När man inte kan se andras behov

Jag hade aldrig orkat leva med en person som beter sig så. Är det ens barn måste man ju, så klart. Är det en mer påtvingad relation som ingift släkting eller kollega kanske man inte helt slipper människan men kan minimera kontakten. Men som kärlekspartner, never. Skrev du inte nånstans att det även påverkar era (?) barn när hen beter sig som en rövhatt? Gå, gå, gå, gå!
 
Jo, det är det, ifall det har någon betydelse för vilka råd som är tillämpliga då.
Det trodde jag faktiskt inte. Jag tänkte att det var en man (vilken kön din partner har är egalt, men det var så jag tänkte då jag stött på många män med den typen av beteende men endast en kvinna) typ din svärfar. Att ha en relation med en person som beter sig så egocentrerat och respektlöst, oavsett varför, skulle jag inte ha.

Om partnern nu ville "öppna upp dig" skulle jag vara så tydlig att säga att det finns två alternativ, antingen förändrar du dig rejält eller så avslutar jag vår relation. Det där är psykisk misshandel och någon som anser att denne är viktigare än alla andra. En sådan person ska man inte tvingas anpassa sig till.
 
Jo, det är det, ifall det har någon betydelse för vilka råd som är tillämpliga då.

Ja, det tycker jag. Jag är en av dem som förespråkar att det är snällt att i den mån man själv har ork och förmåga kan vara förlåtande inför andras begränsningar och försöka hjälpa personen till förändring innan man bryter helt. Men i din beskrivning antog jag att det var en person du inte behöver umgås med väldigt ofta, någon släkting eller bekant där man tappar andra relationer om man bryter helt med personen.

Men att ha en partnerrelation med sådana förutsättningar är helt otänkbart för mig. Det bryter ner en på längre sikt. Jag kan vara förlåtande inför andras begränsningar OM jag mår bra i min vardag, och har uppbyggande relation där.

Dessutom kommer aspekten att i en partnerrelation så antar jag att ni redan kunnat prata mycket mer om denna problematik och sambon haft en längre chans till självinsikt och förändring, än vad jag tänkte mig när jag trodde det handlade om en relation längre bort. Jag har på din beskrivning inte varit säker på att personen faktiskt förstått sina problem och haft för avsikt att såra, men du vet själv bäst hur era försök att få till en bra kommunikation mellan er sett ut. Om ni inte redan testar så skulle det kunna vara en idé att testa parterapi (kan vara välinvesterat även om ni går isär, för att få ett bättre uppbrott).

Jag skulle inte stanna någon längre tid i en så nära relation som samboskap utan förändring.
 

Liknande trådar

L
Relationer Jag har en fråga som jag väldigt gärna skulle vilja veta hur andra tänker! Men jag ska försöka att förklara utan att av slöja förmycket...
2 3
Svar
48
· Visningar
3 941
Senast: LiviaFilippa
·
Samhälle Jag har valt att vara anonym på grund av, vad jag tycker, uppenbara anledningar. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det som har...
2
Svar
39
· Visningar
5 970
Senast: mars
·
Kropp & Själ Jag misstänker att en person i min närhet dricker mer alkohol än vad som är bra. När hen är på besök hos mig tar hen ofta med en flaska...
Svar
9
· Visningar
1 794
Senast: startpompe
·
Relationer Har hamnat i en ny och emotionellt lite svår situation. Undrar ifall det är nån här som varit med om nåt liknande och hur det...
2 3
Svar
43
· Visningar
4 416
Senast: verser
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp