När ge upp? En unghund

närgeupp

Trådstartare
Jag skriver under anonymt inlogg.

Veterinären vill fortsätta men jag börjar ge upp, vad är rätt?

Bakgrund:
Liten hund som nu är 3 år fick problem som ett åring. Utan synlig anledning började han ta några halt steg lite då och då. Under de här två åren har haltstegen ökat men han haltar långt ifrån hela tiden, kanske 5 gånger per promenad tar han några haltsteg, han ser inte ut att lida när de händer och han undviker inga rörelser. Han har ont i ryggen, har bitit mig några gånger när jag känner igenom ryggen. Jag upplever honom som nedstämd hemma men jag tror inte att en utomstående skulle göra det. Han har ett litet diskbråck och inflammation i ryggen.

Under de här två åren har vi varit till tre olika veterinär kliniker, 3 olika sjukgymnaster och canineopat, provat alla typer av behandling (vattentrask, simning, elektroterapi, laserbehandling, ätit smärtstillande i nästan två år och sjukgymnastik i flera omgångar som vi fått avsluta pga det blivit värre).

Min magkänsla har sagt i ett år att det är dags att ge upp, det känns inte rätt mot min hund att fortsätta, det har gått två år och det har bara blivit sämre. Även om han inte är akut dålig så har det ändå gått så lång tid. Det har blivit extremt dyrt, bor i norr så mycket resande + alla kostnader. Men veterinären håller inte med, hon säger såklart att det är mitt beslut men att hon inte tycker vi är vid sluten än och tycker vi ska fortsätta. Veterinären håller med om att hunden har ont i ryggen men hon säger att hunden inte är så besvärad av det, särskilt med tanke på att hunden är glad och positiv på promenader, och undviker inga rörelser, är jämn och fint musklad. Jag tror att min hund döljer smärtan och har svårt att se hur han skulle halta utan att vara påverkad.

Det här är min första hund så jag har aldrig varit i den här situationen. Jag älskar min hund så mycket så när veterinären tycker vi ska fortsätta har jag svårt att säga stopp och svårt att veta om det är jag som ger upp för lätt.

Hur hade ni resonerat?
 
Jag skriver under anonymt inlogg.

Veterinären vill fortsätta men jag börjar ge upp, vad är rätt?

Bakgrund:
Liten hund som nu är 3 år fick problem som ett åring. Utan synlig anledning började han ta några halt steg lite då och då. Under de här två åren har haltstegen ökat men han haltar långt ifrån hela tiden, kanske 5 gånger per promenad tar han några haltsteg, han ser inte ut att lida när de händer och han undviker inga rörelser. Han har ont i ryggen, har bitit mig några gånger när jag känner igenom ryggen. Jag upplever honom som nedstämd hemma men jag tror inte att en utomstående skulle göra det. Han har ett litet diskbråck och inflammation i ryggen.

Under de här två åren har vi varit till tre olika veterinär kliniker, 3 olika sjukgymnaster och canineopat, provat alla typer av behandling (vattentrask, simning, elektroterapi, laserbehandling, ätit smärtstillande i nästan två år och sjukgymnastik i flera omgångar som vi fått avsluta pga det blivit värre).

Min magkänsla har sagt i ett år att det är dags att ge upp, det känns inte rätt mot min hund att fortsätta, det har gått två år och det har bara blivit sämre. Även om han inte är akut dålig så har det ändå gått så lång tid. Det har blivit extremt dyrt, bor i norr så mycket resande + alla kostnader. Men veterinären håller inte med, hon säger såklart att det är mitt beslut men att hon inte tycker vi är vid sluten än och tycker vi ska fortsätta. Veterinären håller med om att hunden har ont i ryggen men hon säger att hunden inte är så besvärad av det, särskilt med tanke på att hunden är glad och positiv på promenader, och undviker inga rörelser, är jämn och fint musklad. Jag tror att min hund döljer smärtan och har svårt att se hur han skulle halta utan att vara påverkad.

Det här är min första hund så jag har aldrig varit i den här situationen. Jag älskar min hund så mycket så när veterinären tycker vi ska fortsätta har jag svårt att säga stopp och svårt att veta om det är jag som ger upp för lätt.

Hur hade ni resonerat?
Lyssna på magkänslan!
 
Förstår att det är svårt och tungt. Gör det som känns rätt i ditt hjärta!
Jag tog bort min yngre häst trots att veterinären ville fortsätta efter 1,5 års hältproblem, undersökningar och behandlingar. Jag har inte ångrat mig i efterhand, det känns fortfarande som att det blev rätt beslut. Det är 2 år sen ❤️
 
Även jag tycker att du ska lyssna på din magkänsla. Jag förstår att man vill försöka allt tänkbart, men det är inte rimligt att hålla på så hur länge som helst, speciellt om det inte blir någon klar förbättring. När man börjar fråga sig om man nått vägs ände så är man oftast inte många steg därifrån.
 
Jag skriver under anonymt inlogg.

Veterinären vill fortsätta men jag börjar ge upp, vad är rätt?

Bakgrund:
Liten hund som nu är 3 år fick problem som ett åring. Utan synlig anledning började han ta några halt steg lite då och då. Under de här två åren har haltstegen ökat men han haltar långt ifrån hela tiden, kanske 5 gånger per promenad tar han några haltsteg, han ser inte ut att lida när de händer och han undviker inga rörelser. Han har ont i ryggen, har bitit mig några gånger när jag känner igenom ryggen. Jag upplever honom som nedstämd hemma men jag tror inte att en utomstående skulle göra det. Han har ett litet diskbråck och inflammation i ryggen.

Under de här två åren har vi varit till tre olika veterinär kliniker, 3 olika sjukgymnaster och canineopat, provat alla typer av behandling (vattentrask, simning, elektroterapi, laserbehandling, ätit smärtstillande i nästan två år och sjukgymnastik i flera omgångar som vi fått avsluta pga det blivit värre).

Min magkänsla har sagt i ett år att det är dags att ge upp, det känns inte rätt mot min hund att fortsätta, det har gått två år och det har bara blivit sämre. Även om han inte är akut dålig så har det ändå gått så lång tid. Det har blivit extremt dyrt, bor i norr så mycket resande + alla kostnader. Men veterinären håller inte med, hon säger såklart att det är mitt beslut men att hon inte tycker vi är vid sluten än och tycker vi ska fortsätta. Veterinären håller med om att hunden har ont i ryggen men hon säger att hunden inte är så besvärad av det, särskilt med tanke på att hunden är glad och positiv på promenader, och undviker inga rörelser, är jämn och fint musklad. Jag tror att min hund döljer smärtan och har svårt att se hur han skulle halta utan att vara påverkad.

Det här är min första hund så jag har aldrig varit i den här situationen. Jag älskar min hund så mycket så när veterinären tycker vi ska fortsätta har jag svårt att säga stopp och svårt att veta om det är jag som ger upp för lätt.

Hur hade ni resonerat?
Fortsatt kämpa för att få hunden frisk.
 
Lyssna på magkänslan säger jag med ❤️ När man börjat fundera i banorna om av att avsluta då är det oftast rätt, för man har på något sätt redan bestämt sig och de gäller alla typer av djur inte bara hund. För på något undermedvetet sätt så vet man att de är rätt beslut även om de är jobbigt.
 
Funkar inte nuvarande behandling så har man 2 alternativ, antingen ta bort hunden eller utreda den ordentligt, för min första tanke är om hunden är utred av en ortoped specialist och om man gjort någon CT? annars skulle det vara nästa steg i utredningen. Men att avliva en sjuk hund är inte fel.
 
Jag tycker att flera andra har skrivit bra - gå på din magkänsla, det är du som känner hunden bäst och du ser den dessutom hela tiden.

Det enda jag vill lägga till är att jag en gång var tvungen att åka in akut för avlivning av ett älskat djur. Sedan dess är jag fast besluten om att hellre avliva ett par månader "för tidigt" än ett par dagar för sent när det kommer till lidande för djuret. :heart
 
Jag skriver under anonymt inlogg.

Veterinären vill fortsätta men jag börjar ge upp, vad är rätt?

Bakgrund:
Liten hund som nu är 3 år fick problem som ett åring. Utan synlig anledning började han ta några halt steg lite då och då. Under de här två åren har haltstegen ökat men han haltar långt ifrån hela tiden, kanske 5 gånger per promenad tar han några haltsteg, han ser inte ut att lida när de händer och han undviker inga rörelser. Han har ont i ryggen, har bitit mig några gånger när jag känner igenom ryggen. Jag upplever honom som nedstämd hemma men jag tror inte att en utomstående skulle göra det. Han har ett litet diskbråck och inflammation i ryggen.

Under de här två åren har vi varit till tre olika veterinär kliniker, 3 olika sjukgymnaster och canineopat, provat alla typer av behandling (vattentrask, simning, elektroterapi, laserbehandling, ätit smärtstillande i nästan två år och sjukgymnastik i flera omgångar som vi fått avsluta pga det blivit värre).

Min magkänsla har sagt i ett år att det är dags att ge upp, det känns inte rätt mot min hund att fortsätta, det har gått två år och det har bara blivit sämre. Även om han inte är akut dålig så har det ändå gått så lång tid. Det har blivit extremt dyrt, bor i norr så mycket resande + alla kostnader. Men veterinären håller inte med, hon säger såklart att det är mitt beslut men att hon inte tycker vi är vid sluten än och tycker vi ska fortsätta. Veterinären håller med om att hunden har ont i ryggen men hon säger att hunden inte är så besvärad av det, särskilt med tanke på att hunden är glad och positiv på promenader, och undviker inga rörelser, är jämn och fint musklad. Jag tror att min hund döljer smärtan och har svårt att se hur han skulle halta utan att vara påverkad.

Det här är min första hund så jag har aldrig varit i den här situationen. Jag älskar min hund så mycket så när veterinären tycker vi ska fortsätta har jag svårt att säga stopp och svårt att veta om det är jag som ger upp för lätt.

Hur hade ni resonerat?

Det är helt ok att låta hunden somna in och slippa smärtan (som verkar vara ganska konstant). Helt frisk låter det ju inte som han kommer bli någonsin.

Håller själv på med konstant rehab på en hund med smärta i ryggområdet som tack och lov har bra perioder när ha fungerar nästan helt normalt men under de dåliga perioderna är den tanken aldrig långt borta att han skulle slippa smärtan om han fick somna in. En hund som bara har dåliga perioder behåller man enbart för sin egen skull inte hundens. Jag älskar min hund massor och vill ha honom minst 10 år till men när den dåliga perioden inte längre går över efter någon behandling med laser så kommer han att få somna in. Det kan vara i år, det kan vara om 5 år (han fyller strax 7 år).
 

Liknande trådar

Hundhälsa Min hund (chihuahua 4,5 år) började påvisa smärta i ländrygg/höft för ungefär ett par år sedan genom beröring samt ovilja på promenad...
Svar
11
· Visningar
486
Övr.Hund (Långt!)Jag skulle behöva lite input. Vi har en mellanstor hanhund på snart 1,5 år. Han är en trevlig hund, men! Han är ett helvete för...
2 3
Svar
59
· Visningar
3 132
Hundhälsa Hej! Min Australian kelpiehane på snart 6 år har varit skadad i över 2,5 månad och trots flera veterinär besök och nästan 2 månader på...
2
Svar
28
· Visningar
2 683
  • Artikel
Dagbok Det är ju ganska ironiskt egentligen. Hur jag, fylld av dödsångest, tog mina först stapplande steg till en psykolog förra hösten. Jag...
Svar
8
· Visningar
1 178

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • När ska man orosanmäla?
  • Vad gör vi? Del CXXIX
  • Låga mobilkostnader

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Shettistråden!
  • Färgtråd III
Upp