Övr.Hund När folk utan pengar skaffar hund

Vi är ett tätt nätverk inom whippetvärlden i mitt land. Varje gång en större olycka sker (alltså där kostnaderna börjar stiga över 2000€) så startar någon annan än hundägaren en insamling. Jag skänker alltid pengar.
Dessa personer hade alltså absolut klarat av att betala själva, men det känns skönt att veta att det är lite som en försäkring ifall nåt händer mina hundar.

Hittills har det varit fråga om en enorm muskelskada, en bruten rygg, en krossad skalle, en till krossad skalle, en förgiftning och ett svårt benbrott. Kan vara nåt mer men jag minns inte.


Hade nån random tiggt så hade jag inte betalat.
Är hundarna inte försäkrade?
 
Det är inte alla länder som har försäkring för husdjur.
Fast oftast är veterinärvården lite billigare som motvikt. Var idag (med en katt iof) på hjärtultraljud, fick med lite olika mediciner hem, en ordentlig rådgivning/plan på hur vi ska gå vidare, var där i 2 timmar inne hos en specialistveterinär och betalade för det hela 159 Euro. Jag var tvungen att fråga om de verkligen tagit betalt för ultraljudet för jag tyckte det var så billigt.

Var dessutom där igår (pga att katten fick lov att akut åka till stora djursjukhuset i lördags pga andningsproblem) då lyssnade min vanliga veterinär på lungor, gjorde allmän kontroll, kollade blodprovsresultaten från den andra kliniken. Kostade 0 Euro eftersom jag skulle dit idag igen men med tanke på summan idag tror jag inte de tog betalt för det alls.
 

Is

Trådstartare
Känner att samvetskvalen lättar lite här. Jag skänker inte heller till tiggerier online och brukar inte ha speciellt dåligt samvete för det heller men när folk tigger hos mig personligen eller hos mig i min roll som ordförande för klubben så tar det hårt. Dels för att vi bor på liten ort så det blir en väldigt utsatt situation men dels också för att jag naturligtvis vill värna om klubbens rykte och att vi ska finnas till för andra. Generell är mitt standard svar att de ska komma förbi på en öppen träning (utan medlemskaps krav) och där möte de mest aktiva medlemmarna för tips och råd. Men nu upplever jag att folk blir mer och mer bekväm. Mitt erbjudande räcker inte, de vill gärna ha mer helst ska jag sätta mig i min egen bil och köra till centralorten (2 mil bort) och där ha gratis privatlektioner. En gick så långt att hon på den lokala anslagstavlan på FB gick till attack på hela klubbbverksamheten och menade att de var vår jä*la skyldighet att hålla kurser GRATIS.
Hur bemöter man ens sådant? Visst kan jag förklara hela upplägget om ideell arbete och att klubben har årligen stora utgifter för exempelvis anläggningen samt förklara att detta inte är något som täcks av bidrag eller liknande- men seriöst ska inte folk kunna tänka själv överhuvudtaget?
(I och försig- kollar man på lyxfällan så verkar det ju finnas gott om människor som missar den simpla skolan att man inte kan, eller bör, göra av med mer pengar än man tjänar)
 
Det här stör mig något så förbannat.

Tycker man ser det så gott som dagligen, senast var det flertalet diskussioner i fb-grupper om att valpar var så orimligt gräsligt jävla dyra (runt 15 tusen) att det straffade alla stackars människor som inte kan erbjuda så mycket pengar men har ett käääääärleksfullt hem... 🤮

Jag förstår att man VILL men jag förstår inte hur man tänker själv att man ska lösa det.

Även om man kallt räknar med innan köpet att tigga om det skulle behövas veterinärvård, hur tänker man betala för vettigt foder, aktivering, tillbehör och förbrukningsvaror. Bara de utgifterna räcker ju till att spara ihop till hundpriset om man lägger de på hög varje månad. :/
 
Det här stör mig något så förbannat.

Tycker man ser det så gott som dagligen, senast var det flertalet diskussioner i fb-grupper om att valpar var så orimligt gräsligt jävla dyra (runt 15 tusen) att det straffade alla stackars människor som inte kan erbjuda så mycket pengar men har ett käääääärleksfullt hem... 🤮

Jag förstår att man VILL men jag förstår inte hur man tänker själv att man ska lösa det.

Även om man kallt räknar med innan köpet att tigga om det skulle behövas veterinärvård, hur tänker man betala för vettigt foder, aktivering, tillbehör och förbrukningsvaror. Bara de utgifterna räcker ju till att spara ihop till hundpriset om man lägger de på hög varje månad. :/
Jag tror inte de tänker så. Att det kostar månadsvis alltså. De ser inköpspriset och att det ska vara lågt är det viktiga. Resten tror de löser sig på något vis. Det är precis samma sak med häst. Det är inköpspriset folk ser, inte vad det sedan kostar i månaden.
Innan jag köpte häst gjorde jag just så, la pengarna en häst skulle kosta mig i månaden på hög. Det gjorde jag i tre-fyra år innan jag var riktigt säker på att jag skulle gå i land med det. Hade jag någon gång varit tvungen att röra de pengarna så hade det ju inte fungerat att ha häst för en häst skiter i om min bil går sönder, hen behöver det hen behöver oavsett. Jag har fått många ifrågasättande blickar, höjda ögonbryn och endel riktigt nedlåtande kommentarer när jag berättar att jag gjorde så men för mig är det helt otänkbart att inte kunna ge mina djur det de behöver och helt otänkbart att sälja om jag inte skulle ha råd att ha dem kvar för att något jag vet kan hända, som att bilen går sönder, händer.

Jag var själv ung, dum och okunnig när jag skaffade min första hund. Han var dessutom helt gratis och jag trodde på devisen att en hund blir vad man gör hen till. Jag fattade inte innan hur mycket en hund faktiskt kostade och just därför berättar jag gärna det så att andra inte behöver hamna i de jobbiga situationerna jag hamnade i. Det löste sig alltid, oftast genom att jag inte åt själv men ändå.

I dagsläget har jag tre djur som behöver daglig medicinering och en som behöver specialfoder som är dyrare än vanligt foder. De andra två behöver också specialfoder men det är iallafall inte dyrare. I gengäld kostar deras medicinering mångdubbelt mer. Jag hade tur med min första hund. Hans veterinärvård uppgick aldrig ens till självrisken men det kunde varit som med min andra hund som fick levercancer och därmed kostade enorma summor trots bra försäkring bara för att få en diagnos som var en dödsdom.

Jag tror att de som tänker att det ordnar sig ser en säck hundfoder för någon hundring på ica och tänker att det inte är så dyrt. De kan nog inte ens tänka sig att innehållet i den där säcken inte ens borde kallas för hundfoder eller att det är mer än foder som kostar.
 
Aldrig bidragit och kommer inte göra det heller. Hela det här året har varit en veterinärhärva för mig och vovven, plus att jag tog över henne när hon var 4,5 år och oförsäkrad så jag har inte alls bra villkor om man jämför med en hund som är försäkrad som valp, men det är ju bara att betala och se glad ut. Jag visste ju vad jag gav mig in på när jag tog över henne iom försäkringar och grejer.

Var inte längesen någon tiggde pengar till sin katt som skadat sig med en snyfthistoria i våran lokala fb-grupp, nästan en vecka senare lägger hon upp en bild på att hon varit iväg och fixat naglar och fransar. 🙄

Jag står över mycket åt mig själv för att kunna ha djur, men det är värt varenda krona. Men jag tänker inte stå över saker bara för att andra ska fixa naglar, ta en krogvända, eller beställa nya kläder!
 
Jag ser det tack och lov mycket sällan - det händer någon gång i internationella rasgruppen men posterna brukar rapporteras och raderas. 90% av gångerna är det trots allt hittepå.

Och ledsen för OT här, men...
Däremot såg jag bara häromdagen för första gången i mitt liv en Svensk post delas där en kvinna förlorat maken i en bilolycka och folk av någon anledning skulle samla ihop pengar till henne och barnen?! O_o Varför i hela friden? Är det här någonting som börjar bli en allmän grej, att tigga pengar på nätet?
 
Jag ser det tack och lov mycket sällan - det händer någon gång i internationella rasgruppen men posterna brukar rapporteras och raderas. 90% av gångerna är det trots allt hittepå.

Och ledsen för OT här, men...
Däremot såg jag bara häromdagen för första gången i mitt liv en Svensk post delas där en kvinna förlorat maken i en bilolycka och folk av någon anledning skulle samla ihop pengar till henne och barnen?! O_o Varför i hela friden? Är det här någonting som börjar bli en allmän grej, att tigga pengar på nätet?
Det ÄR så mycket enkelt att tigga pengar på nätet, rent av ett bedrägligt beteende.
Alltid lurar man i någon att det är synd om en.

Jag hoppas att "folk" kan sluta dela insamlingslänkar till enskilda personers hundar/katter/hästar/påhittade sjukdomar/dyra hittepåbehandlingar för svåra sjukdomar m.m., så att dumheterna upphör.
Jag hoppas också att "folk" tänker efter, både en och tio gånger, innan de skickar pengar till en insamling.

Det finns säkert folk som behöver hjälp, men kanske behöver en del folk mer hjälp med att hitta rätt i den svenska välfärden, än de behöver ihoptiggda pengar?

När folk i produktiv ålder avlider , så brukar det finnas försäkringar som faller ut, förutom det sociala skyddsnätet i form av efterlevandepension, barnen får barnpension, man får bidrag till hyran m.m., förutom den inkomst som den efterlevande har från sitt eget jobb.

Det kan ju vara så att man måste sänka sin standard en aning, om man t.ex. bor riktigt dyrt och inte får tillräckligt med kontanta medel ur försäkringar för att minska en stor lånebörda, och därför måste man kanske flytta, men för de flesta vanliga svenskar, så är nog inte den ekonomiska katastrofen det värsta när anhörig plötsligt dör, utan sorg och saknad.
 
Känner att samvetskvalen lättar lite här. Jag skänker inte heller till tiggerier online och brukar inte ha speciellt dåligt samvete för det heller men när folk tigger hos mig personligen eller hos mig i min roll som ordförande för klubben så tar det hårt. Dels för att vi bor på liten ort så det blir en väldigt utsatt situation men dels också för att jag naturligtvis vill värna om klubbens rykte och att vi ska finnas till för andra. Generell är mitt standard svar att de ska komma förbi på en öppen träning (utan medlemskaps krav) och där möte de mest aktiva medlemmarna för tips och råd. Men nu upplever jag att folk blir mer och mer bekväm. Mitt erbjudande räcker inte, de vill gärna ha mer helst ska jag sätta mig i min egen bil och köra till centralorten (2 mil bort) och där ha gratis privatlektioner. En gick så långt att hon på den lokala anslagstavlan på FB gick till attack på hela klubbbverksamheten och menade att de var vår jä*la skyldighet att hålla kurser GRATIS.
Hur bemöter man ens sådant? Visst kan jag förklara hela upplägget om ideell arbete och att klubben har årligen stora utgifter för exempelvis anläggningen samt förklara att detta inte är något som täcks av bidrag eller liknande- men seriöst ska inte folk kunna tänka själv överhuvudtaget?
(I och försig- kollar man på lyxfällan så verkar det ju finnas gott om människor som missar den simpla skolan att man inte kan, eller bör, göra av med mer pengar än man tjänar)
Ja det där med gratis träning har jag också märkt.

Vi drar träningar för klubben, men har också egna redskap för att träna hemma. I våras drog vi träning för våra egna hundar och ett par kompisar. Under bilden på fb var det flera som kommenterade att de kommer nästa gång. Jag skrev att det här är alltså inte klubbens träningar utan våra egna, deras kommentar: jo vi vet.

En annan tyckte vi skulle ordna tävling en viss månad som passar henne. Hon kunde inte själv hjälpa till med att ordna men september passar henne bäst för efter det skulle hunden löpa eller whatever.
 
Ja det där med gratis träning har jag också märkt.

Vi drar träningar för klubben, men har också egna redskap för att träna hemma. I våras drog vi träning för våra egna hundar och ett par kompisar. Under bilden på fb var det flera som kommenterade att de kommer nästa gång. Jag skrev att det här är alltså inte klubbens träningar utan våra egna, deras kommentar: jo vi vet.

En annan tyckte vi skulle ordna tävling en viss månad som passar henne. Hon kunde inte själv hjälpa till med att ordna men september passar henne bäst för efter det skulle hunden löpa eller whatever.
Jag tycker folk generellt har blivit fräckare när det gäller sådant där (eller så har det blivit tydligare iom internet... eller en kombination av båda). Allt ska vara gratis och det man har förväntar sig andra att få använda/ha nytta av. Särbon har också känt av sådant och är lika less på det som jag.

Tack och lov har jag vettiga grannar... jag har mer eller mindre fått tjata på ena grannens kompisar att det är helt ok att parkera på min mark (grannen har ingen parkering och vägen är väldigt smal så har han några kompisar på besök blir vägen helt blockerad...).
 
Här är en som står på andra sidan med hundar hon knappt har råd med. Jag fick en hund som sades vara 6,5 år och frisk hela sitt liv. Fick hem en oförsäkrad åttaåring som började sin resa hos mig med en enorm urinsten (över 1cm på en 2kg hund!), öroninflammation, igenpackade analsäckar, ryggont och nu en rotspetsböld. Jag har säkert glömt något... Jag startade en insamling för hennes urinstensoperation för jag klarade inte att lämna tillbaka henne för avlivning och fick in ca 3000kr vilket jag är djupt tacksam över. Eftersom hon fick nyförsäkras så har hon massa reservationer. Efter jag fick hem henne i november så har sjukdomarna och olyckorna på alla djur bara vräkt över mig. Jag har sålt så gott som allt värdefullt jag har och tagit nästan hela min buffert. Nu väntar en tandoperation som kan kosta över 10000kr och utan att försäkringen tar om jag har otur. Jag kan låna de pengarna, men vad gör jag om de fortsätter att bli sjuka? Jag vet faktiskt inte, så jag får helt enkelt hålla tummarna att de håller sig friska iallafall i några månader så jag kan samla på mig en liten buffert igen. Om inte så får jag försöka låna ännu mer.

Att ta hem Pärla är nog mitt största misstag i livet, men hade jag inte gjort det så hade hon varit död idag.
Med de problem du beskriver så hade jag avlivat. Hon har väl dessutom problem med synen? Det finns en gräns för vad jag tillslut låter mina hundar gå igenom. Och krasst sett, en död hund lider inte. Att hon inte hade försäkring hade du ju kunnat kolla upp innan du valde att ta över henne?

Har man inte råd så har man inte.
 
Jag är inte givmild what so ever och är otroligt irriterad över fenomenet. Unga tjejer som tar på sig mer än de klarar av och sedan tigger av okända? Nejtack. Likaså blir jag irriterad när folk får reda på att jag är instruktör och sedan vill ha en privatlektion mitt under en middag. :meh: Sorry - välkommen att anmäla dig på kurs istället.
 
Jag tror inte de tänker så. Att det kostar månadsvis alltså. De ser inköpspriset och att det ska vara lågt är det viktiga. Resten tror de löser sig på något vis. Det är precis samma sak med häst. Det är inköpspriset folk ser, inte vad det sedan kostar i månaden.
Innan jag köpte häst gjorde jag just så, la pengarna en häst skulle kosta mig i månaden på hög. Det gjorde jag i tre-fyra år innan jag var riktigt säker på att jag skulle gå i land med det. Hade jag någon gång varit tvungen att röra de pengarna så hade det ju inte fungerat att ha häst för en häst skiter i om min bil går sönder, hen behöver det hen behöver oavsett. Jag har fått många ifrågasättande blickar, höjda ögonbryn och endel riktigt nedlåtande kommentarer när jag berättar att jag gjorde så men för mig är det helt otänkbart att inte kunna ge mina djur det de behöver och helt otänkbart att sälja om jag inte skulle ha råd att ha dem kvar för att något jag vet kan hända, som att bilen går sönder, händer.

Jag var själv ung, dum och okunnig när jag skaffade min första hund. Han var dessutom helt gratis och jag trodde på devisen att en hund blir vad man gör hen till. Jag fattade inte innan hur mycket en hund faktiskt kostade och just därför berättar jag gärna det så att andra inte behöver hamna i de jobbiga situationerna jag hamnade i. Det löste sig alltid, oftast genom att jag inte åt själv men ändå.

I dagsläget har jag tre djur som behöver daglig medicinering och en som behöver specialfoder som är dyrare än vanligt foder. De andra två behöver också specialfoder men det är iallafall inte dyrare. I gengäld kostar deras medicinering mångdubbelt mer. Jag hade tur med min första hund. Hans veterinärvård uppgick aldrig ens till självrisken men det kunde varit som med min andra hund som fick levercancer och därmed kostade enorma summor trots bra försäkring bara för att få en diagnos som var en dödsdom.

Jag tror att de som tänker att det ordnar sig ser en säck hundfoder för någon hundring på ica och tänker att det inte är så dyrt. De kan nog inte ens tänka sig att innehållet i den där säcken inte ens borde kallas för hundfoder eller att det är mer än foder som kostar.
Så är det nog tyvärr.
Euroshoppers hundmat på storpack och käääärlek 😭

Tänk om alla kunde gjort som du, både när det gäller häst och hund! Vilken skillnad det skulle göra!
 
Skänker inte pengar till slumpmässiga personer på Facebook (eller andra sociala medier). Kan förstå att man i desperation frågar efter ekonomisk hjälp, men jag vill veta vart pengarna går. Rent krasst, klarar du inte av din hund så får du se över sin livssituation. Vänner har jag hjälpt, både med pengar, tid, omplacering och utrustning, men då är jag insatt i deras liv.
 
Upp