ingensomjag
Trådstartare
När jag var mindre hängde jag i ett stall och vi var ett sammansvetsat gäng, mellan 3-10 pers under årens lopp. Vi hittade på massa skoj, ville någon göra något var alla på. Moralen var hög, vi ställde upp för varandra och var noga med att göra rätt för sig. Vi hade alltid skoj och utforskade vad livet hade och ge och jag kände inte att jag saknade nått. Dock, för många år sedan, splittrades detta gänget och jag har aldrig hittat kompisar som dessa efter det.
Jag flyttade, har hästarna själv och började jobba. Allt blev nytt. En kollega på mitt jobb var väldigt öppenhjärtad och bjöd in mig att umgås med hans kompisar som brukade spela fotboll. Det är mina enda kompisar nu. Jag umgås med denna skara (kanske 10pers som mest) och vet inte om jag trivs helt. Visst, vi har roligt och dom är trevliga, men det är så mycket som inte klickar.
Ett problem är att dom verkar inte vilja göra rätt för sig, utan åka lite på andra. t.ex. så var det en som fyllde år och ville gå på bio och frågade mig om jag ville se nån film, jag gav några förslag. Då tyckte han att jag hade koll på läget och undrade om jag inte kunde boka, vilket jag gjorde. Tillika blev det jag som betala, INGEN ifrågasatt detta. Ingen sa något om att betala sin del eller så. Jag ville inte ta upp det då med respekt för han som fyllde år, ville inte tjafsa. Sen glömde jag bort det och tydligen alla andra med... Nu har det gått så lång tid så det känns bara dumt att ta upp det.
Samma sak när jag fyllde år, jag frågade om dom ville med ut och köra laserdoom, visst. Jag betala hela notan för det, närmare 1000kr. EN betalade mig pengar för det. Ingen av dom åtta andra. Ingen frågade eller undrade varför det var "gratis". Jag vet inte om det blev något missförstånd, att dom trodde jag bjöd? Orkade inte ta upp det heller, utan jag tycker man som kompis kan visa lite välvilja. Bara principen, att man inte vill(?) göra rätt för sig.
Men samtidigt är alla dom väldigt noga med att få pengar. Speciellt en kompis har jag varit fyllechaffis åt flera gånger, jag har åkt ensamt ärende för att köra hem honom. Han har frågat om jag vill ha betalt och jag har svarat att det jämnar ut sig, han kan köra mig nån gång. Efter alla gånger jag kört honom så har han kört mig en gång (tillsammans med andra) och ville då ha bensinpengar, vilket han fick av mig...
Sen har vi inte riktigt samma åsikter, känns som alla är SD:are, vilket jag hatar! Då känns helt plötsligt mina glada, roliga vänner så främmande... Sen lite allmänt också, när jag är med mina kompisar kan jag känna lite "vad gör jag här?". Det är roligt och så, men det är inte direkt så tiden flyger fram...
Det som utlöste detta och jag kände att jag måste skriva av mig var att jag och en kompis hade bestämt att dra ut ikväll. En tredje kompis skulle uppträda på ett ställe och vi skulle dit och heja på, hade vi lovat den "tredje". Jag är taggad och ringer min kompis för att fråga om jag ska hämta upp honom så vi kan åka in, får då till svar att han inte vill. Kom du på det nu frågade jag? Då svarar han att han vetat det enda sen han tackade ja, men inte sagt något! Och jag har inte lust att dra in själv, speciellt inte så depp som jag plötsligt känner mig... Jag har inte sagt något till den tredje kompisen att jag inte kommer, och jag vet inte om min kompis sagt något heller. Blev så matt bara.
Jag vill bara ha mitt roliga, okomplicerade kompisgäng tillbaka, vilket aldrig kommer ske. Så hur hittar jag ett nytt roligt gäng? Vart börjar man? Jag mår så dåligt över detta, jag känner att mitt liv rinner iväg och jag bara går runt och hoppas på bättre tider. Jag vill bara kunna ringa någon och vips så är vi ett gäng som drar ut på skojigheter, som det var förr.
Jag kan väl inte vara ensam med att känna såhär? Att ens kompisar kanske inte är helt 100? Eller att man längtar efter något mer? Jag känner mig bara så otillfreds. Jag har ingen som jag helt fritt bara kan prata med, och jag saknar det så fruktansvärt mycket. Bara ha skitskoj och hitta på helt sjuka spontana grejer som jag gjorde förr. Nu ska allt planeras för att sen ändå inte bli av...
vet inte vad jag vill med detta, men det kändes skönt att skriva av sig lite
Jag flyttade, har hästarna själv och började jobba. Allt blev nytt. En kollega på mitt jobb var väldigt öppenhjärtad och bjöd in mig att umgås med hans kompisar som brukade spela fotboll. Det är mina enda kompisar nu. Jag umgås med denna skara (kanske 10pers som mest) och vet inte om jag trivs helt. Visst, vi har roligt och dom är trevliga, men det är så mycket som inte klickar.
Ett problem är att dom verkar inte vilja göra rätt för sig, utan åka lite på andra. t.ex. så var det en som fyllde år och ville gå på bio och frågade mig om jag ville se nån film, jag gav några förslag. Då tyckte han att jag hade koll på läget och undrade om jag inte kunde boka, vilket jag gjorde. Tillika blev det jag som betala, INGEN ifrågasatt detta. Ingen sa något om att betala sin del eller så. Jag ville inte ta upp det då med respekt för han som fyllde år, ville inte tjafsa. Sen glömde jag bort det och tydligen alla andra med... Nu har det gått så lång tid så det känns bara dumt att ta upp det.
Samma sak när jag fyllde år, jag frågade om dom ville med ut och köra laserdoom, visst. Jag betala hela notan för det, närmare 1000kr. EN betalade mig pengar för det. Ingen av dom åtta andra. Ingen frågade eller undrade varför det var "gratis". Jag vet inte om det blev något missförstånd, att dom trodde jag bjöd? Orkade inte ta upp det heller, utan jag tycker man som kompis kan visa lite välvilja. Bara principen, att man inte vill(?) göra rätt för sig.
Men samtidigt är alla dom väldigt noga med att få pengar. Speciellt en kompis har jag varit fyllechaffis åt flera gånger, jag har åkt ensamt ärende för att köra hem honom. Han har frågat om jag vill ha betalt och jag har svarat att det jämnar ut sig, han kan köra mig nån gång. Efter alla gånger jag kört honom så har han kört mig en gång (tillsammans med andra) och ville då ha bensinpengar, vilket han fick av mig...
Sen har vi inte riktigt samma åsikter, känns som alla är SD:are, vilket jag hatar! Då känns helt plötsligt mina glada, roliga vänner så främmande... Sen lite allmänt också, när jag är med mina kompisar kan jag känna lite "vad gör jag här?". Det är roligt och så, men det är inte direkt så tiden flyger fram...
Det som utlöste detta och jag kände att jag måste skriva av mig var att jag och en kompis hade bestämt att dra ut ikväll. En tredje kompis skulle uppträda på ett ställe och vi skulle dit och heja på, hade vi lovat den "tredje". Jag är taggad och ringer min kompis för att fråga om jag ska hämta upp honom så vi kan åka in, får då till svar att han inte vill. Kom du på det nu frågade jag? Då svarar han att han vetat det enda sen han tackade ja, men inte sagt något! Och jag har inte lust att dra in själv, speciellt inte så depp som jag plötsligt känner mig... Jag har inte sagt något till den tredje kompisen att jag inte kommer, och jag vet inte om min kompis sagt något heller. Blev så matt bara.
Jag vill bara ha mitt roliga, okomplicerade kompisgäng tillbaka, vilket aldrig kommer ske. Så hur hittar jag ett nytt roligt gäng? Vart börjar man? Jag mår så dåligt över detta, jag känner att mitt liv rinner iväg och jag bara går runt och hoppas på bättre tider. Jag vill bara kunna ringa någon och vips så är vi ett gäng som drar ut på skojigheter, som det var förr.
Jag kan väl inte vara ensam med att känna såhär? Att ens kompisar kanske inte är helt 100? Eller att man längtar efter något mer? Jag känner mig bara så otillfreds. Jag har ingen som jag helt fritt bara kan prata med, och jag saknar det så fruktansvärt mycket. Bara ha skitskoj och hitta på helt sjuka spontana grejer som jag gjorde förr. Nu ska allt planeras för att sen ändå inte bli av...
vet inte vad jag vill med detta, men det kändes skönt att skriva av sig lite
Om du nu känner så som du gör med att "vad gör jag här?" så hade jag rådit dig till att faktiskt försöka få fler (andra!) bekantskaper.. Pluggar eller jobbar du? Kan det vara så att du tidigare aldrig har behövt "leta kompisar" då du har haft det här gänget? Isåfall hur mycket visar du "framfötterna" idag då för att hitta nya bekantskaper? 
