tenderar att söka sig till män med högre status och lön. Vad händer när svenska akademikerkullar i allt högre grad kommer att bestå av kvinnor? Oftast är det ju akademiska studier som ger statusen och inkomsten. Kommer de sociala normerna att förändras?

Frågar man dagens akademikerkvinnor medger de oftast att de förväntar sig att bilda par med minst lika högutbildade män. (Här finns potential för en fördjupande studie om någon ambitiös forskare känner sig hugad.) Om ”nöjdhet” är differensen mellan ”utfall” och ”förväntningar” kommer vi framöver att se fler kvinnor än tidigare som är mer missnöjda med sin livssituation. Den partner de fick var inte är lika framgångsrik som de hade förväntat sig. "

Vad tror ni ? Kommer akademiker kvinnor att sänka sina krav eller kommer vi få se fler missnöjda män och kvinnor i framtiden ?
 
Jag tänker vad är problemet med ett mer singeltätt Sverige? Verkar ju mycket rimligare än att sänka sina krav och vara missnöjd med en partner.
Så många dåliga relationer man ser borde det vara ännu mer singeltätt:cautious:

Är ett missnöjt förhållande kopplat till ens partners sociala status och utbildningsnivå ?
 
Jag ser inte heller en ökad andel singlar som ett problem.

Jag tror att en ofrivillig singel många, många gånger fortfarande har bättre livskvalitet än någon som är fast ett olyckligt förhållande.
Om man sätter de två alternativen mot varandra så stämmer det väl men det blir mest att göra det till att handla om att det kunde vara värre... det kan alltid vara värre i princip

Att vara i ett olyckligt förhållande är ändå ett val jämfört med att vara ofrivillig singel som inte är ditt val. Alla som är i förhållande kan bli singel om man vill men alla som är singel kan inte vara i ett förhållande bara för att man vill.
 
Om man sätter de två alternativen mot varandra så stämmer det väl men det blir mest att göra det till att handla om att det kunde vara värre... det kan alltid vara värre i princip

Att vara i ett olyckligt förhållande är ändå ett val jämfört med att vara ofrivillig singel som inte är ditt val. Alla som är i förhållande kan bli singel om man vill men alla som är singel kan inte vara i ett förhållande bara för att man vill.

Jag tänkte mest på att det här med singelstatistiken ofta vinklas som en dålig grej, när jag egentligen tror att folk i Sverige helt enkelt har möjlighet att leva ensamma utan att behöva en partner av till exempel ekonomiska skäl, som är fallet för kvinnor i många andra länder. I Sverige måste en individ inte ha en partner, vilket innebär att vi kan knalla på som singlar tills vi finner någon som passar, elle rinte.
Att antalet singlar ökar är ingenting vi ska vara rädda för.

Mycket förenklat, men visst är det så i svart och vitt.
Sedan tror jag inte att någon går in i ett förhållande i vetskap att det ska bli dåligt, däremot är ett riktigt dåligt förhållande ofta svårare att lämna än ett bra. Att säga att det rätt och slätt är frivilligt och ett val att förbli i ett dåligt förhållande är inte helt sant.
Man har hur som helst Definitivt ett val i hur man Hanterar att vara ofrivillig singel. .
 
Jag tänkte mest på att det här med singelstatistiken ofta vinklas som en dålig grej, när jag egentligen tror att folk i Sverige helt enkelt har möjlighet att leva ensamma utan att behöva en partner av till exempel ekonomiska skäl, som är fallet för kvinnor i många andra länder. I Sverige måste en individ inte ha en partner, vilket innebär att vi kan knalla på som singlar tills vi finner någon som passar, elle rinte.
Att antalet singlar ökar är ingenting vi ska vara rädda för.

Mycket förenklat, men visst är det så i svart och vitt.
Sedan tror jag inte att någon går in i ett förhållande i vetskap att det ska bli dåligt, däremot är ett riktigt dåligt förhållande ofta svårare att lämna än ett bra. Att säga att det rätt och slätt är frivilligt och ett val att förbli i ett dåligt förhållande är inte helt sant.
Man har hur som helst Definitivt ett val i hur man Hanterar att vara ofrivillig singel. .
Singel i sig är mycket riktigt inte ett problem men det är väl mest ett kvitto på det man kan gissa är det riktiga problemet dvs ensamhet, utanförskap, brist på närhet osv. Sådant är svårare att kvantifiera och definiera eftersom det är mer av en subjektiv upplevelse men att vara i förhållande eller singel är binärt och bekvämt sätt att dela upp det på även om det är väldigt trubbigt.

Jag tror inte att det är så enkelt att man väljer helt oavsett om man är singel eller i förhållande och jag tror inte heller att det är helt ett val hur man väljer att hantera det. Man kan självklart försöka jobba på det som får en att må dåligt och hur man hanterar omständigheter runt en men det är inte nödvändigtvis bara ett val i slutändan hur det påverkar en.
 
Singel i sig är mycket riktigt inte ett problem men det är väl mest ett kvitto på det man kan gissa är det riktiga problemet dvs ensamhet, utanförskap, brist på närhet osv. Sådant är svårare att kvantifiera och definiera eftersom det är mer av en subjektiv upplevelse men att vara i förhållande eller singel är binärt och bekvämt sätt att dela upp det på även om det är väldigt trubbigt.

Jag tror inte att det är så enkelt att man väljer helt oavsett om man är singel eller i förhållande och jag tror inte heller att det är helt ett val hur man väljer att hantera det. Man kan självklart försöka jobba på det som får en att må dåligt och hur man hanterar omständigheter runt en men det är inte nödvändigtvis bara ett val i slutändan hur det påverkar en.

Självklart är det inte så enkelt, men någonstans måste man ju sluta skylla de här männens (eftersom det är just mäns ensamhet vi pratar om just nu har jag förstått via trådstarten, och inte dejting generellt?) beteende på att de är just ensamma.
En kan inte välja hur ensamhet påverkar, men en kan absolut välja hur en sedan hanterar den påverkan. Det finns gott om ensamma människor här på forumet till exempel, många av dem är kvinnor och några är män och det finns alla möjliga olika sexuella läggningsar, inriktningar och könstillhörigheter där utöver och de verkar alla vara hyfsat balanserade människor för det.
De som behöver det söker oftast hjälp.
Jag har fortfarande inte sett fler än en eller två som på något vis tyckt att Samhället ska ordna det här åt dem eller att det är orättvist.

Jag är övertygad om att det börjar i andra änden, som någon skrev tidigare: de är inte våldsamma för att de är ensamma, de är ensamma för att de är våldsamma.
 
Självklart är det inte så enkelt, men någonstans måste man ju sluta skylla de här männens (eftersom det är just mäns ensamhet vi pratar om just nu har jag förstått via trådstarten, och inte dejting generellt?) beteende på att de är just ensamma.
En kan inte välja hur ensamhet påverkar, men en kan absolut välja hur en sedan hanterar den påverkan. Det finns gott om ensamma människor här på forumet till exempel, många av dem är kvinnor och några är män och det finns alla möjliga olika sexuella läggningsar, inriktningar och könstillhörigheter där utöver och de verkar alla vara hyfsat balanserade människor för det.
De som behöver det söker oftast hjälp.
Jag har fortfarande inte sett fler än en eller två som på något vis tyckt att Samhället ska ordna det här åt dem eller att det är orättvist.

Jag är övertygad om att det börjar i andra änden, som någon skrev tidigare: de är inte våldsamma för att de är ensamma, de är ensamma för att de är våldsamma.
Jag är inte så mycket inne på att det handlar om våldsamhet eller ens risk för det även om det nog är möjligt utan jag är mest inriktad på personens lidande oavsett kön och vad man kan göra åt det. Det är sorgligt att det finns så många personer som är ensamma och mår dåligt av det, det är en hemsk och i slutändan kanske farlig kombination tror jag.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Gårdar förr
  • Sommarföräldrar 2024
  • Vinterföräldrar 23/24

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp