Min stora kärlek är en psykopat

För tillfället är det som smärtar mest att han sitter och är lycklig i vår lägenhet med henne.. och mig har han blockerat och baktalat för att rädda sig själv. Jag förstår verkligen inte..

Tror du att han på riktigt är så himla lycklig? Tror få är förunnade att kunna gå ur ett längre förhållande utan att må dåligt av det, även om man inte längre har känslor för sin partner. Han visade ju inga tecken heller på att känslorna förändrats förrän allt uppdagades..
Spela lycklig kan han ju alltid, men även deras förhållande har ju fått en rätt skakig början och de allra flesta brukar sånt här sitta kvar hos även om dom stannar hos partnern ett tag.

Jag förstår att det är svårt att se nu, men du och den andra tjejen är dom stora vinnarna i detta. Ni är fria att kunna träffa nån som kan ge allt det där på riktigt. En nystart helt enkelt.
Sörj, det kommer bli bättre med tiden. 1 månad är ju ingen tid ens vid ett vanligt uppbrott, att bli förd bakom ljuset på sånt här vis tar tid att komma över. Det vore konstigt om allt kändes bra efter 1 månad.
 
För tillfället är det som smärtar mest att han sitter och är lycklig i vår lägenhet med henne.. och mig har han blockerat och baktalat för att rädda sig själv. Jag förstår verkligen inte..

Försök o vänd på tanken. Han visar nu sitt sanna jag. Det är ingen som du ens ska lägga energi på (även om jag förstår att det är tufft, en kris har sina faser). Vad är det du inte förstår? Att han baktalar dig? Det jag tror är två saker, dels att jobba dig igenom krisens faser..det tar sin tid och sedan om behovet fortfarande finns kvar plugga lite psykologi o socialpsykologi. Det finns en del svar där om hur och varför människan agerar som hon gör. Kunskap är som alltid makt. :)
 
För tillfället är det som smärtar mest att han sitter och är lycklig i vår lägenhet med henne.. och mig har han blockerat och baktalat för att rädda sig själv. Jag förstår verkligen inte..

Som jag ser det är bara bra att han blockerat dig, så att du inte frestas ta kontakt. Och det visar också att han är rädd för någon som kan avslöja hans förljugna liv.

Jag förstår om det svider att en så total bedragare sitter och är lycklig. Och jag förstår också om din känsla där är den "normala" känsla man har om man blivit "normalt" dumpad. Då är man nog ofta förtvivlad just över att han är lycklig med någon annan.

Men så småningom måste du nog få ihop de där två bilderna av honom: den där han var din fantastiska pojkvän och den där han var en bedragare. Och då ser man ju att den fantastiske pojkvännen bara var fejk.
 
Tror du att han på riktigt är så himla lycklig? Tror få är förunnade att kunna gå ur ett längre förhållande utan att må dåligt av det, även om man inte längre har känslor för sin partner. Han visade ju inga tecken heller på att känslorna förändrats förrän allt uppdagades..
Spela lycklig kan han ju alltid, men även deras förhållande har ju fått en rätt skakig början och de allra flesta brukar sånt här sitta kvar hos även om dom stannar hos partnern ett tag.

Jag förstår att det är svårt att se nu, men du och den andra tjejen är dom stora vinnarna i detta. Ni är fria att kunna träffa nån som kan ge allt det där på riktigt. En nystart helt enkelt.
Sörj, det kommer bli bättre med tiden. 1 månad är ju ingen tid ens vid ett vanligt uppbrott, att bli förd bakom ljuset på sånt här vis tar tid att komma över. Det vore konstigt om allt kändes bra efter 1 månad.

Nej jag förstår väl det någonstans. Jag förstår ju också att han är skräp och ingenting jag vill ha. Men trots allt kan jag inte låta bli att känna smärta när jag tänker att av oss tre så valde han att slåss för henne. I hans galna hjärna så var det ändå henne han valde. Jag var verkligen aldrig med i loppet. Hon i Madrid var insyltad i hans släkt och hon i London är såpass ny att han kan fortfarande få igenom att dom blev tillsammans efter han och M gjorde slut. Men jag var aldrig meningen att jag skulle få möta föräldrar eller någonting. Jag förstår inte liksom vad tanken med mig var över huvud taget..

Men ja jag vet att i långa loppet är jag bättre utan honom. Men just nu känns allt bara oförståeligt och smärtsamt. Folk säger åt mig att släppa det och sluta älta, men jag känner att jag måste det lite för att kunna gå vidare. Jag vill förstå.
 
Kostnaden för hans s k lyda (som jag inte alls tror är så lycklig) är att han lever som en psykopat. Och är en djupt störd människa med väldigt udda uppfattning om verkligheten.

Väger man in det i hela ekvationen tror jag att vi på andra sidan verkligheten är de som är lyckligt lottade, även om det för din del svider som fasiken just nu. Sörj att han inte är den du trodde, att ert liv tillsammans var en lögn. Men gör inte misstaget att tro att han går vidare som inget hänt, hans världsbild är skakad och han kommer att få den skakad igen och igen.

Bästa hämnden är som den trötta klyschan säger: lev ditt liv.
 
@lovely_piff När jag blev dumpad för ett par år sedan ("normalt" men plötsligt) så hade jag knappast varit festens mittpunkt en månad senare. Det är helt normalt. Kram på dig!
 
Jag tycker inte det är fel eller det minsta konstigt om du ältar och det är upp och ner för dig! Jag är säker på att ditt ältande för dig framåt och har en funktion. Jag är även tämligen säker på att ditt ex inte är kapabel till att känna äkta lycka hela livet är nog ett skådespel...
 
Tänkte ge en lite uppdatering om läget idag nästan tre månader efter allt hände.
Jag har valt att flytta tillbaka till Sverige och ska börja studera nästa vecka. London kändes inte alls som ett alternativ längre och jag har lovat mig själv att börja studera i år, så då fanns det inte så många andra alternativ.
Jag har några gånger stött på galningens kompisar ute på krogen och dom fortsätter att ljuga för honom. Påstår att dom inte visste något eller mött någon av dom andra flickvännerna trots jag har bevis på det :banghead:
Flickvännen i Spanien och jag har pratat mycket men förra veckan valde hon att avsluta all kontakt med mig då hon bara vill gå vidare och jag var det sista som höll henne till vårat ex. Jag hade börjat förstå att ha kontakt med mig gjorde det värre för henne så jag accepterade självklart det och vi avslutade allt som vänner.
Flickvän nr 3 bor numera i min lägenhet i London med honom. Han har helmanipulerat henne och hon lyssnar inte på oss.

Jag har inte försökt kontakta honom på något vis sedan detta hände. Men förra veckan så dök det upp ett långt e-mail ifrån honom där han ber om ursäkt och förklarar hur fantastisk jag är. Och att trots allt så får jag inte tvivla på hur mycket han brydde sig om mig och att det inte var en lögn. Ok crazy person. :meh:

Och hur mår jag? Upp och ner. Finns vissa dagar som går bra och vissa som är komplett :turd:. Ibland saknar jag honom och oss så att jag håller på att dö. Det gör så fruktansvärt ont. Att tänka på vårt förhållande och den drömvärlden jag levde i och nu veta allt han gjorde emot mig är extremt hårt.
Men jag kan ändå se ljuset i tunnelen någonstans och jag tror att flytten och allt kommer hålla mig upptagen ett tag.
 

Liknande trådar

Relationer Hur mycket är egentligen värt att offra för kärlek? Är 38 år, har varit tillsammans med min pojkvän i ett år. Han bor 1 timmes bilfärd...
5 6 7
Svar
132
· Visningar
12 656
Senast: Ramona
·
Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
18 075
Senast: Whoever
·
  • Låst
Relationer Jag har på senare år reflekterat över att det fanns en tjej jag inte var så snäll mot i grundskolan. Jag kommer inte ihåg så mycket...
13 14 15
Svar
286
· Visningar
13 845
L
  • Låst
Samhälle Först så vill jag vara VÄLDIGT tydlig att SJÄLV KLART så gäller inte dethär för alla! Utan det finns säkert jätte många som jobbar på o...
6 7 8
Svar
147
· Visningar
7 231
Senast: Gunnar
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hundrädda
  • Hjälp mig utvärdera rasförslag?
  • Uppdateringstråd 29

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp