När är man inte nybörjare längre?

MulleMustang

Trådstartare
Man ser ofta i annonser att hästar beskrivs som snälla men pigga och därför inte passar nybörjare. Jag förstår så klart vad de menar och förstår även vad annonsörer som skriver ej lämplig första häst menar. Men jag började fundera på det här med nybörjare - alltså hur länge är man egentligen nybörjare? När slutar man vara nybörjare? Alltså vilka moment förväntas man lära sig under nybörjartiden? Vad gör att man inte längre är nybörjare tycker du?
 
Jag tänker nog att man slutar vara nybörjare när man någorlunda behärskar gas, broms och styrning i skritt, trav och galopp på en snäll och okomplicerad häst. Man bör dessutom kunna göra ovanstående utan att skumpa alltför mycket eller hålla balansen i hästens mun, dvs klara av lättridning och lätt sits. Sen är det LÅÅÅNGT kvar tills man blir rutinerad. :p
 
Man ser ofta i annonser att hästar beskrivs som snälla men pigga och därför inte passar nybörjare. Jag förstår så klart vad de menar och förstår även vad annonsörer som skriver ej lämplig första häst menar. Men jag började fundera på det här med nybörjare - alltså hur länge är man egentligen nybörjare? När slutar man vara nybörjare? Alltså vilka moment förväntas man lära sig under nybörjartiden? Vad gör att man inte längre är nybörjare tycker du?
Själv har jag bara tittat vidare då jag tycker jag är nybörjare trotts jag haft egna hästar sedan -00. Möjligt att jag tolkat in att hästarna är svåraste än vad dom egentligen är då jag tycker många tycker att sina älsklings hästar är jättesnälla och jag tycker dom är ouppfostrad monster.

Sedan att föra köpet blev en ohanterad 3åring som uppfödaren försäkrade sig grundlig innan att jag skulle klarar henne då hon kom från en rad skarpa ston.
 
Jag tänker att man ska ha skaffat sig erfarenhet av många typer av hästar. Dom som blir lite heta, som kanske kan bocka ibland och som kan bli "mycket häst att rida" efter vila till exempel. Eller som kan vara lite nerviga i hanteringen?
En del passerar "nybörjarstadiet" efter kort tid, det beror på hur snabbt man lär sig. En del har hållit på med hästar i 10-15 år och passar fortfarande bäst på en "nybörjarhäst".
 
Nybörjarstadiet passerar man när man kan hantera en normalsnäll häst i alla gångarter. Sedan är det långt kvar tills man kan rida "på riktigt" och jag känner lite som @nullo-modo där. Trots närmare 40 års hästerfarenhet och trots diverse utbildningar så känner jag mig ofta som en nybörjare. Det finns så enormt mycket kvar att lära och ny forskning kommer hela tiden och varje häst jag har haft möjligheten att umgås med har lärt mig något nytt.
 
Folk menar nog olika.

För mig har du passerat nybörjarstadiet när du kan göra nedan på hästar som är välridna och hyfsat problemfria.

Lämna gruppen du rider ut med och rida åt ett annat håll.
Sitta kvar och i hyfsad balans när hästen skyggar, hoppar till, gör lite glädjesprång och en och annan snäll bockning.
*Hantera en häst med mycket energi och eller är känslig.
*Inte hålla balansen med tyglarna.
*Vara en lite nervös hästs trygghet.
*Inte behöva tänka på hur du gör saker på hästryggen, dvs vill man flytta baken, fatta galopp, göra halvhalt mm så gör man det bara utan att behöva tänka på vad man gör (vilket inte hindrar att man behöver tänka när man tränar för att förbättra sig). I en träningssituation så kan tränaren säga - öka tvärningen, låt hästen inte gå bakom hand, fatta galopp mm utan att beskriva hur i varje situation.
*Lösa situationer som när hästen inte vill gå på ett visst ställe, bara vända hem, helt plötsligt är livrädd för hästätande monster bakom en sten.

Inte nybörjarhäst är för mig hästar som har lite nerv, är känsliga, har mycket energi eller har lite egenheter för sig och testar ryttaren. Inga stora grejer, eller egentliga problem men det kan bli oöverstigligt för mer ovan ryttare. Vill den inte gå från gårdsplanen med någon som inte kan tala om att det är så vi gör, är känslig för vikthjälper/skänklar eller har mycket energi så behövs en "inte nybörjare" för att reda ut det och inte komma spingande hem, tappa ryttaren eller inte alls komma iväg.
 
Nybörjare tycker jag man slutar vara när man på en "normalsnäll" häst kan rida i alla gångarter, både på bana och ute i naturen. Man kan de mest grundläggande sakerna som halt, halvhalt, öka och minska tempo. Detta i hyfsad balans och kontroll (man ramlar inte av för att man travar utan stigbyglar typ). De behöver en nybörjarvänlig häst som är klok nog att ignorera misstag, som är nästan överdrivet snäll och förlåtande. "Läromästare" kan passa men kan också bli knepigt om det är den lite känsligare, verkligen LÄRO-mästare som kräver att ryttaren gör rätt. Men vissa läromästare känner skillnad på en nybörjare och en halvdan ryttare, och lägger in autopiloten med nybörjare på ryggen. Såna kan funka jättebra.

Sen tycker jag att reda ut olika mer eller mindre knepiga situationer (häst skyggar, bockar, vägrar på hinder, går inte fram etc), rida med ställning, kontrollera fram- och bakdel mer individuellt, rida heta/känsliga hästar, kontrollera antalet galoppsprång mellan två punkter osv är sånt man lär sig efter nybörjarsteget, på sin resa mot att bli en rutinerad ryttare. Den här kategorin bör titta förbi annonser med text typ "ej första häst", "kräver rutinerad ryttare" och liknande men behöver kanske inte en "nybörjarhäst". De har ofta (typ alltid) bäst utbyte av en bra läromästare.
 
Vad gör att man inte längre är nybörjare tycker du?
Jag tänker väl att man är mer självständig, både inom att ta hand om hästen och rida den. Sen att man klarar av att rida olika typer av hästar, pigga, heta som sega osv i alla gångarter och gärna reder ut det om hästen busar till det.

Jag vet om några fall där personer ridit på snälla hästar på ridskolan som inte gör en fluga för när, sen köper de egen häst som hittar på allt möjligt och i värsta fall reder de inte ut det. Jag tror det är bra att ha varit med om hästar som bockar och hittar på annat innan man ens funderar på att köpa en egen häst (såvida den inte passar en nybörjare förstås).

Rätt svårt egentligen vart gränsen går. Jag skulle nog säga att man känner nog dels lite själv också, när jag fick mer självförtroende i ridskolestallet och redde ut att rida olika hästar på lektion i alla gångarter, då var jag inte per definition nybörjare längre.
Sen skulle jag nog påstå att nybörjare när det gäller att köpa en egen häst är något annat än när man slutar va nybörjare på ridskolan.
 
Jag tänker väl att man är mer självständig, både inom att ta hand om hästen och rida den. Sen att man klarar av att rida olika typer av hästar, pigga, heta som sega osv i alla gångarter och gärna reder ut det om hästen busar till det.

Jag vet om några fall där personer ridit på snälla hästar på ridskolan som inte gör en fluga för när, sen köper de egen häst som hittar på allt möjligt och i värsta fall reder de inte ut det. Jag tror det är bra att ha varit med om hästar som bockar och hittar på annat innan man ens funderar på att köpa en egen häst (såvida den inte passar en nybörjare förstås).

Rätt svårt egentligen vart gränsen går. Jag skulle nog säga att man känner nog dels lite själv också, när jag fick mer självförtroende i ridskolestallet och redde ut att rida olika hästar på lektion i alla gångarter, då var jag inte per definition nybörjare längre.
Sen skulle jag nog påstå att nybörjare när det gäller att köpa en egen häst är något annat än när man slutar va nybörjare på ridskolan.
Jag tänker att ska en nybörjare ha egen häst bör denne ha hästkunnig förälder. Är en vuxen och ska ha ansvaret själv bör en vara en bra bit över nybörjargränsen. :)
 
Att man kan grunderna och kan rida okomplicerade hästar på ett trevligt vis. Typ så tänker jag.

Jag har ridit en en himla massa år men skulle aldrig svara på en annons där det står ej nybörjarhäst, tolkar det som att det är en svår häst 😅
 
Jag tänker att ska en nybörjare ha egen häst bör denne ha hästkunnig förälder. Är en vuxen och ska ha ansvaret själv bör en vara en bra bit över nybörjargränsen. :)
Just det ja, glömde helt bort av mindeårigbiten, utgår ju från mig själv som passerat den gränsen för längesen... börjar bli gammal. 😅 🙈 😂
 
Att man kan grunderna och kan rida okomplicerade hästar på ett trevligt vis. Typ så tänker jag.

Jag har ridit en en himla massa år men skulle aldrig svara på en annons där det står ej nybörjarhäst, tolkar det som att det är en svår häst 😅
Jag skrev "ej nybörjarhäst" på min ena häst som jag la ut på annons.
Ryttaren jag sökte behövde god balans och en lugn utstålning, som kunde ge hästen självförtroende. Och inte vara rädd för lite fart. Hur skicklig man var på ridning i övrigt var egentligen orelevant. Men att skriva "ej nybörjarhäst" hoppades jag skulle sortera bort allt för oerfarna ryttare typ.
Den andra gick direkt till ridskola, trots hon var en pigg tävlingshäst. Dock underbart snäll. Men jag hade nog inte kunnat sälja till en "nybörjare" som skulle ha henne privat, det hade nog blivit "för mycket" häst.
 
Jag skrev "ej nybörjarhäst" på min ena häst som jag la ut på annons.
Ryttaren jag sökte behövde god balans och en lugn utstålning, som kunde ge hästen självförtroende. Och inte vara rädd för lite fart. Hur skicklig man var på ridning i övrigt var egentligen orelevant. Men att skriva "ej nybörjarhäst" hoppades jag skulle sortera bort allt för oerfarna ryttare typ.
Den andra gick direkt till ridskola, trots hon var en pigg tävlingshäst. Dock underbart snäll. Men jag hade nog inte kunnat sälja till en "nybörjare" som skulle ha henne privat, det hade nog blivit "för mycket" häst.

Min är ju verkligen ingen nybörjarhäst. Kan bli het och stark, känslig, varit bakrädd osv så jag vet ju att jag kan reda ut sånt.
Det är mer att jag är allmänt misstänksam mot hur säljare beskriver sina hästar 😅
 
Jag tänker att ska en nybörjare ha egen häst bör denne ha hästkunnig förälder. Är en vuxen och ska ha ansvaret själv bör en vara en bra bit över nybörjargränsen. :)
Man kan vara nybörjare på många plan, när det gäller köp av häst sätter jag gränsen för nybörjare långt högre än exempelvis när man ska flyttas upp från nybörjargruppen eller följa med på turridning
 
Min är ju verkligen ingen nybörjarhäst. Kan bli het och stark, känslig, varit bakrädd osv så jag vet ju att jag kan reda ut sånt.
Det är mer att jag är allmänt misstänksam mot hur säljare beskriver sina hästar 😅
Jag kan tänka såhär: man vill rensa ut som värsta svaren på sina annonser. Jesus vilka svar jag fick på min "ej nybörjarhäst, mycket häst att rida". Typ "min dotter är elva och har ridit på ridskola i två år."

Jag tror typ jag skulle skriva det i alla annonser jag lägger ut, i syfte att rensa bort dom värsta svaren :laugh:
 
Jag köpte min första egna häst när jag var tretton, men som en chef för många år sedan sa :"You're good with the horses, Sel, but you're not a Rider." och det är nog sant. :) Jag skulle inte säga att jag är en nybörjare, men inte heller en duktig ryttare såhär tjugofem år efter första hästen. Det är himla svårt att dra en linje, men som flera andra säger tycker jag att man inte är nybörjare längre när man har erfarenhet av ollika typer av temperament och hästar och kan reda ut eventuella problem på ett vettigt och skolat sätt. Både på marken och på ryggen.
Att kunna rida en skolhäst i skritt, trav och galopp säger ingenting tycker jag.
 
Jag tänker att ska en nybörjare ha egen häst bör denne ha hästkunnig förälder. Är en vuxen och ska ha ansvaret själv bör en vara en bra bit över nybörjargränsen. :)

Det där är ju jättekonstigt tycker jag. Ska man som vuxen nybörjare inte ha möjlighet att ha häst?

Jag köpte min första egna häst som vuxen, efter att ha ridit en termin på ridskolan (red aldrig som barn). Kanske inte helt optimalt, om det inte hade varit för att jag har en otroligt kunnig bror och att jag hade plats i ett stall med kunniga människor. Dessutom skaffade jag mig en medryttare som var oändligt mycket mer ridkunnig än jag själv var, så hästen blev korrekt och balanserat riden tre dagar i veckan. Jag lärde mig sååååå mycket och älskade min häst tills hon var tvungen att vandra vidare.

Tänker jag ofta på hur det hade varit att ha henne idag, när jag själv inte är nybörjare. Hon var en häst med mycket kvaliteter som såklart gick tillspillo i min ridning. Undrar hur det hade känts att rida henne idag och kunna ta tillbaka på de kvaliteterna? ❤

Har haft flera hästar efter henne och skulle idag svara även på annonser ”ej nybörjarhäst”.
 
Det där är ju jättekonstigt tycker jag. Ska man som vuxen nybörjare inte ha möjlighet att ha häst?

Jag köpte min första egna häst som vuxen, efter att ha ridit en termin på ridskolan (red aldrig som barn). Kanske inte helt optimalt, om det inte hade varit för att jag har en otroligt kunnig bror och att jag hade plats i ett stall med kunniga människor. Dessutom skaffade jag mig en medryttare som var oändligt mycket mer ridkunnig än jag själv var, så hästen blev korrekt och balanserat riden tre dagar i veckan. Jag lärde mig sååååå mycket och älskade min häst tills hon var tvungen att vandra vidare.

Tänker jag ofta på hur det hade varit att ha henne idag, när jag själv inte är nybörjare. Hon var en häst med mycket kvaliteter som såklart gick tillspillo i min ridning. Undrar hur det hade känts att rida henne idag och kunna ta tillbaka på de kvaliteterna? ❤

Har haft flera hästar efter henne och skulle idag svara även på annonser ”ej nybörjarhäst”.
Nej, jag tycker faktiskt inte det är lämpligt att någon som befinner sig på nybörjarnivå har huvudansvaret för en häst. Sedan kan man naturligtvis äga hästen men med någon kunnig som ansvarig för att den mår bra, t. ex. förälder eller anhörig. Mycket kan man ta hjälp med, men man måste åtminstone kunna tillräckligt för att förstå när man ska ta hjälp och av vem. Någon som har fullt upp med att lära sig rida lätt t. ex. känner förmodligen inte om hästen går orent eller är besvärad av sadeln.
 
Jag kan tänka såhär: man vill rensa ut som värsta svaren på sina annonser. Jesus vilka svar jag fick på min "ej nybörjarhäst, mycket häst att rida". Typ "min dotter är elva och har ridit på ridskola i två år."

Jag tror typ jag skulle skriva det i alla annonser jag lägger ut, i syfte att rensa bort dom värsta svaren :laugh:
Haken där är kanske att ju mer du kan desto mer vet du att du inte kan :D.
Efter 1-3 år på ridskola tycker väl många att de är som bäst ;). Sedan går det liksom bara utför.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag red som barn, men slutade efter en olycka i tidiga tonåren och satt inte på en häst på 15 år. Nu har jag ridit i vuxen ålder igen i...
2 3
Svar
44
· Visningar
2 878
Hästmänniskan Hej, Jag vet att det finns många trådar om detta men av de som jag hittat är det många inaktiva och jag önskar verkligen stöd just nu...
Svar
10
· Visningar
2 072
Kropp & Själ Lite luddig rubrik kanske men kom inte på något som riktigt passade. Det är är apropå tråden om hur man klarar ett tråkigt jobb där det...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
4 431
Senast: Grazing
·
Hästhantering För cirka 5 månader sen köpte vi dotterns första ponny, "världens tryggaste och snällaste barnponny". Provridningen gick ok, dottern var...
Svar
13
· Visningar
3 097
Senast: Mabuse
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp