Någon mer med asperger/autism?

Jag hade en bra julafton och trots att min ena del av släkten stannade längre såg gick jag hem/halv fem, men då gick jag också hemifrån 11 till dom så det blev ganska många timmar. Jag försökte vara aktiv ovh hänga med, gick olika bra, ibland lite svårare men då lät jag dom andra prata. Hade trevligt, speciellt med min brors och hans sambo och möta mamma, pappa och farfar.

Jag klarade inte att äta mer än ca 20 ananas, det var liksom fel tid, fel kläder, fel plats, för mycket stök och folk och röster och anorexin har bestämt att jag inte får äta förrän efter en speciell tid. Väntar in den tiden nu.

Men allt som allt var det en bra dag. Gick hem när jag kroknade helt och inte orkade sitta upp rakt.
 
Jag hade en bra julafton och trots att min ena del av släkten stannade längre såg gick jag hem/halv fem, men då gick jag också hemifrån 11 till dom så det blev ganska många timmar. Jag försökte vara aktiv ovh hänga med, gick olika bra, ibland lite svårare men då lät jag dom andra prata. Hade trevligt, speciellt med min brors och hans sambo och möta mamma, pappa och farfar.

Jag klarade inte att äta mer än ca 20 ananas, det var liksom fel tid, fel kläder, fel plats, för mycket stök och folk och röster och anorexin har bestämt att jag inte får äta förrän efter en speciell tid. Väntar in den tiden nu.

Men allt som allt var det en bra dag. Gick hem när jag kroknade helt och inte orkade sitta upp rakt.
Haha, läste nu vad jag skrev, har inte ätit 20 ananaser utan några små bitar :D Vet inte hur jag fick till det att jag åt 20 ananaser:o
 
Jag har en fråga som är lite känslig och som jag hoppas inte triggar någon.

Hur gör ni andra med autism för att stänga av och komma bort från alla intryck, allt som far runt i huvudet, hjärntröttheten, kaoset inom er och kaoset utanför, allt som ska bearbetas och när ni bara vill stänga av allt?

Jag har en så himla dum strategi och jag vet ju det egentligen men hittar inget bättre sätt :crazy: Jag vet att det kan vara farligt och jag vet att det är att leka med livet men det är på något sätt höjdpunkten på dagen trots att det är så destruktivt men att bara få komma bort en stund är så otroligt skönt.

Men jag vill ha bättre sätt, jag vill inte fortsätta så här för kroppen är sliten och jag är sliten och jag hänger inte med och blir otroligt glömsk och har långa minnesluckor och minns inte vem jag pratat med, vad jag gjort, vad jag skriver, jag har svårt att få sammanhang och är allmänt borta.

Tacksam för alla tips på bra sätt att komma undan. Yoga och mindfulness klarar jag inte, får panikattacker. Försöker fokusera på serier men det hjälper lite men inget ger samma effekt som nu.
 
Jag har en fråga som är lite känslig och som jag hoppas inte triggar någon.

Hur gör ni andra med autism för att stänga av och komma bort från alla intryck, allt som far runt i huvudet, hjärntröttheten, kaoset inom er och kaoset utanför, allt som ska bearbetas och när ni bara vill stänga av allt?

Jag har en så himla dum strategi och jag vet ju det egentligen men hittar inget bättre sätt :crazy: Jag vet att det kan vara farligt och jag vet att det är att leka med livet men det är på något sätt höjdpunkten på dagen trots att det är så destruktivt men att bara få komma bort en stund är så otroligt skönt.

Men jag vill ha bättre sätt, jag vill inte fortsätta så här för kroppen är sliten och jag är sliten och jag hänger inte med och blir otroligt glömsk och har långa minnesluckor och minns inte vem jag pratat med, vad jag gjort, vad jag skriver, jag har svårt att få sammanhang och är allmänt borta.

Tacksam för alla tips på bra sätt att komma undan. Yoga och mindfulness klarar jag inte, får panikattacker. Försöker fokusera på serier men det hjälper lite men inget ger samma effekt som nu.
Har du provat självhypnos?
 
Jag har en fråga som är lite känslig och som jag hoppas inte triggar någon.

Hur gör ni andra med autism för att stänga av och komma bort från alla intryck, allt som far runt i huvudet, hjärntröttheten, kaoset inom er och kaoset utanför, allt som ska bearbetas och när ni bara vill stänga av allt?

Jag har en så himla dum strategi och jag vet ju det egentligen men hittar inget bättre sätt :crazy: Jag vet att det kan vara farligt och jag vet att det är att leka med livet men det är på något sätt höjdpunkten på dagen trots att det är så destruktivt men att bara få komma bort en stund är så otroligt skönt.

Men jag vill ha bättre sätt, jag vill inte fortsätta så här för kroppen är sliten och jag är sliten och jag hänger inte med och blir otroligt glömsk och har långa minnesluckor och minns inte vem jag pratat med, vad jag gjort, vad jag skriver, jag har svårt att få sammanhang och är allmänt borta.

Tacksam för alla tips på bra sätt att komma undan. Yoga och mindfulness klarar jag inte, får panikattacker. Försöker fokusera på serier men det hjälper lite men inget ger samma effekt som nu.

Jag lägger pussel för att koppla av och bort. Antingen på paddan eller riktiga pussel. Eller så färglägger jag, på paddan eller i målarbok. Då kopplar jag bort hjärnan från annat och kan vara tom ihuvidet när det behövs.
 
Jag har en fråga som är lite känslig och som jag hoppas inte triggar någon.

Hur gör ni andra med autism för att stänga av och komma bort från alla intryck, allt som far runt i huvudet, hjärntröttheten, kaoset inom er och kaoset utanför, allt som ska bearbetas och när ni bara vill stänga av allt?

Jag har en så himla dum strategi och jag vet ju det egentligen men hittar inget bättre sätt :crazy: Jag vet att det kan vara farligt och jag vet att det är att leka med livet men det är på något sätt höjdpunkten på dagen trots att det är så destruktivt men att bara få komma bort en stund är så otroligt skönt.

Men jag vill ha bättre sätt, jag vill inte fortsätta så här för kroppen är sliten och jag är sliten och jag hänger inte med och blir otroligt glömsk och har långa minnesluckor och minns inte vem jag pratat med, vad jag gjort, vad jag skriver, jag har svårt att få sammanhang och är allmänt borta.

Tacksam för alla tips på bra sätt att komma undan. Yoga och mindfulness klarar jag inte, får panikattacker. Försöker fokusera på serier men det hjälper lite men inget ger samma effekt som nu.
Jag lägger mig och sover. Kan jag inte somna så glor jag gärna på någon sorglig film, ju mer jag gråter desto tröttare och mer urladdad blir jag. Seven pounds tex är perfekt för ändamålet :love:
 
Jag har en fråga som är lite känslig och som jag hoppas inte triggar någon.

Hur gör ni andra med autism för att stänga av och komma bort från alla intryck, allt som far runt i huvudet, hjärntröttheten, kaoset inom er och kaoset utanför, allt som ska bearbetas och när ni bara vill stänga av allt?

Jag har en så himla dum strategi och jag vet ju det egentligen men hittar inget bättre sätt :crazy: Jag vet att det kan vara farligt och jag vet att det är att leka med livet men det är på något sätt höjdpunkten på dagen trots att det är så destruktivt men att bara få komma bort en stund är så otroligt skönt.

Men jag vill ha bättre sätt, jag vill inte fortsätta så här för kroppen är sliten och jag är sliten och jag hänger inte med och blir otroligt glömsk och har långa minnesluckor och minns inte vem jag pratat med, vad jag gjort, vad jag skriver, jag har svårt att få sammanhang och är allmänt borta.

Tacksam för alla tips på bra sätt att komma undan. Yoga och mindfulness klarar jag inte, får panikattacker. Försöker fokusera på serier men det hjälper lite men inget ger samma effekt som nu.

Jag stickar. Ibland har jag en serie på i bakgrunden eller en podcast. Det hjälper faktiskt väldigt bra.
 
Hur gör ni andra med autism för att stänga av och komma bort från alla intryck, allt som far runt i huvudet, hjärntröttheten, kaoset inom er och kaoset utanför, allt som ska bearbetas och när ni bara vill stänga av allt?
Jag har extremt svårt att koppla bort hjärnan, det går inte. Musik kan hjälpa till att dämpa tankarna något.
 
Jag lägger mig och sover. Kan jag inte somna så glor jag gärna på någon sorglig film, ju mer jag gråter desto tröttare och mer urladdad blir jag. Seven pounds tex är perfekt för ändamålet :love:
Jag sover också helst, det enda som fungerar fullt ut. Men grejen är den att jag tar en hel del eller ganska så rejält med tabletter och mediciner för att somna, så pass att det faktiskt tenderar att bli farligt och nu i och med min lever som är skadad av både anorexin och tabletterna vill jag så gärna klara det bättre utan dom. Har varit helt borta och inte gått att väcka om mamma och pappa blivit oroliga och inte fått tag på mig och åkt för att kolla läget, dom har skakat mig och pratat med mig utan att få kontakt, jag har dessutom bland annat fått dricka kol på akuten, blivit inlagd med något dropp som ska rensa blodet och hela jag full av sladdar och monitorer och fått åka ambulans med dropp och gud vet allt. Och dom flesta av nätterna när mamma och pappa inte kunnat väcka mig har dom sovit i soffan hos hos mig men när jag vaknar dagen efter fattar jag inte vad dom gör där.

Jag ser också serier och läser på forum eller annat men det får inte hjärnan att stänga av, det blir mer distraktion.
 
Jag lägger pussel för att koppla av och bort. Antingen på paddan eller riktiga pussel. Eller så färglägger jag, på paddan eller i målarbok. Då kopplar jag bort hjärnan från annat och kan vara tom ihuvidet när det behövs.
Jag har försökt med dom där mandala böckerna men det var inte min grej, jag skriver hellre. Skriver ner mina tankar och känslor varje dag i princip eller när det behövs. Skönt att se det nerskrivet.
 
Jag stickar. Ibland har jag en serie på i bakgrunden eller en podcast. Det hjälper faktiskt väldigt bra.
Jag brukade sticka och virka men tog en paus från det, men jag har både en pläd och en halsduk på gång så det skulle nog fungera att ta till igen. Och se en serie eller film samtidigt för själva handarbetet går ju liksom av bara farten, behöver inte koncentrera mig mer på den än att jag kan se på något. Podcasts är jätte bra, varje gång jag går ut med hunden, städar, fixar mat, går till affären eller vad jag nu gör lyssnar jag på pod, det blir flera timmar per dag. Poddar är bra grejer det!
 
Jag har extremt svårt att koppla bort hjärnan, det går inte. Musik kan hjälpa till att dämpa tankarna något.
Jag är inte så mycket av en musik människa, ibland kan det vara skön men jag föredrar poddar, dra filten över huvudet i soffan och lyssna på en pod och stänga av alla yttre intryck. Tyvärr vill mina grannar inte sammarbeta utan körvolym på högsta nivå... Men det är skönt att koppla bort ljus, klockor, och fokusera på podden.
 
Jag har en fråga som är lite känslig och som jag hoppas inte triggar någon.

Hur gör ni andra med autism för att stänga av och komma bort från alla intryck, allt som far runt i huvudet, hjärntröttheten, kaoset inom er och kaoset utanför, allt som ska bearbetas och när ni bara vill stänga av allt?

Jag har en så himla dum strategi och jag vet ju det egentligen men hittar inget bättre sätt :crazy: Jag vet att det kan vara farligt och jag vet att det är att leka med livet men det är på något sätt höjdpunkten på dagen trots att det är så destruktivt men att bara få komma bort en stund är så otroligt skönt.

Men jag vill ha bättre sätt, jag vill inte fortsätta så här för kroppen är sliten och jag är sliten och jag hänger inte med och blir otroligt glömsk och har långa minnesluckor och minns inte vem jag pratat med, vad jag gjort, vad jag skriver, jag har svårt att få sammanhang och är allmänt borta.

Tacksam för alla tips på bra sätt att komma undan. Yoga och mindfulness klarar jag inte, får panikattacker. Försöker fokusera på serier men det hjälper lite men inget ger samma effekt som nu.
Bra och viktig fråga.
Vi hade en känslosam stund efter att vi kommit hem från julfirandet. Det var sorg att min dotter kände att hon inte passar in. Det var verkligen förfärligt sorgligt att höra det som förälder. Samtidigt så är jag glad att hon kom till mig när hon var ledsen. Vi samtalade länge och även tillsammans med min man. Därefter också med mitt andra barn.
Det vi gör är att när någon av barnen mår dåligt sover jag med dem. Jag vill inte att de ska grubbla innan de somnar. Jag vill att de somna trygga.
Över det så tror jag att i vårt fall så ägnar sig min dotter åt sitt särintresse. Jag tror att det skingrar en del tankar.
Ett annat sätt för min dotter är att hon umgås med sina kompisar i lite överdriven dos.
 
Jag har försökt med dom där mandala böckerna men det var inte min grej, jag skriver hellre. Skriver ner mina tankar och känslor varje dag i princip eller när det behövs. Skönt att se det nerskrivet.

Det måste vara rätt sorts mönster för att jag ska vilja färglägga. Jag hoppar över många sidor i mina böcker. Kan inte säga vad det är som gör att jag väljer de bilder jag väljer, de känns rätt eller fel helt enkelt. Många mandala är fel för mig.
 
Jag sover också helst, det enda som fungerar fullt ut. Men grejen är den att jag tar en hel del eller ganska så rejält med tabletter och mediciner för att somna, så pass att det faktiskt tenderar att bli farligt och nu i och med min lever som är skadad av både anorexin och tabletterna vill jag så gärna klara det bättre utan dom. Har varit helt borta och inte gått att väcka om mamma och pappa blivit oroliga och inte fått tag på mig och åkt för att kolla läget, dom har skakat mig och pratat med mig utan att få kontakt, jag har dessutom bland annat fått dricka kol på akuten, blivit inlagd med något dropp som ska rensa blodet och hela jag full av sladdar och monitorer och fått åka ambulans med dropp och gud vet allt. Och dom flesta av nätterna när mamma och pappa inte kunnat väcka mig har dom sovit i soffan hos hos mig men när jag vaknar dagen efter fattar jag inte vad dom gör där.

Jag ser också serier och läser på forum eller annat men det får inte hjärnan att stänga av, det blir mer distraktion.
Men åh, vad jobbigt! Sömn som är så viktigt också, extra mycket så med AS.
Du har inte provat kedjetäcke eller bolltäcke tro? Jag har ett kedjetäcke själv, använder det inte jämt men tar fram det om jag har mycket oro och behöver mer lugn. Det hjälper definitivt.
 
Jag har aldrig hört talas om självhypnos, får googla det lite men kan du berätta hur du upplever det och hur du gör?
För mig började det som avslappningsövningar. Vet inte hur gammal du är men på 90-talet var det populärt med diverse avslappningsband och inför andra förlossningen testade jag. Nu gillade jag aldrig konceptet med någon som pratade men jag tog de bitar som passade mig och gjorde min egen grej. Jag blev knäpp på rösten och att det tog sådan tid så jag blev irriterad och slappnade jag väl av så somnade jag istället vilket man inte skulle men vad som fungerar för en själv får man testa sig fram till för vi är ju olika. För mig fungerade det bättre om jag bara tänkte på vilken kroppsdel jag skulle spänna och sedan slappna av i. I början var jag noga med att spänna och slappna av i varenda liten kroppsdel men efter att ha tränat dagligen i några år räckte det med mantran. Nu är det inget som fungerar alltid eller när jag är högt i stress men oftast fungerar det när jag ska somna och att kunna somna snabbt var för mig länge helt nödvändigt för att få sova något alls. Jag upprepar då mantrat sov sov sov och eftersom jag har tränat sålänge så tömmer mantrat hjärnan på snurr och jag kan somna. Det krävs alltså en hel del träning innan det fungerade på riktigt för min del men varje avslappningsövning har ju gett det jag kan göra idag och det har ju gett mig något från första början för annars hade jag ju inte fortsatt.

Annars kan jag när hjärnan går i snurr och kroppen inte orkar röra sig mer titta på serier med mycket rörelse i. Jag kan då "lura" hjärnan att det är jag som rör mig och den lugnar sig. Annars är rörelse det som är det bästa för allt för min del. Jag mår helt enkelt bäst när jag slipper vara stilla.
 
Stänga av hjärnan är svårt för mig. Ridning fungerar bäst.

Om jag inte kan åka till hästen så har jag med åldern utvecklat andra sätt, bl.a. detta; min hjärna snurrar alltid. Så det gäller att inte låta den snurra planlöst, för det tar energi! Om hjärnan snurrar kring ett bestämt område som inte är självkritiskt, inte ger en massa associationer, som inte kan knytas till annat, så ger det mer energi, snarare än tar. Jag ser alltid till att ha ett fält eller ett område att tänka kring. Jag brukar då googla forskning eller förkovring i olika ämnen, eller låna böcker. Det kan vara aktier, psykiska sjukdomar, anknytningsteorier, sadelinpassning, Hästmassage och stretching, länders olika julfirande, akademisk ridkonst, hjälper, särbegåvning etc. nu på senare tid har jag låtit hjärnan snurra kring Pokémon, mobilspelet. Inte lina intellektuellt men funkar.

Andra tips är olika pyssel, tex sticka och virka. Men jag tröttnar fort, så fort jag fattat tänket. Det är lättare med större ämnen
 
j s
Bra och viktig fråga.
Vi hade en känslosam stund efter att vi kommit hem från julfirandet. Det var sorg att min dotter kände att hon inte passar in. Det var verkligen förfärligt sorgligt att höra det som förälder. Samtidigt så är jag glad att hon kom till mig när hon var ledsen. Vi samtalade länge och även tillsammans med min man. Därefter också med mitt andra barn.
Det vi gör är att när någon av barnen mår dåligt sover jag med dem. Jag vill inte att de ska grubbla innan de somnar. Jag vill att de somna trygga.
Över det så tror jag att i vårt fall så ägnar sig min dotter åt sitt särintresse. Jag tror att det skingrar en del tankar.
Ett annat sätt för min dotter är att hon umgås med sina kompisar i lite överdriven dos.
Jag var också ledsen på julafton, jag ville egentligen stanna längre men klarade det inte, mamma kom och kramade mig och sen satt vi en stund i soffan innan jag gick hem och hon kliade mig i håret så där mysigt som bara mammor kan.Jag förstår att det som förälder måste vara jobbigt att se ens barn må dåligt.
 
Det måste vara rätt sorts mönster för att jag ska vilja färglägga. Jag hoppar över många sidor i mina böcker. Kan inte säga vad det är som gör att jag väljer de bilder jag väljer, de känns rätt eller fel helt enkelt. Många mandala är fel för mig.
När jag var inlagd blev jag överöst av Mandala böcker, men jag vet många som älskar dom där böckerna. Förstår det där med att det måste kännas rätt.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag har en fundering angående diagnos och feldiagnosticering. När jag var runt 12 blev fick jag diagnosen autism samt en ovanlig och...
Svar
15
· Visningar
1 522
Senast: kolblakkur
·
Skola & Jobb Jag vet inte hur jag ska hantera den här situationen och behöver hjälp att tänka! Då barnet är vuxet känns det som om den här frågan...
9 10 11
Svar
210
· Visningar
14 701
Senast: Badger
·
Träning Jag har rätt nyligen (i våras) fått en ADHD-diagnos, som vuxen (snart 30). Jag hade aldrig ens tänkt tanken att jag kunde ha ADHD förrän...
2 3
Svar
47
· Visningar
3 981
Senast: Fazeem
·
  • Artikel
Dagbok Fan vad svårt det ska vara att vara vuxen. Blir det någonsin "smooth sailing"? Jag blir så himla less. Igår gjorde sambon slut med mig...
2
Svar
21
· Visningar
2 579
Senast: Roheryn
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp