cherie
Trådstartare
Jag står i valet och kvalet om jag ska berätta för min chef om graviditeten innan eller efter sommaren.
Jag hade helst velat vänta tills ultraljud i vecka 13, men det kommer ske när chefen redan gått på semester. Nästa möjlighet att berätta är när jag tillbaka på jobbet efter sommaren och jag är då i vecka 19-20. Så - de alternativ som finns är att berätta för chefen innan sommaren och innan ultraljud (omkring vecka 10) eller halvvägs in i graviditeten. Jag tycker det sistnämnda blir lite för sent egentligen, men det förstnämnda lite för tidigt.
Det finns flera faktorer som gör att jag inte vill vänta för länge med att berätta - typ för att kunna planera min höst på ett bra sätt, kunna tacka nej till vissa arbetsuppgifter som jag eg skulle vilja åta mig men som pga graviditeten och föräldraledighet blir dålig tajming, ge arbetsplatsen möjlighet att planera för personal till vårt team som i och med min frånvaro kommer bli väldigt underbemannat etc. Just nu har de gjort en personalplanering något år framåt som grundar sig på att jag kommer vara en stabil punkt i teamet. Min tjänst lär troligtvis vara väldigt svår att ersätta pga brist på mitt yrke.
Samtidigt är jag ju såklart rädd för att graviditeten inte går som tänkt. Jag vill då inte att min chef ska veta att vi planerar barn inom snar framtid - hon är ingen som någonsin medvetet skulle diskriminera pga det, men jag förstår ju själv att jag då kanske inte kommer prioriteras till vissa projekt eller arbetsuppgifter som löper med långsiktigt. En annan nackdel med att berätta innan sommaren (inte mitt problem egentligen, jag vet, men jag bryr mig mkt om min chef) är att jag lägger på extra stress på min chef precis innan en välbehövlig semester för henne.
Hur skulle ni gjort i min sits och när berättade ni för er chef?
Jag hade helst velat vänta tills ultraljud i vecka 13, men det kommer ske när chefen redan gått på semester. Nästa möjlighet att berätta är när jag tillbaka på jobbet efter sommaren och jag är då i vecka 19-20. Så - de alternativ som finns är att berätta för chefen innan sommaren och innan ultraljud (omkring vecka 10) eller halvvägs in i graviditeten. Jag tycker det sistnämnda blir lite för sent egentligen, men det förstnämnda lite för tidigt.
Det finns flera faktorer som gör att jag inte vill vänta för länge med att berätta - typ för att kunna planera min höst på ett bra sätt, kunna tacka nej till vissa arbetsuppgifter som jag eg skulle vilja åta mig men som pga graviditeten och föräldraledighet blir dålig tajming, ge arbetsplatsen möjlighet att planera för personal till vårt team som i och med min frånvaro kommer bli väldigt underbemannat etc. Just nu har de gjort en personalplanering något år framåt som grundar sig på att jag kommer vara en stabil punkt i teamet. Min tjänst lär troligtvis vara väldigt svår att ersätta pga brist på mitt yrke.
Samtidigt är jag ju såklart rädd för att graviditeten inte går som tänkt. Jag vill då inte att min chef ska veta att vi planerar barn inom snar framtid - hon är ingen som någonsin medvetet skulle diskriminera pga det, men jag förstår ju själv att jag då kanske inte kommer prioriteras till vissa projekt eller arbetsuppgifter som löper med långsiktigt. En annan nackdel med att berätta innan sommaren (inte mitt problem egentligen, jag vet, men jag bryr mig mkt om min chef) är att jag lägger på extra stress på min chef precis innan en välbehövlig semester för henne.
Hur skulle ni gjort i min sits och när berättade ni för er chef?
