Motivation till skogsridning?

[linnlarssonn]

Ja precis som rubriken lyder så har jag svårt att hitta motivationen till att bara rida i skogen för motions skull. Har fram tills ett år sedan ridit på ridskola en dag i veckan och på så sätt fått mitt behov av "riktig" ridning uppfyllt, slutade för att jag kände att utvecklingen hade stått still i sisådär två år och att det då inte var värt pengarna. Familjens storhäst som köptes som läromästare/skogsmulle tränade jag hoppning med fram tills ca 1.5 år sedan då hennes kropp och hjärna sa stopp under en träning, jag var heeelt förkrossad och bestämde att vi inte skulle försöka få hästen att träna mer då hon har vart ofräsch till och från och hon blev då skogsmulle på heltid och rids mest av min mamma.

Har mitt 21-åriga varmblodssto sedan 5.5 år tillbaka som jag älskar mest av allt, hon är mycket pigg i kroppen men har haft lite otur med hovbölder och liknande det senaste så hon har också gått på halvfart, hon skulle mycket väl kunna va en häst att träna lite dressyr med på hemmaplan iallafall men är rädd för att kräva för mycket av henne och kroppen ska säga stopp där med då hon aldrig i princip har vart ordentligt igång i hela sitt liv. Denna häst älskar jag verkligen av hela mitt hjärta och skulle aldrig kunna tänka mig att göra mig av med, enda alternativet hade varit en ung medryttare som vill pussas och busa runt då hästen älskar lek och barn/yngre betydligt bättre än vuxna!

Har en storasyster med egen tävlingshäst som jag gärna är med på tävlingar och en bonussyster som tävlar MSV på ponny och är 12 år gammal. Groomade på en tävling i helgen åt min gamla hopptränare och jag blev sååå sugen på att också få utvecklas och ha kul bland andra på tävling/träning! Kollar hästannonser och drömmer dagligen samtidigt som jag inte kan släppa iväg min gamla tant

Jag känner att jag inte har motivationen till att bara lulla runt i skogen och ta mig tid till det även fast jag känner att jag vill, jag älskar min häst och att umgås med henne men ändå vill jag utvecklas i min ridning och utmana min (ganska lindriga men den finns där...) hopprädsla och träna dressyr för tränare! Har tre hästar hemma och tre storhästboxar, ingen lämplig för det jag vill göra och det är bara varmblodet jag bestämmer över så ny häst känns långt borta. Börjar sista året på gymnasiet nu i höst och trivs inte/passar inte in direkt på linjen så hästarna har varit där jag hör hemma

Vet inte riktigt vart jag ville komma med det här inlägget men behövde skriva av mig lite och fundera på situationen!

 

[pulkaskurk]

Man kan träna dressyr och hoppning i skogen

Jag förstår dilemmat, men kan du inte fokusera på vad du KAN göra med din häst istället för vad som inte går?
Enklare dressyrarbete borde din häst klara av?
Finns ju otroligt mycket övningar du kan göra i bara skritt som exempel.
Övningar som de flesta av oss hoppar över men som är otroligt nyttiga och utvecklar oss så mycket mer än vi tror.
Enklare markarbete osv borde hon väl också kunna klara av?
Bygger du bara upp henne sakta men säkert borde det inte vara några större problem.
Skritt och många skritt övningar är för övrigt väldigt stärkande.

Japp jag har typ precis kommit på att man kan göra såå mycket i skritt
Å det är tom kul efter ett tag, skritt är helt klart den svåraste gångarten att rida bra i så den är väl värd att övas på.
Jag rider nästan bara skritt nu när jag mår dåligt.

 

[linnlarssonn]

Man kan träna dressyr och hoppning i skogen

Jag förstår dilemmat, men kan du inte fokusera på vad du KAN göra med din häst istället för vad som inte går?
Enklare dressyrarbete borde din häst klara av?
Finns ju otroligt mycket övningar du kan göra i bara skritt som exempel.
Övningar som de flesta av oss hoppar över men som är otroligt nyttiga och utvecklar oss så mycket mer än vi tror.
Enklare markarbete osv borde hon väl också kunna klara av?
Bygger du bara upp henne sakta men säkert borde det inte vara några större problem.
Skritt och många skritt övningar är för övrigt väldigt stärkande.

Japp jag har typ precis kommit på att man kan göra såå mycket i skritt
Å det är tom kul efter ett tag, skritt är helt klart den svåraste gångarten att rida bra i så den är väl värd att övas på.
Jag rider nästan bara skritt nu när jag mår dåligt.

Har vart inne på det där spåret ett tag förut, alltså skritta och börja om från början! En period i våras så skrittjobbade jag i paddocken i princip varje dag tills jag tror hästen blev alldeles yr av alla serpentinbågar men jag tyckte det va superkul! (vart tog den glädjen/motivationen vägen?) Du har rätt att det är kul men efter en hovböld så dalade det igen Tror kanske mest att det är bristen av rutiner som är problemet, nu under sommaren har det varit jobbigt och när hästarna går ute och man bara kan kolla över dom så är det lätt att man tänker att man ska göra det imorgon och desto längre tiden går desto bekvämare blir man!

 

[pulkaskurk]

Jag tror att man som hästägare alltid har toppar och dalar med motivationen.
Vissa perioder är annat än hästarna roligare och det får vara så, man är ingen dålig hästägare för det.
Är hästen skadad/sjuk så är det inte konstigt att man tappar motivationen, för med handen på hjärtat hur mycket vi än älskar våra djur så är det så himla tråkigt när de är skadade/sjuka så vi inte kan göra det roliga med dem.
De flesta av oss ser ju ändå ridning/körning som det roliga.
Sen går det inte att komma ifrån att man hamnar i en knivig sits när häst och ryttare inte är på samma spår.
Jag själv vill träna och tävla lite, för det är det jag tycker är kul. Jag tycker inte det är roligt att bara lufsa omkring i skogen utan mål och utveckling av både mig själv och hästen.
Då får man ju antingen hitta någon sorts medelväg som fungerar för att både häst och ägare ska ha roligt och trivas ihop eller så får man gå skilda vägar om man inte har möjlighet att ha flera hästar.
Jag håller med om att det lätt rinner ut i sanden när man har en motivationssvacka.
För min del så brukar det bli bättre om jag tvingar mig att åka ut till stallet och rida, när jag väl pysslar och hoppar upp på hästryggen brukar det vara himla kul, även om det tar emot mycket innan man väl kommit dit.
Sen brukar jag försöka skapa en rutin att jag ska rida tex minst varannan dag oavsett om jag vill eller ej och då brukar liksom motivationen komma efter en stund.
Är det riktigt illa brukar jag köpa något fint eller klä upp mig och hästen så tycker iaf jag att det blir lite roligare på en gång.
Man kan ju "leka" dressyrryttare och klä upp sig med lindor och extra allt liksom

 

[rtf]

Jag är inte rätt person att hjälpa dig, för jag är likadan tyvärr, tycker det är tråkigt och meningslöst att rida ut... Men min häst gillar det och för hans skull gör jag det varannan riddag. För att pigga upp mig brukar jag innan turen bestämma ett tema. Ett varje gång och dessa teman kan vara "fatta galopp från skritt och galoppera 10 steg och sedan mjuk avsaktning till skritt och göra det 20 gånger under turen", eller "alternera halt och fram och halt och ryggning", eller "gå med böjd hals men gå rakt fram", eller " försöka hitta sex växlar i skritten och alternera mellan dessa", eller skänkelvikning eller öppna/sluta längs vägen, eller... Ja, det går att göra en hel del som piggar upp mig lite. En dag i veckan ger jag upp, då är det skritt på lång tygel och gräslig sång som ekar över nejden istället. Alltid piggar det upp någon stackars älg.

 

[linnlarssonn]

Jag är inte rätt person att hjälpa dig, för jag är likadan tyvärr, tycker det är tråkigt och meningslöst att rida ut... Men min häst gillar det och för hans skull gör jag det varannan riddag. För att pigga upp mig brukar jag innan turen bestämma ett tema. Ett varje gång och dessa teman kan vara "fatta galopp från skritt och galoppera 10 steg och sedan mjuk avsaktning till skritt och göra det 20 gånger under turen", eller "alternera halt och fram och halt och ryggning", eller "gå med böjd hals men gå rakt fram", eller " försöka hitta sex växlar i skritten och alternera mellan dessa", eller skänkelvikning eller öppna/sluta längs vägen, eller... Ja, det går att göra en hel del som piggar upp mig lite. En dag i veckan ger jag upp, då är det skritt på lång tygel och gräslig sång som ekar över nejden istället. Alltid piggar det upp någon stackars älg.

Haha ja det är inte själva uteritten som jag tycker är jobbig egentligen, mer än varannan dag paddock skulle jag inte stå ut med men man vill ju variera lite, känns lite som att rida dressyr eller hoppa varje dag skulle bli segt i längden också, variation är bra!

 

[linnlarssonn]

Jag tror att man som hästägare alltid har toppar och dalar med motivationen.
Vissa perioder är annat än hästarna roligare och det får vara så, man är ingen dålig hästägare för det.
Är hästen skadad/sjuk så är det inte konstigt att man tappar motivationen, för med handen på hjärtat hur mycket vi än älskar våra djur så är det så himla tråkigt när de är skadade/sjuka så vi inte kan göra det roliga med dem.
De flesta av oss ser ju ändå ridning/körning som det roliga.
Sen går det inte att komma ifrån att man hamnar i en knivig sits när häst och ryttare inte är på samma spår.
Jag själv vill träna och tävla lite, för det är det jag tycker är kul. Jag tycker inte det är roligt att bara lufsa omkring i skogen utan mål och utveckling av både mig själv och hästen.
Då får man ju antingen hitta någon sorts medelväg som fungerar för att både häst och ägare ska ha roligt och trivas ihop eller så får man gå skilda vägar om man inte har möjlighet att ha flera hästar.
Jag håller med om att det lätt rinner ut i sanden när man har en motivationssvacka.
För min del så brukar det bli bättre om jag tvingar mig att åka ut till stallet och rida, när jag väl pysslar och hoppar upp på hästryggen brukar det vara himla kul, även om det tar emot mycket innan man väl kommit dit.
Sen brukar jag försöka skapa en rutin att jag ska rida tex minst varannan dag oavsett om jag vill eller ej och då brukar liksom motivationen komma efter en stund.
Är det riktigt illa brukar jag köpa något fint eller klä upp mig och hästen så tycker iaf jag att det blir lite roligare på en gång.
Man kan ju "leka" dressyrryttare och klä upp sig med lindor och extra allt liksom

Åhh va jag känner igen mig i det sista! Finns inget som ger en så mycket motivation som fina saker, det förklarar kanske det proppfulla sadelkammaren Med rutiner och fina saker ska vi nog kunna komma på banan igen!

 

[vildros]

Du kan inte försöka ta några lektioner i centrerad ridning? Jag har själv aldrig testat utan är väldigt traditionell av mig (hopp och dressyr, vanlig engelsk ridning), men har alltid velat prova. Dels för att förbättra min vanliga ridning och dels för att man tydligen ska kunna ta de första lektionerna på en häst som är i princip konvalecent t.om., då man skrittar och står stilla. Alternativt hade jag definitivt tagit ut en vanlig dressyrtränare och bett att få träna i lugnt tempo för att hästen är gammal och inte igång. Men vet man att man ska träna känner man sig lite tvingad att rida dessförinnan

Kommer du igång och vill mer kanske det finns möjlighet att rida privat på ridskolan nån gång ibland, eller på någon medryttarhäst.

 

[Billy]

Ja precis som rubriken lyder så har jag svårt att hitta motivationen till att bara rida i skogen för motions skull. Har fram tills ett år sedan ridit på ridskola en dag i veckan och på så sätt fått mitt behov av "riktig" ridning uppfyllt, slutade för att jag kände att utvecklingen hade stått still i sisådär två år och att det då inte var värt pengarna. Familjens storhäst som köptes som läromästare/skogsmulle tränade jag hoppning med fram tills ca 1.5 år sedan då hennes kropp och hjärna sa stopp under en träning, jag var heeelt förkrossad och bestämde att vi inte skulle försöka få hästen att träna mer då hon har vart ofräsch till och från och hon blev då skogsmulle på heltid och rids mest av min mamma.

Har mitt 21-åriga varmblodssto sedan 5.5 år tillbaka som jag älskar mest av allt, hon är mycket pigg i kroppen men har haft lite otur med hovbölder och liknande det senaste så hon har också gått på halvfart, hon skulle mycket väl kunna va en häst att träna lite dressyr med på hemmaplan iallafall men är rädd för att kräva för mycket av henne och kroppen ska säga stopp där med då hon aldrig i princip har vart ordentligt igång i hela sitt liv. Denna häst älskar jag verkligen av hela mitt hjärta och skulle aldrig kunna tänka mig att göra mig av med, enda alternativet hade varit en ung medryttare som vill pussas och busa runt då hästen älskar lek och barn/yngre betydligt bättre än vuxna!

Har en storasyster med egen tävlingshäst som jag gärna är med på tävlingar och en bonussyster som tävlar MSV på ponny och är 12 år gammal. Groomade på en tävling i helgen åt min gamla hopptränare och jag blev sååå sugen på att också få utvecklas och ha kul bland andra på tävling/träning! Kollar hästannonser och drömmer dagligen samtidigt som jag inte kan släppa iväg min gamla tant

Jag känner att jag inte har motivationen till att bara lulla runt i skogen och ta mig tid till det även fast jag känner att jag vill, jag älskar min häst och att umgås med henne men ändå vill jag utvecklas i min ridning och utmana min (ganska lindriga men den finns där...) hopprädsla och träna dressyr för tränare! Har tre hästar hemma och tre storhästboxar, ingen lämplig för det jag vill göra och det är bara varmblodet jag bestämmer över så ny häst känns långt borta. Börjar sista året på gymnasiet nu i höst och trivs inte/passar inte in direkt på linjen så hästarna har varit där jag hör hemma

Vet inte riktigt vart jag ville komma med det här inlägget men behövde skriva av mig lite och fundera på situationen!

Jag vet precis hur du känner det. Nu är jag ju "tant" och har tagit upp min ridning efter många år som ponny/häst-mamma. Vi har ett äldre sto som vi haft i avel efter en skada. Hon håller för skogsmulle-ridning och ärligt talat så är jag inte på särskilt högre nivå. Men jag behöver också den motivationen, att sätta upp mål för min ridning. Så jag köpte en annan äldre läromästare utan skador för jag vill ha möjligheten att tävla om jag vill. Jag vill rida för tränare och utveckla min ridning även om jag vet att jag antagligen inte kommer att rida högre klasser än LB dressyr på klubbtävlingar. När jag väl fick "min" häst så känner jag en enorm glädje i min ridning för tränare OCH när jag rider ut i skogen. Mitt råd är att försök hitta en häst som fyller dina mål och önskningar. Varmblodet kanske kan hitta en ryttare som vill ha just det den kan ge. Vi har lånat ut vårt avelssto till en familj som inte har mer ambitioner än skogsridning. De älskar henne och hon lever som en prisessa. Mycket bättre än vad hon skulle haft hos oss.

 

[parfymflaska]

Jag har varit lite i samma sits som du, med äldre häst som mest rids ut. Om du inte kan få låna din systers häst att hoppa/dressyra lite med, är mitt tips att ta privatlektioner på en bra ridskola som ordnar lite klubbtävlingar du kan vara med på med ridskolehäst. Alt. medryttarhäst, men jag tycker att det ger mer att rida för instruktör.