Medberoende???

[Texaz]

Nyss hemkommen från en fantastisk föreläsning om medberoende och inser att det jag trodde var isolerade företeelser helt enkelt var "vanliga" reaktioner på när en närstående missbrukar.

Någon annan som har reflektioner/erfarenheter av just att vara medberoende???

 

[Lovisaleonora]

Sv: Medberoende???

Enormt många.

 

[Görel]

Sv: Medberoende???

Jag arbetar inom socialtjänsten och för oss är det ett väldigt vanligt fenomen.

 

[Inte_Ung]

Sv: Medberoende???

Det där vet jag allt om.
Och det hade jag gärna sluppit.

 

[cherie]

Sv: Medberoende???

Ja, och fortfarande inte riktigt medveten om det/fortfarande mitt i det... Svårt mönster att bryta. Små, subtila saker.

 

[CK]

Sv: Medberoende???

Det där är intressant. Själv har jag vägrat bli medberoende. När däremot släktingar envist förnekar att någon har problem, trots att det är uppenbart, blir man lite trött.

 

[Lejonelle]

Sv: Medberoende???

Nyss hemkommen från en fantastisk föreläsning om medberoende och inser att det jag trodde var isolerade företeelser helt enkelt var "vanliga" reaktioner på när en närstående missbrukar.

Någon annan som har reflektioner/erfarenheter av just att vara medberoende???

Jodu. Både privat och i jobbet.
Det är svårare än man tror att göra sig fri från det, fast man vet precis hur mekanismerna fungerar åker man dit ändå mellan varven.

 

[Texaz]

Sv: Medberoende???

Ja, jag har just insett det!!!

Även insett hur ett gammalt medberoende format mig som person... Vill att ALLA runt mig ska må bra, och fixar och trixar i all oändlighet för att det ska bli så.

Intressant att se sina beteenden ur ett objektivt perspektiv! Förstår ju att det kommer att ta OERHÖRT lång tid att bryta dessa, men tacksam över att jag startat resan

HUR blev ni medvetna om era medberoenden??? Kom det av sig självt eller var det "något" som startade det??

 

[Lejonelle]

Sv: Medberoende???

HUR blev ni medvetna om era medberoenden??? Kom det av sig självt eller var det "något" som startade det??

Kunskap är första steget, sen får man medvetandegöra sig själv och hjälpas åt att medvetandegöra varandra. Det är helt naturligt att vilja "ta hand om" och "ställa upp för" varann i en familj men när det finns ett missbruk är risken att man istället möjliggör missbruket genom att "hjälpa".

 

[Bufera]

Sv: Medberoende???

Vad exat är ett medberoende? Någon som kan förklara?=)

 

[Texaz]

Sv: Medberoende???

http://sv.wikipedia.org/wiki/Medberoendeipedia, förklarar rätt bra...

http://sv.wikipedia.org/wiki/Medberoende

Kan gälla alla sorters beroenden, alltså inte enbart droger, även ätstörningar, spel, sex etc...

 

[Texaz]

Sv: Medberoende???

Jag fann (tack vare föreläsningen) förklaringen till många problem som närstående "drabbats" av...

Mest tankeväckande var att man MÅSTE ge den som ÄR beroende ansvaret för sina val... Dvs släppa kontroll och försöka " hjälpa" (= stjälpa) i situationen.

Lätt i teorin, men svårt i praktiken... Dock nyttigt att komma till insikt

 

[Carinafunderar]

Sv: Medberoende???

Hej! Det här har jag många tankar om. Vissa säger att medberoende är en sjukdom. Jag ser det inte så. I min syn är det ett beteende vi utvecklar (försvarsmekanismer och anpassningsstrategier) för att kunna förhålla oss till en annan nära person som i sin tur har ex beroende, psyk sjukdom eller destruktiva beteenden. Vi försöker förhålla oss till något kaotiskt, svårt och ibland farligt. Dessa beteenden kan vara till fördel för oss, för det skyddar oss från det destruktiva, under en viss period. Men nackdelen är när detta sker under lång tid under livet, ex barn som växer upp med missbruk, då blir dessa beteenden en del av personligheten och kan ställa till det när man blir äldre.

Jag är helt övertygad om dock, att beteenden man en gång lärt sig går att förändra. Man kan lära om!

Mer fokus behövs sättas på de "glömda barnen" och de "glömda anhöriga" som står bredvid kaoset och påverkas väldigt, väldigt mycket.

Tack för att du tar upp medberoende!
/Carina

 

[Texaz]

Sv: Medberoende???

ja jag ser det absolut som ett inlärt beteende! Även beroenden kan vara inlärda, vissa kan ju t ex dricka "normalt" efter att ha missbrukat, där finns nog inte den allergi mot alkohol som andra missbrukare har.

För mig blev det verkligen an AHA-upplevelse att se mitt eget mönster och att få se att det var en normal försvarsmekanism, att i stort sett alla som levt/lever nära missbrukare/dysfunktionella personer utvecklar samma beteende.

Oerhört intressant, och jag är helt säker på att det går att förändra, men inser att det lär ta tid. Dock är det ett STORT steg att bli medveten om det och börja fundera över hur man beter sig i olika situationer...

Lägger in din blogg i Favoritmappen ;-)

 

[ptr]

Sv: Medberoende???

KL

Gäller även närstående till sådana med inte likadan verklighetsuppfattning som andra. Är ett svårt kapitel som det talas alltför lite om. Är nog många problem i samhället i stort och i relationer i smått som i detta har knuten till det som fungerar illa.

Det värsta är att vi nog alla på ett eller annat sätt åtminstone tangerat både den ena och den andra sidan i våra liv. Men när går det över gränsen att inte vara normalt? Vad är normalt att ställa upp för nära och kära, och när kan någon anses gå över gränsen till att understödja ett beroende, av vilket slag det än månde vara?

Svåra frågor, kanhända utan riktigt bra svar, jag har då ingen aning i alla fall!

 

[Lejonelle]

Sv: Medberoende???

Vissa säger att medberoende är en sjukdom. Jag ser det inte så. I min syn är det ett beteende vi utvecklar (försvarsmekanismer och anpassningsstrategier) för att kunna förhålla oss till en annan nära person som i sin tur har ex beroende, psyk sjukdom eller destruktiva beteenden. Vi försöker förhålla oss till något kaotiskt, svårt och ibland farligt.

Jag skulle säga att medberoende är det naturliga tillståndet när man är nära anhörig till någon med destruktiva beteenden. Det naturliga tillståndet är att skydda varann i familjen, fokusera på den som inte mår bra och hjälpa den. Och det är precis det den medberoende gör, bara det att det inte alls får den effekt man hoppas på. Istället för att den sjuke blir bättre blir den sjukes sjukdom sämre då den sjuke skyddas från konsekvenser av sitt eget beteende. Den sjukes sjukdom breder ut sig på övrigas bekostnad. För att bryta medberoende krävs en medveten och ofta mycket stor ansträngning och gärna också proffshjälp. För man måste gå emot det som är instinkten, att skydda sin älskade mamma, pappa, syster, farfar eller vem det nu är från "yttre fara" som t ex att polisen tar körkortet. När det sannolikt är det bästa som kan hända vederbörande.

 

[lady_w]

Sv: Medberoende???

Helt enig.
Min före detta hade allvarliga beroendeproblem. Var det inte spriten, så var det spelandet. Han har en dessutom en historik som missbrukare av diverse olagliga preparat.

När vi träffades mådde han bra, och han var väldigt öppen med sin historik. Vi blev vansinnigt kära, och inte kunde jag tro att hans problem skulle komma åter. Men det gjorde dom. Med besked.

Jag försökte rädda, förklara, skydda, berätta.
Det åt upp min självkänsla, mitt självförtroende och allt det som var jag. Jag kunde inte rädda honom, hur mycket jag än försökte. Inte så konstigt, med tanke på att han inte ville bli räddad.

Först långt, långt senare blev han bättre. I samband med att jag samlade alla mina krafter och till slut lämnade honom. Det är det bästa jag gjort - både för min egen och för hans skull.

Att vara medberoende är ett helvete. För alla inblandade.

 

[Cydonia]

Sv: Medberoende???

http://sv.wikipedia.org/wiki/Medberoende

*smyger in från Ungdom då rubriken fångade mig*
Och där lärde jag mig precis en ny sak om mig själv, det var som att läsa en dagbok eller personlighetsdokument.

Vad gör man? Hur gör man? Hur förklarar man för utgångspersonen att detta sker utan att låta självömkande, hur får man denne att förstå? Hur får man hjälp?

 

[Gimlan]

Sv: Medberoende???

Jag var ihop med en kille som var cannabismissbrukare och var helt klart medberoende. Det kunde brytas först när han lämnade mig. På slutet tänkte jag att det var jag som hade en alltför stelbent syn på droger. Berättade inte för nån om det, slutade umgås med folk som skulle kunna avslöja det. Slängde cannabis om jag kunde och trodde att det inte skulle märkas.

 

[ptr]

Sv: Medberoende???

Det är tufft! Är inte helt lätt att få hjälp alla gånger heller. Och det är lätt att trilla tillbaka! Vill det sig illa så är det bara att rösta med fötterna som gäller, för när du inte längre ställer upp så är det en annan som röstar med fötterna åt dig.

Sen är det lätt att sätta sig i samma sits igen även om man passar sig. Man kan bli bitter för mindre!