Maxtaxa och nyttjandegrad och finansiering av barnomsorg

[Kamomilla]

Införandet av maxtaxan var bra för min del. Med första barnet bodde jag i en kommun som hade samma taxa för alla, oavsett inkomst.
Den låg på topp-5 över dyraste kommuner för låginkomsttagare.

 

[Ja88]

Har familjen två inkomster så når man ju snabbt maxtaxa så låginkomsttagare betalar ju klart mycket mer i förhållande till var de tjänar. Här är det 3% av inkomsten för barn 1 (dvs yngsta), 2% för barn 2 och 1% för barn 3. Så i en familj med två låginkomsttagare som har, säg 20 000 var i lön före skatt betalar man ju bara marginellt mindre än i en familj där man har höga inkomster och når maxtaket. Det systemet känns ju kanske inte idealt.

Däremot så är ju inte förskolan dyr med tanke på vad man får, åtminstone inte om man nyttjar den på heltid. Här är dock kostnaden densamma hur mycket man än nyttjar platsen (barn över 3 har ju 15 timmar gratis/avdrag) så jobbar man tex skift med kvällar och lediga dagar i veckan så nyttjar man ju förskolan mycket mindre men får betala samma avgift. Eller som för oss nu då sambon är arbetslös och vi får betala för pojkarnas fritidsplatser trots att de i realiteten knappt får nyttja dem (de hinner vara där ca 30 min efter skolan 2-3 dagar i veckan innan de enligt tidsreglerna ska hämtas). Säga upp platserna går ju inte heller, rätt vad det är så får han ju jobb (och barnomsorgen måste vara ordnad för att vara berättigad a-kassa). Det är lite sura pengar.

 

[pollex]

Och för att svara på ursprungsfrågan. Jag tycker maxtaxan är för låg, eller kanske snarare taket som är för lågt satt. Tycker vi betalar orimligt lite i förhållande till vår inkomst. Låginkomsttagare betalar procentuellt mycket mer än oss. Nog för att vi betalar mycket i inkomstskatt, men jag hade hellre betalat mer i avgift om pengarna öronmärktes för att förbättra kvaliten inom just barnomsorgen.

Har familjen två inkomster så når man ju snabbt maxtaxa så låginkomsttagare betalar ju klart mycket mer i förhållande till var de tjänar. Här är det 3% av inkomsten för barn 1 (dvs yngsta), 2% för barn 2 och 1% för barn 3. Så i en familj med två låginkomsttagare som har, säg 20 000 var i lön före skatt betalar man ju bara marginellt mindre än i en familj där man har höga inkomster och når maxtaket. Det systemet känns ju kanske inte idealt.

Däremot så är ju inte förskolan dyr med tanke på vad man får, åtminstone inte om man nyttjar den på heltid. Här är dock kostnaden densamma hur mycket man än nyttjar platsen (barn över 3 har ju 15 timmar gratis/avdrag) så jobbar man tex skift med kvällar och lediga dagar i veckan så nyttjar man ju förskolan mycket mindre men får betala samma avgift. Eller som för oss nu då sambon är arbetslös och vi får betala för pojkarnas fritidsplatser trots att de i realiteten knappt får nyttja dem (de hinner vara där ca 30 min efter skolan 2-3 dagar i veckan innan de enligt tidsreglerna ska hämtas). Säga upp platserna går ju inte heller, rätt vad det är så får han ju jobb (och barnomsorgen måste vara ordnad för att vara berättigad a-kassa). Det är lite sura pengar.

Jag håller med om att taket är för lågt och att det gärna fick höjas och då att de ökade intäkterna skulle vara just öronmärkta för barnomsorgen. Med barn som går/gått i föräldrakooperativ har jag sett förskoleekonomin ”inifrån” och där har jag så mycket åsikter att jag knappt vet var jag ska börja... Jag tycker också att avgiften skulle vara mer differentierad på tid (vår kommun skiljer på upp till 15 h, 15,01-25 h och 25 och uppåt, det borde vara en brytpunkt vid typ 35 h också tycker jag!)

 

[pollex]

Jag tror det är ont om förskolor som bedriver någon avancerad pedagogisk verksamhet efter kl. 15. Om förskolan öppnar kl. 7:00, så borde den person som öppnade gå hem senast kl. 15:30 dvs mindre personal efter 15:30. På vår förskola är de utomhus efter mellis dvs från 15 och har fri lek tills 17 när förskolan stänger.

Vår personal har en nära kommunikation med föräldrakooperativets styrelse som meddelar om det är något inte fungerar och det har inte kommit något klagomål om att folk sätter upp för generösa scheman/hämtar ”för tidigt”. Så jag meddelar inte om jag kommer 16 eller 17.

Min erfarenhet är lite blandad när det gäller hur tider helst ska anges - hellre 26/h vecka än 24/h vecka eftersom det gör stor skillnad i vilken ersättning förskolan får från kommunen för barnet, och att ange tid till 16 och hämta 15 - inga problem! Att däremot sätta upp tid till stängning och sedan regelmässigt hämta tidigare är däremot mer problematiskt eftersom ”för mycket” personal fått schemaläggas för att vara kvar sista timmen och därmed har bemanningen på dagen - när de flesta barn verkligen är där - tunnats ut. Då har man hellre fått flagga för att det blir senare än vanligt/schemalagt någon dag.

 

[pollex]

Nja yngsta barnet räknas väl som nr ett som jag förstått det?

Vet inte om jag har så starka åsikter om maxtaxan. Den är väl bra.

Du har rätt! Så bra koll har/hade jag på specifikationerna på barnomsorgsfakturorna

 

[pollex]

Om jag har förstått saken rätt så räknas inte maxtaxan med konsumentprisindex eller motsvarande utan har legat still eller nästan still sedan 90-talet. Föräldrarna betalar alltså mindre och mindre och kommunerna mer och mer. Om föräldrarna betalade mer så skulle vi förhoppningsvis ha en bättre förskola.

Maxtaxan gör att det spelar ingen roll vilka timmar man sätter upp på schemat, man betalar ändå maxtaxa. Det gör att vi skriver 7:30-17 även om fritidsbarnet går hem själv 15 och förskolebarnet hämtas ofta kl 16.

Ja, som jag förstått det var tanken att maxtaxan på sikt skulle leda till en avgiftsfri förskola.

 

[pollex]

Har ingen åsikt om dagens system men kan bekräfta det som står i wikipedia.
Hade man barn på dagis på 90-talet så kunde det vara rejält dyrt. I princip så var det inkomstbaserad taxa i socialdemokratiskt styrda kommuner, och fast i moderatstyrda. Jag vet inte hur snabbt man slog i taket (om det fanns något) eller tröskeleffekter eftersom vår kommun hade fast taxa. Många kommuner hade också mer eller mindre avancerade system för tidsdebitering. Var man beroende av långa pendlingsavstånd med opålitlig kollektivtrafik fick man ta i lite extra i dagistid som man betalde för. En väninna till mig blev hemmafru för att hon i praktiken inte skulle få så mycket över om hon jobbade och hade barnen på dagis (förutom dagisavgiften så tillkommer resor, det blir avdrag för VAB och egen karensdag vid sjukdom, ökade levnadsomkostnader p g a mindre tid "över"). Precis som det står på wikipedia så tror jag att det var en vanlig "kvinnofälla", speciellt om man ville jobba deltid.
Vi betalde på 90-talet mer i dagisavgift än vad maxtaxan är idag, även med ganska bra inkomst så sved det rejält, så det har blivit mycket billigare med maxtaxan.

Jag har fått det berättat för mig att en av anledningarna till att min mamma jobbade hemifrån var just det, att barnomsorgsplatser var så dyra att det inte gick ihop sig ekonomiskt.

 

[turbofling]

Om ngn vill ha som jämförelse hur det kan se ut i andra länder betalar vi hos oss (Österrike), i den "kommunala förskolan". Öppetider 7-17.

1,5-3 aringar (vilket kan bli till nästan 4ar ocksa om barnet är fött pa hösten):
upp till 18h: 80€ +3,50€ för lunch/dag
upp till 30h: 130€ + lunch
Heltid: 180€ +mat

3-4aringar kostar 37€ för förmiddag + 25 € eftermiddag+ 3,50€ för lunch
5-6 aringar är kostnadsfritt förmiddag, 25€ eftermiddag + lunch

Mellanmal maste vi ta med själva.

Här varierar det stort beroende pa vart man bor och om det är kommunalt eller privat. Där vi bor är det väldigt billigt om man jämför med andra delar av landet. Där det är dyrare finns även subventioner man kan söka vid lag inkomst.

Fritids kostar 35€ +3,50 € för lunch (öppet till 17 och 16 pa fredagar)

 

[pollex]

Om ngn vill ha som jämförelse hur det kan se ut i andra länder betalar vi hos oss (Österrike), i den "kommunala förskolan". Öppetider 7-17.

1,5-3 aringar (vilket kan bli till nästan 4ar ocksa om barnet är fött pa hösten):
upp till 18h: 80€ +3,50€ för lunch/dag
upp till 30h: 130€ + lunch
Heltid: 180€ +mat

3-4aringar kostar 37€ för förmiddag + 25 € eftermiddag+ 3,50€ för lunch
5-6 aringar är kostnadsfritt förmiddag, 25€ eftermiddag + lunch

Mellanmal maste vi ta med själva.

Här varierar det stort beroende pa vart man bor och om det är kommunalt eller privat. Där vi bor är det väldigt billigt om man jämför med andra delar av landet. Där det är dyrare finns även subventioner man kan söka vid lag inkomst.

Fritids kostar 35€ +3,50 € för lunch (öppet till 17 och 16 pa fredagar)

Intressant! Priserna just hos er skiljer sig ju inte jättemycket från Sverige, men då är det ju lika över hela landet här (ingrepp i det kommunala självstyret!, invändes det när reformen infördes) och en billig landsdel hos er. Hur är tillgången till barnomsorg generellt i Österrike? Jag ser med ojämna mellanrum reportage om barnomsorgssituationen i Tyskland där det verkar vara väldigt ojämnt fördelat men där jag upprepade gånger hört att man inspirerats av modellen i Sverige.

 

[turbofling]

Väldigt ojämt här ocksa. I varan by (ca 8000 invanare) byggdes tva nya förskolor för 3-4 ar sen, med barnomsorg även för barn under 3 ar och heldag. Innan det fanns bara ett svindyrt privat alternativ för mindre barn och inget efter kl 13 för äldre barn. Nu finns dessa tva förskolor, i varan är det ca 100 barn men bara en grupp (12 barn) för minstingarna. För skolbarnen finns inget fritids pa morgonen (skolan börjar 8) eller pa studiedagar/klämdagar/lov.

Som det sag ut hos oss innan ser det ut pa manga ställen fortfarande. Inget för dom minsta och inget pa eftermiddagarna.

Nya regeringen (som förövrigt är en katastrof) ville stoppa alla bidrag och projekt för att fortsätta utbyggnaden och utvecklingen av förskolan men mötte sa mkt protester sa dom förhandlar om just nu.

 

[SaraMara]

Tråden om kostnader för barn fick mig att läsa på om maxtaxereformen som sjösattes i januari 2002.

De flesta av oss som har barn i barnomsorg har förmodligen ett hum om hur systemet är utformat idag, detaljerna kanske skiljer mellan kommunerna (?) men man betalar en procentsats av hushållets gemensamma skattepliktiga inkomst på inkomster upp till i runda slängar 46 000 kr/mån, sedan slår maxtaxan/krontaket till och man betalar aldrig mer än 1382 kr/mån för en heltidsplats (från 25 h/vecka och uppåt). Har man flera barn inom barnomsorgen betalar man högst avgift för det första och därefter trappas procentsatsen per barn av till det fjärde barnet som är helt avgiftsfritt. Från och med september det år barnet fyller tre år så har det rätt till avgiftsfri allmän förskola 525 h/år, vilket leder till att avgiften reduceras eftersom man får avdrag för den tiden även om man de facto använder mer.

Systemet innan maxtaxan, lärde jag mig nu (tack buke och tack Wikipedia!) var inte ett system utan flera olika:



https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Maxtaxa_inom_skolbarnsomsorgen_och_förskoleverksamheten_i_Sverige

Vad tycker ni om maxtaxan - bu eller bä? Skulle den behöva förändras och i så fall hur? I vilken mån påverkar maxtaxan hur mycket ni använder er av barnomsorgen?

Jag tycker att maxtaxan är alldeles för låg i förhållande till inkomst för dem som (tämligen snabbt) slår i taket. Med tanke på frukost, frukt, lunch och mellanmål är det nära nog så att vi går plus på att ha barnet på heltid bara på de delarna med tanke på hur dyrt jag alltid handlar.

Jag hade hemskt gärna sett högre avgift och öronmärkta pengar till förskolorna istället, känns larvigt i vissa områden hur subventionerat det är när de allra flesta skulle vilja ha mer bemanning osv istället för endast på miniminivå.